(Bild Hägglund 1991, 64)
Skolan verkade till en början i flera byggnader, bland annat i ett bostadshus ombyggt till skola vid korsningen av Albertsgatan och Nylandsgatan i Rödbergen. Byggnaden på Albertsgatan 30 innehöll även en verkstad som förde mycket oljud.
Under 1950-talet och långt in på 60-talet präglades livet i läroverken i Helsingfors i hög grad av de stora årsklasserna efter krigen. Dessutom fortsatte många av de återvändande flyktingbarnen från Sverige och Danmark sin skolgång i någon svensk skola trots att de hade finska som modersmål. Andra svenska lyceum, som år 1951 tog in rent av 90 elever i sin första klass och som länge hade arbetat i trånga hyrda lokaliteter på Albertsgatan kunde läsåret 1957-58 flytta in i eget skolhus på Sturegatan 6. (Hägglund 1991, 63-64) Skolan verkade som ett statligt läroverk 1930 – 1977 på Sturegatan 6 där Åshöjdens högstadium verkar 2021. I skolan hann gå 210 elever.
Efter kriget infördes ryska som första främmande språk vid sidan av engelskan i skolan (Hägglund 1991, 59).
34 filsamlingar (tietuetta) i Nationalarkivet.
Svenska aftonläroverkets i Helsingfors fungerade i samma byggnad vid Sturegatan 6 åren 1971-2009 och hette 1971-1977 Kvällslinjen vid Andra svenska lyceum, 1977-1990 Kvällslinjen vid Åshöjdens gymnasium och 1990-2009 Helsingfors aftongymnasium.
Elevantalet 1945-1975: 1945 244, 1950 218, 1955 256, 1960 381, 1965 472, 1970 345, 1975 280
Det var en mycket speciell skola, den enda i Helsingfors med gymnasieklasser, som byggde på en treårig mellanskola. Det betydde att man började i mellanskolan på klass III, vilket kanske ledde till en annorlunda sammansättning av elever än i andra skolor. Stämningen och sammanhållningen var alldeles utmärkt, trots, eller på grund av det heterogena elevmaterialet.
(Caj Kortman: Internet)
ASL:s lärare. Från vänster: Ali Bremer, Maria Runeberg, Carl-Gustav Roos, Henke Perlman, Ingeborg, Nyberg, Thyra Kotkatlahti, Bertel Lemberg, Sigtrygg Serenius och Elvi Holmberg.
ASL 1957 klass 7 i “Gropen”.
Källor:
Hägglund Paul: De svenska läroverken i Helsingfors 1944 – 1977. Skolhistoriskt Arkiv 21/1991, 56 – 100.
Geber Erik: De svenska privatskolornas betydelse. Skolhistoriskt Arkiv 37/2017.