Ramsays privata folkskola i Dalsbruk, Dragsfjärd
Brukspatronen Wolter Ramsay hade grundat en skola i Dragsbruk år 1854. (Ruusuvuori, 1999, 25) Ruusuvuori Juha: På lärdomens stig 1649-1999. Åbo 1999.
Kategori: Åboland
Adèle Wemans skola, Kimito folkskola, Kimito
(Bild Ruusuvuori 1999, 37) Kimito Sockenstuga där Adèle Wemans privata skola verkade många år. Adèle Wemans skola 1864-1872 Adèle Weman (1844-1936) var en kvinna med omfattande bildning som växte upp i sin fasters Emilie Dahls hem Villa Alfhem i Grundby. Läs mer…
Sirkkabackens skola, Åbo
Sirkkalabackens skola verkar i Kärnhuset i Sirkkala skola (Foto MG 2017) Skolan kom till i samband med övergången till grundskolan och bygger på arvet efter Åbo hjälpskola. År 1970 hade skolan en klass med 8 elever och föreståndare var Rose-Marie Läs mer…
Hjälpskolan, Åbo
Folkskolreglementet från 1892 konstaterades att man kunde grunda specialklasser för svaga elever. År 1901 startade den första klassen för svagt begåvade finskspråkiga elever. Den svenska hjälpskolan placerades i skolan vid Sirkkalagatan. Åbo blev på detta sätt en föregångare inom specialundervisningen Läs mer…
Heurlinska skolan, Åbo
(Bild Ikonen 2017) På 1870-talet fanns det i Åbo flera små privata skolor. Den mest betydande av dem var en treårig flickskola som hade grundats år 1861 av Augusta Heurlin. Där fick blivande societetsfruar undervisning i religion, historia, geografi, naturlära Läs mer…
Sirkkala medborgarskola, Åbo
I Ikonens förteckning över åbofolkskolorna och klasserna 1970 ingår för de svenskspråkiga skolornas del Sirkkala medborgarskola. När skolan grundades framgår inte, men tidigare i texten framhåller Ikonen att grundandet i ett tidigare skede (1960-talet) föll på formella skäl. Efter det Läs mer…
Läroverken i Åbo
De svenskspråkiga läroverken i Åbo: 1872 ändrades Åbo gymnasium till Åbo svenska klassiska lyceum (Classicum). 1938 gick Svenska lyceum ihop med Svenska klassiska lyceum (1872-1972). 1955 bildades Svenska flicklyceum genom att Heurlinska skolan (1861-1955) slogs ihop med Flickskolan i Åbo Läs mer…
Universitetsgatans, Trädgårdsgatans folkskola, Åbo
Ikonen uppger att det på 1920-talet fanns tre svenskspråkiga folkskolor i Åbo. Sirkkala och Cygnaeus folkskolor har fortsatt som grundskolor, medan uppgifterna om Universitetsgatans folkskola är mera svävande. Möjligen skulle den ha flyttat till Trädgårdsgatan och rätt snart ändrats till Läs mer…
Högsåra folkskola, Kasnäs privata folkskola, Vänö privata folkskola, Hitis
(Bild Skolväsendet i Hitis 1990, 19) Flygeln t.v. har byggts till i ett senare skede, kanske som lärarbostad. Högsåra folkskola verkade 1897-1967 (“Högsåra fakulteten”) på ön Högsåra med ett internat för elever från andra längre ut belägna öar såsom Vänö Läs mer…
Åbo arbetarinstitut (Arbis), Åbo
Vid tiden för storstrejken 1905 hade en tanke fötts om att i Åbo grunda ett arbetarinstitut enligt modell från Stockholm. Initiativtagare var framför allt arbetarrörelsens ledargestalt, doktor Nils Robert af Ursin. Institutets målsättning var att höja arbetarbefolkningens bildningsnivå, men man Läs mer…