Malms skola (Bild Internet 6.1.2022)
Första fasta småskolan i Pargas 1904-1917
Pargas fasta småskola verkar sedan 1879-
I tidernas begynnelse fanns ingen fast skolbyggnad utan småskolan i Pargas flyttade mellan olika byar 1904-05. Den ambulatoriska skolan hörde under kyrkan som var tillfredsställd med den. År 1904 fick Pargasmalmen en fast småskola som först arbetade i brandkårens sal. Det var efter att dr P. Nordman besökt Pargas i akt och syfte att få till stånd en fast småskola. Efter 1 ½ år flyttade skola in i ett litet rum och kök hos fru Strandroos, där sedan arbetade till 1916. Därpå följande år var skolan inhyst hos gårdsägaren Karlsson i ett rum som var så lågt att man med fingertopparna väl kunde nå taket. Kantor Wiss var den första som började tänka på de hygieniska förhållandena och hur mycket luft varje elev behövde, men det dröjde till 1917 innan kyrkan kunde öppna en ny skollokal för de 91 småskole-eleverna. År 1922 översteg kommunen skolan och 1923 anställdes en fjärde lärarinna så att eleverna läste i tvenne omgångar. Den första kl. 8-12 och den andra kl. 12-16. Skolbyggnaden inköptes av kommunen 1927. Det är den första där särskild städerska anställdes emedan dubelläsningen förlängde arbetsdagen samt fodrade en grundligare rengöring som översteg de små elevernas krafter. (Stenvall 1934,73-74)
Lärarinnor: Nanna Adolfsson 1904-1907, Ragnhild Strandroos 1907-1915, Julia Silander 1915-1917, Kari Eliaeson 1917-1918, Amanda Lennberg 1918-1919, Alda Jansson 1919-1922 (Stenvall 1934, 27-29)
I Pargas verkade också fasta privata småskolor från år 1977
Första skolhuset på Malmen.(Sjöström 1955, 47))
Då kommunalstämman 1877 diskuterade grundandet av en första folkskola i Pargas bröt sig meningarna starkt. Vid en omröstning röstade majoriteten mot folkskolan. Man fruktade att den “skulle locka bort ungdomarna från fädrens sysslor”. Minoriteten besvärade sig emellertid till guvernören, som denne dock förkastade med motiveringen att kommunalstämman hade varit ovanligt välbesökt. Senare på 1800-talet indelades Paras kommun i fyra distrikt och Malmen blev den första fasta skolan, inhyst i ett rum i den nybyggda Kommunalstugan. År 1875 hade socknen 5035 invånare varav 825 var barn i åldern 7-16 år.Av dessa gick 5 i lärdoms eller realskola, ingen i fast folkskola, 400 i ambulatorisk skola, i i dövstumskola och 410 barn undervisades hemma. 9 barn fick ingen undervisning alls. Pargas hörde till de mest efterblivna socknarna i regionen. Ingen av skolans lärare hade gått i folkskollärarseminarium (Cedercreuts 1967, 336)
Kommunallhuset där skolan inledde sin verksamhet var dragit och glest byggt men springorna stoppades med bla. mossa. Klassrummet var 49 m2 stort och delades av 70 elever. Den första läraren hette Berta Palmqvist. I början undervisades i skolan 42 elever av vilka gossarna undervisades under förmiddagslektionerna och flickorna under eftermiddagslektionerna. Efterförsta veckan ändrades systemet så att gossar och flickor skulle gå var sin vecka i skolan. emedan nådig förordning inte tillät dem att gå tillsammans. Timantalet ökades från 5 till 6. Då eleverna och avdelningarna i skolan blev fler gick lärarinnan inte land med att undervisa alla klasserna. Därför försökte man med att undervisa klass 1 och 4 den ena veckan och klass 2 och 3 den andra. Undervisningen blev ändå lidande trots att timantalet ökades till 31 i veckan.
Följande höst vägras flera elever inträde i skolan emedan de var ytterst klena i läsning och stavning. Följden blev att elevantalet sjönk till 35 elever fördelade så att det fanns 9 på 1:sta avdelningen, 12 på 2:dra, 8 på 3:dje och 6 på 4:de trots att 60 elever kunde ha mottagits. Under hälften av de elever som sökte till skolan kunde antas. Lärarinnan hade ett biträde till sin hjälp, men denna person måste sedan bytas mitt under skolåret. Sockenskolmästaren hade till uppgift att lära barnen läsa och skriva i sådan utsträckning att de kunde klara skolgången i den egentliga folkskolan. Skolan inreddes med pulpeter för två elever var. Dessutom skulle i skolsalen finnas en kateder med ett bord framför bibel och psalmbok, två låsbara skåp, en räknetavla, klädhängare, två väggkartor, en jordglob, väggur, med slag samt taklampor. Alla möbler skulle vara målade. Syftet med skolan skulle vara att av eleverna utbilda lydiga undersåtar, redliga medborgare, dugliga och flitiga arbetare eller tjänstemän, ordentliga samhällsmedlemmar, ”ty af oss själfva blifva vi det icke”. Skolan saknade ännu några år uthus emedan kommunalstämman var mycket ogin med tanke på skolans utgifter. Däremot ansökte den om att få en andra lärartjänst till skolan. Läroböcker som användes i skolan var Melanders Finlands historia, Selanders naturlära och Modéns bearbetning av Erslevs allmänna geografi. Andra året inköptes Boken om vårt land och Pallins allmänna historia samt ströskrifter av växlande innehåll. Skolbiblioteket utökades med böcker som inköptes på de ofta förekommande bokauktionerna så att skolan år 1882 fann sig vara i behov av en bibliotekarie.
Det första examenstillfället var 1880 och det var högtidliga tillfällen vid vilka samtliga direktionsmedlemmar inklusive folkskoleinspektorn var närvarande. Till inspektorns uppgift hörde att utdela kommunens stipendier till förtjänta elever och 1-2 fattiga sådana. Handarbetet ansågs vara viktigt och prov på sådana presenterades, men slöjdlärare saknades under lång tid.
Under terminen kunde nya elever som hade förmåga att följa med undervisningen antas, medan de som visade sig vara alltför svaga kunde lämnas utanför så att de övriga inte skulle bli uppehållna uti sina framsteg. (Stenvall 1934, 30-45)
Vid en inspektion år 1895 bestämde inspektören att skolan frånföljande läsårs början inte fick ta emot fler än 50 elever på det att inte antalet elever skulle bli för många för en lärare.
Det nya folkskolhuset på Malmen i Tegelhagen.(Bild Skolhistoriskt Arkiv 3/1955 Vilhelm Sjöström: Folkundervisningens utveckling i Pargas till åt 1914, 89)
År 1912 utökades klassrummen till två och den s.k. Lilla Malmen invigdes. Skolan kallades till en början för Forsas skola, uppkallad efter den första läraren Alfred Gustav Fors. År 1914 beslöts att gratis skolböcker alltjämt skulle utdelas åt eleverna. Då lagen om läroplikt införs 1921 och direktionen åläggs att vaka över att eleverna fullgör sin skolplikt ville direktionen överföra uppgiften åt kommunal- eller fattigvårdsnämnden eftersom de i sin verksamhet ”kommer hemmen närmare”. År 1915 anställdes en tredje lärarkraft och 1917 en fjärde, emedan elevantalet ökade så kraftigt. Fyra lärartjänster vid samma skola var en sällsynthet på landsbygden och tjänsterna blev eftertraktade. Disciplinen ansågs ställa stora krav på lärarna. (Stenvall 1934,75-77)
På 1950-talet uppstod igen behovet av mer utrymme och nuvarande Malms skola i Parsby
började byggas. Den av arkitekt Erik Bryggman ritade Centralskolan invigdes år 1954. De lägsta årskurserna arbetade nere i Lilla Malmen och åk 3-6 huserade uppe i Stora Malmen. För att möjliggöra en gemensam skola startade under början av 2000-talet planeringen av en tillbyggnad. Våren 2005 stod “nya sidan” med sina sex klassrum, två mindre grupprum samt musiksal färdig. Idag är Malms skola den största skolan i Pargas med ett elevunderlag på närmare 350 elever. I skolan arbetar sammanlagt ungefär 50 vuxna; både lärare, skolgångsbiträden och övrig personal. Reliefen på uteväggen är gjord av konstnären Heikki Nieminen enligt modell av skulptören Carl Wilhelm. Pargas Kalk donerade reliefen som avtäcktes den 20 september 1955.
Storgård folkskola
Hösten 1896 beslutade kommunalstämman inrätta en andra skola på Malmen i Parsby där man i Södergård lyckades upphyra en lämplig lokal. I lokalen verkar redan en finsk folkskolan som emellertid inte hann flytta ut i tid. Frågan löstes genom att rusthållare Otto Moberg hyrde ut utrymme för skolan. Den antagna läraren från Åland fick en bättre avlönad plats i sin hemtrakt på Åland. I hans ställe antogs lärarkandidaten G.Alfr. Fors som inleder undervisningen 1896. Avsikten var att förena skolan med folkskolan i Malm till en sk. dubbel folkskola, men av praktiska och ekonomiska orsaker dröjde genomförandet. Skolan fick emellertid 1899 en egen lokal i Storängsbacken. med 23 nya elever utöver de från tidigare 27 elever som studerat vid skolan redan föregående termin. Bekymret med elevplatserna fortsatte då alla platser redan var upptagna, men befolkningen på Malmen bara ökade. Folkskolinspektor K.Levon yrkade 1901 på att det från höstterminen borde anställas en biträdande lärarinna emedan elevantalet redan översteg det tillåtna 50 med fyra elever. Ännu 1907 konstaterade folkskolinspektor A.K. Ottelin att Malm skolan icke tillfredsställde någorlunda måttligas fodringar. Han föreslog att skolorna på Malmen skulle samarbeta så att lärarinnan på Malmen skulle undervisa i I och II avdelningen eller enbart I avdelningen beroende på antalet elever och läraren i Storgård de återstående. Skolan borde sedan när läroplikten skulle införas bli en dubbelskola. alternativt kunde en enkelskola inrättas i Skräbböle. Biträdande lärarinna anställdes 1908. År 1912 flyttade skolan till ny lokal uppförd i den sk. ”Tegelhagen” nedanför kyrkan. På den nya platsen fick skolan sitt slutliga namn Malm folkskola. Folkskoleföreståndare A. Stenvall hade uppgjort ritningarna för enen fyrdubbel landsfolkskola.. Emellertid byggdes bara hälften: två skolsalar, tambur och två lärarbostäder jämte uthus. Två år senare var skolhuset för trångt och 1915 hade skolhuset utvidgats för fyra lärare och lika många klassrum. Senare när en ny skola inrättades i Skräbböle 1921 underordnades också den sammadirektion.
Lärare i Malms skola: Bertha Palmqvist 1879-96, Aina Ljungberg 1896-1932, Hugo Englund 1933-, G. Alfred Fors 1896-, Dagmar Öhman 1908-, Axel Kvarnström 1915-17, Eine M. Sonck 1917-, Serex Östergård 1917-21, Harald Österberg 1922-24, Eino Grönfors 1924-
Lärare i lägre skolan: Julia Silander 1916-, Ninni Granqvist 1922-, Senni Nylund 1922-, Maria Nyberg 1923-34, Hildur Rydman (Stenwall) 1924- (Stenvall 1934, 73, 78)
- Malms skolas webbsida: https://www.pargas.fi/web/malms-skola (Internet 6.1.2022)
- Sjöström Vilhelm: Folkundervisningens utveckling i Pargas till åt 1914. Skolhistoriskt Arkiv 3/1955.
- Stenvall A: .Folkskolan i Pargas intill 1934. Historik. Pargas. 1934.