Finns folkhögskola, Mellersta Nylands folkhögskola, Cityfolkhögskolan, Esbo, Helsingfors

                                                                                                               Skoldatabasen

Finns

Mellersta Nylands eller Finns folkhögskola (Foto MG 2019)

Mellersta Nylands folkhögskola verkade 1891-1950.

Finns folkhögskola verkade 1950-

Solvalla-Finns folkhögskola verkade 1955-

Yrkesskolan Sydväst verkade här -2000

Yrkesinstitutet Axxell verkade här 2000-2011

Yrkesinstitutet Omnia verkar här sedan 2011

Mellersta Nylands folkhögskola: I början av 1890-talet inleddes av studenterna i Nyländska afdelningen diskussioner insamling av medel och en garantiförening för en folkhögskola för kommunerna Esbo, Helsinge, Kyrkslätt och Sjundeå – då ett mycket lantligt område med endast några större herrgårdar. Finns folkhögskola grundades 1891 under namnet Mellersta Nylands folkhögskola. Ägaren till Esbo gård, kapten Arthur Myrberg, donerade för ändamålet Finnsbacken där skolan ligger. Avsikten var att inrätta en helt privat folkhögskola utan såväl statligt som kommunalt stöd liksom folkhögskolorna i Danmark. Folkhögskolans uppgift skulle vara att väcka allmogens intresse för frågor av bildande art, vilket då ännu var ovanligt emedan ungdomen i stor utsträckning saknade sådana intressen. Den föredrog att gå på knutdanser, småsupa och spela kort.

Första rektorn, journalisten Robert Rosstedt, hade av Nyländska studentavdelningens folkhögskolekommitté utsänts att studera folkhögskolorna  för att få nödig kunskap. En anmälan om inrätandet av folkhögskolan insändes nog till Skolöverstyrelsen. Rektor Rostedt eftersträvade framför allt en bildningsväckelse hos de studerande även om undervisningen från bittida ofta fortsatte långt in på kvällen, officiellt 42 veckotimmar, men i praktiken mycket mera. Till dagundervisningen hörde ämnen som modersmåk, naturlära, historia, geografi, sång och gymnastik. Religion förekomn inte som läroämne, men präglade skolan genom flitig bön och psalmsång. Kvällstid förekom slöjd och handarbete samt diskussion och kommunalstämmor. Matlagning togs med i arbetsordningen först i ett senare skede. Samkvämsaftnarna och diskussionerna var ofta kurstidens ljuspunkter. Både utomstående och skolans rektor och lärarpersonal höll ofta ofta föredrag i olika ämnen av samhällsintresse bla. som grund för diskussionstillfällena. Skolan var ettårig och de studerande elever som hade gått ut folkskolan och dess fortsättningsundervisning. Mitt under det tredje läsåret avled rektor Rostedt.

Till Rosteds efterträdare utsågs FM Arthur Boman.  Samtidigt beslöt man också ansöka om statsunderstöd för skolan, vilket visar att man trodde på förbättring av de politiska förhållandena. Nu började också kommunerna Esbo, Kyrkslätt och Sjundeå på anhållan betala understöd till den privata skolan. Magister Boman var nog en god lärare i sitt specialämne naturlära, men kunde i övrigt inte axla Rostedts mantel. Han förhöll sig därtill neutral till frågan om de inhemska språkens ställning, vilket inte föll i god jord hos den svensksinnade bestyrelsen med den påföljden att han såg det bäst att avgå efter sitt första år även om han kvarstod som lärare ytterligare ett år. Under detta läsår hade elevantalet minskat från 30 till 20.

Följande rektor blev den livliga och vältaliga studenten Uno Stadius. Till hans meriter kan räknas att han kunde återställa förtroendet för skolan och därtill skött om att skolan fick den huvudbyggnad med torn som alltjämt karaktäriserar skolan, ritad av arkitekten Waldemar Aspelin. För att få skolans ekonomi på fötter efter de stora byggnadsutgifterna inrättades en linje kallad Lantmanna- och husmodersskola. Till de nya läroämnena hörde matlagning och handarbete 12 vt, jordbruk och boskapsskötsel 2-4 vt samt trädgårdslära.  För att få rum med de nya ämnena måste arbetsdagen förlängas med en timme. Den praktiska linjen medförde en annan anda och stämning i skolan vilket kom att märkas i att antalet studerande åter minskade under de tre första åren i synnerhet för att flickorna uteblev. Föreståndare såg sig nödsakad att anhålla om avsked. Stadius verkar ha förlorat intresset för skolan. Hösten 1899 anmälde sig bara två elever.

Till ny föreståndare valdes magister Arvid Mörne med fru Rostedt som hjäplärare. Man fruktade att det skulle bli avbrott i skolans verksamhet. Viceherradshövding Viktor Eklund höll i detta sammanhang ett tal till skolans lärare i vilket han betygade sin tro på skolans ideella uppgift sägande att också om det komme bara en elev till skolan skulle den inte stängas. På hösten fick skolan ändå 11 elever. Fru Rostedt kom att bli tongivande i skolan. Skalden Mörne var som person något stel och kylig och gillade inte tal om det “ädla och goda” i bildningen. Litteraturhistoria blev ett dominerande ämne och i Finlands historia ägnades mycket tid åt framställningen av samhällsförfattningen. Då ofärdsåren förvandlade Mörne till politiker samtidigt som han skrev på sin doktorsavhandling kunde han inte ge skolan så mycket tid som den hade krävt.

Läsåret 1903-04 verkade Valter B. Meinander som Mörnes vikarie och fortsatte därefter som lärare vid skolan. Sommaren 1905 höll han en lekkurs som samlade närmare 150  deltagare. Föredrag hölls flera gånger om dagen, lekar ordnades på gårdsplanen och vädret var makalöst vackert. Det blev en toppunkt i skolans liv. Då Mörne ansåg sig behöva en annan miljö för sin författarverksamhet sökte han avsked som föreståndare 1907, men kvarstod ännu en tid som lärare några år.

Under Gabriel Biaudets föreståndarskap uppfördes en internatbyggnad, en lärarbostad och en badstuga. Skolköket flyttade till f.d. lärarrummet i skolbyggnaden. Han kunde hålla intressanta lektioner i naturlära och geografi, men hade ett häftigt temperament. Under föreståndare Martin Weurlanders hade inbördeskriget och besvärliga tider som påverkade skolans verksamhet. Jordbrukarbefolkningen satte sina ungdomar i Grankulla samskola och antalet studerande föll till 20. Under 1920-talet var de andra lärarna flyttfåglar som endast stannade över vintern. Undantaget var det “fagerholmska året” då skolan hade 36 studerande. Föreståndarens fru förde med sig friska fläktar från Gymnastikinrättningen i Helsingfors med gymnastik och lek utöver det gamla programmet.

Sedan kom det dystra 1930-talet med depression och arbetslöshet undeer vilket inte heller lärarna bytte så ofta som förr, men skolbyggnaderna hade tillåtits förfalla  och de gamla filttaken lappades varje sommar utan att bli täta. När vinterkriget utbröt hade planer på en modernisering utarbetats, men kubnde inte genomföras då byggnaderna tog i bryk för nödinkvartering som också omöjliggjorde regelbundet skolarbete. Genom Porkala-områdets evakeuring förlorades den bä’ttre hälften av skoldistriktet. När skolans dörrar öppnades 1945 visade det sig att traktens ungdomar till stor del var sysselsatta i förvärvsarbete och intresset för folkhögskolan var ringa. Nylands svenska ungdomsförbunds husmodersskola flyttade in 1947 och efter tre år ersattes den av Nylands svenska ungdomsförbunds föreningsskola. Mellersta Nylands folkhögskola hade upphört att existera och skolans namn ändrades till Finns folkhögskola år 1950. (Nylund 1954)

En av Finns folkhögskolas mest kända rektorer var riksdagsmannen Margareta Pietikäinen. År 1973 köpte Svenska folkskolans vänner skolan och genom att införa kortkurser så ökade elevantalet. På 1990-talet krisade det sig igen och Finns slogs samman med Solvalla idrottsinstitut. 1995 kopplades Solvalla/Finns till Folkhälsan.

Finns folkhögskola grundades 1891 under namnet Mellersta Nylands folkhögskola. Ägaren till Esbo gård, kapten Arthur Myrberg, donerade Finnsbacken där skolan ligger för ändamålet. År 1950 bytte skolan namn till Finns folkhögskola.  En av skolans  mest kända rektorer var riksdagsmannen Margareta Pietikäinen.1973 köpte Svenska folkskolans vänner skolan och genom att införa kortkurser så ökade elevantalet. På 1990-talet krisade det sig igen och Finns slogs samman med Solvalla idrottsinstitut. 1995 kopplades Solvalla/Finns till Yrkeshögskolan Sydväst och elevantalet på Finns var cirka 200. År 2000 flyttade de flesta utbildningslinjer bort från Finns. År 2008 blev Finns en del av den nygrundade skolan Axxell, varefter Svenska folkskolans vänner 2011 sålde skolan till det finskspråkiga yrkesinstitutet Omnia. År 2020 undertecknade Omnia ett hyresavtal med Finns gård för att utveckla området både för boende och för inhemska och internationella turister HBL 14.12,20,8)

Finns folkhögskola, Esbo, tidigare svenskspråkig folkhögskola, gr. 1891 med namnet Mellersta Nylands folkhögskola och efter folkhögskolorna i Kangasala och Borgå (gr. 1889) den äldsta i landet (folkhögskolor). Initiativet till Finns folkhögskola togs inom dåvarande Nyländska avdelningen vid Helsingfors universitet, vars blivande kurator, författaren Arvid Mörne, 1899-1909 verkade vid skolan som föreståndare och 1909-11 som lärare. Skolfastigheten ägdes och verksamheten drevs av en garantiförening fram till 1973. F. övertogs då av Svenska folkskolans vänner, som inrättade skolan till en specialiserad, linjedelad undervisningsanstalt med inriktning på fritidsledarutbildning, skapande verksamhet, kultursekreterarutbildning och praktiskt samhällsarbete samt med en aktiv kortkursverksamhet för vuxenstuderande. 1997 grundade Svenska folkskolans vänner och Solvalla stiftelse Solvalla-Finns Ab, som tog över fastigheterna och Finns folkhögskolas och Solvalla idrottsinstituts koncessioner. Solvalla övergick vid ingången av 2011 till Samfundet Folkhälsan genom bolaget Folkhälsan utbildning Ab. En filial till Finns folkhögskola, Cityfolkhögskolan, grundades 2000. 2002 övertogs undervisningsverksamheten vid Finns folkhögskola, Cityfolkhögskolan och Institutet för distansstudier, som 1994 administrativt knutits till Finns folkhögskola, av SFV-ägda Ab Svenska folkhögskolan-SFV, som även var huvudman för Östra Nylands folkhögskola i Kuggom (Pernå), Lappfjärds folkhögskola (Kristinestad) och Svenska Österbottens folkakademi i Närpes. 2008 övergick F. till det nya yrkesinstitutet Axxell, varefter skolan 2011 såldes till det finskspråkiga yrkesinstitutet Omnia. De utbildningslinjer som verkade på F. fram till upphörandet flyttade hösten 2011 till Axxells utrymmen i Överby, Esbo, tidigare känd som Överby trädgårdsskola. Bland F:s elever kan nämnas statsmannen K.A. Fagerholm och programledaren, författaren Mark Levengood. (U. Fellman, red., Finns folkhögskola 1891-1984, 1984) Källa: Uppslagsverket Finland <https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-FinnsFolkhoegskola>

De egentliga undervisningsutrymmena i det pittoreska huset med tornet har kompletterats med utrymmen för inkvartering av eleverna (Foto MG 2019)

och  utrymmen som senare utnyttjades som administrativa utrymmen. (Foto MG 2019)

Finns folkhögskola, Esbo, tidigare svenskspråkig folkhögskola, gr. 1891 med namnet Mellersta Nylands folkhögskola och efter folkhögskolorna i Kangasala och Borgå (gr. 1889) den äldsta i landet (folkhögskolor). Initiativet till Finns folkhögskola togs inom dåvarande Nyländska avdelningen vid Helsingfors universitet, vars blivande kurator, författaren Arvid Mörne, 1899-1909 verkade vid skolan som föreståndare och 1909-11 som lärare. Skolfastigheten ägdes och verksamheten drevs av en garantiförening fram till 1973. F. övertogs då av Svenska folkskolans vänner, som inrättade skolan till en specialiserad, linjedelad undervisningsanstalt med inriktning på fritidsledarutbildning, skapande verksamhet, kultursekreterarutbildning och praktiskt samhällsarbete samt med en aktiv kortkursverksamhet för vuxenstuderande. 1997 grundade Svenska folkskolans vänner och Solvalla stiftelse Solvalla-Finns Ab, som tog över fastigheterna och Finns folkhögskolas och Solvalla idrottsinstituts koncessioner. Solvalla övergick vid ingången av 2011 till Samfundet Folkhälsan genom bolaget Folkhälsan utbildning Ab. En filial till Finns folkhögskola, Cityfolkhögskolan, grundades 2000. 2002 övertogs undervisningsverksamheten vid Finns folkhögskola, Cityfolkhögskolan och Institutet för distansstudier, som 1994 administrativt knutits till Finns folkhögskola, av SFV-ägda Ab Svenska folkhögskolan-SFV, som även var huvudman för Östra Nylands folkhögskola i Kuggom (Pernå), Lappfjärds folkhögskola (Kristinestad) och Svenska Österbottens folkakademi i Närpes. 2008 övergick F. till det nya yrkesinstitutet Axxell, varefter skolan 2011 såldes till det finskspråkiga yrkesinstitutet Omnia. De utbildningslinjer som verkade på F. fram till upphörandet flyttade hösten 2011 till Axxells utrymmen i Överby, Esbo, tidigare känd som Överby trädgårdsskola. Bland F:s elever kan nämnas statsmannen K.A. Fagerholm och programledaren, författaren Mark Levengood. (U. Fellman, red., Finns folkhögskola 1891-1984, 1984) Källa: Uppslagsverket Finland <https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-FinnsFolkhoegskola>

Rektorer: Rostedt Roger 1891-92, Boman Artur 1893-94, Stadius Uno 1894-99. Mörne Arvid 1899-1907, Biaudet Gabriel 1907-1911, Nikander Gabriel 1911-12, Nummelin Arvid 1912-13, Weurlander Martin 1913-

Källor:

  • De svenskspråkiga läroanstalterna
  • Fellman U. (red.), Finns folkhögskola 1891-1984, 1984
  • Finns  folkhögskola på Wikipedia 27.3.2022
  • Nylund Erik: Mellersta Nylands folkhögskola 1891-1831
  • Nylund Erik: Drag ur Mellersta Nylands folkhögskolas historia. Ingår i Skolhistoriskt Arkiv nr 2/1954, 44-74
  • Rostedt Robert: Undervisningsplan. 1891.
  • Stadius Uno: Meddelanden från Mellersta Nylands folkhögskola och socknar 1897.
  • Mörne Arvid: Mellersta Nylands folkhögskola samt Lantmanna och husmodersskola 1899-1902.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.