Åggelby svenska samskola (Ågeli), Helsingfors

Åggelby

(Museiverket)

Åggelby svenska samskola grundades redan år 1911, på privat initiativ. Initiativet drevs främst av handelsman Otto Brandt och överste Sigfrid Colliander. De lät bilda en skolförening som fick i uppdrag att söka officiellt tillstånd för skolan. Den 24 januari 1912 erhöll skolan officiellt tillstånd av den kejserliga senaten för att påbörja verksamheten.[2][3]

Skolan verkade till en början i övre våningen av handlanden Otto Brandts villa. Det första året hade skolan 12 elever och ett klassrum, ett lärarrum och en tambur till sitt förfogande.[2][3] Då skolan fick fler klasser blev det för trångt och år 1914 flyttade den till Villa Central på Mickelsvägen 4. Där hyrde Åggelby svenska samskola tre rum, tambur och kök.[4] År 1916 köpte Svensk Förening i Åggelby det hyrda skolhuset och omkring en halv hektars tomt.[2][3]

Fru Anna Lundström verkade som skolans föreståndarinna mellan 1911 – 1919. Hon har också betraktats som skolans grundläggare och hade enorm betydelse för skolan och dess utveckling de åtta första åren.[2][3] I början hade skolan fem klasser, men år 1925 fick den tillstånd att öka antalet till åtta. År 1927 fick skolan rätt att ge studentbetyg. Gymnasiet hade två linjer, en som fokuserade på matematik och naturvetenskaper och en humanistisk där fokus låg på historia och litteratur.[5]

År 1930 byggdes det gamla trähuset om så att skolan kunde få fler klassrum samt en gymnastik- och festsal.[2] Elevantalet ökade under efterkrigsåren och som mest hade skolan 511 elever[4]. Det stora årskullarna ledde till att skolan behövde mer utrymme. År 1958 fick den gamla skolbyggnaden en ny flygel, ritad av arkitekt Claus Tandefelt. I och med nybygget fick skolan en ny fest- och gymnastiksal med tvätt- och duschrum och den gamla festsalen byggdes om till klassrum och rymligare matsal. Skolan led ändå fortfarande av utrymmesbrist och år 1963 färdigställdes ytterligare en flygel.[2]

Den 15 mars 1969 blev skolans äldsta del totalförstörd i en häftig eldsvåda som antogs ha varit anlagd. Rektorskansliet med skolans och Svensk Förenings arkiv, skolans hela bibliotek och alla apparater förstördes i eldsvådan. Dessutom förlorade skolans vaktmästare och städerskor alla sina ägodelar.[2] Den gamla byggnaden ersattes av en ny tillbyggnad[5].

Skolan hade det ekonomiskt svårt, också före eldsvådan[2]. Elevantalet sjönk, delvis för att Vanda stad hade fått ett svenskt gymnasium och högstadieskola i den gamla kyrkbyn.[4] År 1977, då grundskolereformen genomfördes i Finland, var antalet elever nere i 170. Svensk Förening kämpade tappert för skolans existens men verksamheten upphörde år 1977, efter 65 år. Skolan fortsatte som Åshöjdens gymnasium.[2]

Skolan ägdes av Åggelby Skolförening 1911-1914 och av Svensk förening i Åggelby 1914-1977.[5]

Skolan hade en konventstidning vid namnet Noctiluca.[6][7][8]

Skolans elevantal 1913-1975: 1913 34, 1920 99, 1930 160, 1939 197, 1945 198, 1950 239/247, 1955 283, 1960 462 1965 422, 1970 299, 1975 195 elever.

Referenser

  1. ”Åggelby svenska samskola”koulurekisteri.hel.fi. Läst 29 mars 2021.
  2. ”Skolan – .”aggelby.fi. Läst 29 mars 2021.
  3. Åggelby svenska samskolas tjugofemårsjubileum, festskrift från november år 1936.https://aggelby.fi/Site/Data/3075/Files/Skolan/Aggelby%20Svenska%20Samskola%201911-1936-compressed.pdf
  4. ”Åggelby svenska samskola, Helsingfors – Svenska skolhistoriska föreningen i Finland rf”. Läst 29 mars 2021.
  5. [http://www.yksityiskoulut.fi/yksityiskoulujenmatrikkeli/aggelby.htm ”�GGELBY SVENSKA SAMSKOLA (HELSINGFORS)”]. www.yksityiskoulut.fi. Läst 29 mars 2021.
  6. Jul-Noctiluca 1954”. Noctiluca (Konventet vid Åggelby Svenska Samskola). 1954.
  7. Jul-Noctiluca 1961”. Noctiluca (Konventet vid Åggelby Svenska Samskola). 1961.
  8. Jul-Noctiluca 1963”. Noctiluca (Konventet vid Åggelby Svenska Samskola). 1963.

https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ggelby_svenska_samskola

Bildresultat för Villa Central Åggelby

Villa Central

Den villa Central, som är mera känd som Åggelby svenska samskola, byggdes år 1909 vid nuvarande Mickelsvägen 4 av bagarmästare Karl Fredrik Taurén. Villan var i början ett stort boningshus med hyreslokaler omfattande 13 rum, 4 kök och lika många tamburer. På tomten fanns troligen långt tidigare ett boningshus med samma namn.

Åggelby svenska samskola inledde sin verksamhet år 1911 med en första klass i övre våningen av affärsman Otto Brandts hus invid järnvägen. Då skolan utökades med nya klasser förslog inte utrymmet och år 1914 flyttades skolan till villa Central, där den hyrde och förfogade över 3 rum, tambur och kök.

År 1916 ansåg dock bagarmästare Taurén att han inte kunde upplåta flera rum för skolans behov och han var villig att sälja fastigheten.

Svenska Föreningen i Åggelby, som grundats 1909, hade redan länge sökt ett föreningshus och den 29 januari 1916 inköptes villa Central till ett sådant. I och med detta var föreningen och skolan ett.

Under efterkrigsåren, då årskullarna var stora, hade skolan som mest 511 elever. Två nya flyglar tillbyggdes 1958-59 bredvid det gamla huset, som brann den 15 mars 1969.

Elevantalet minskade efterhand och var som minst 170, detta också på grund av att Vanda stad hade fått ett svenskt gymnasium och högstadieskola i den gamla kyrkbyn. Det var ekonomiskt svåra tider för skolan . År 1977 genomfördes den nya skolreformen, skolan upphörde efter en sextiofemårig verksamhet i Åggelby och fortsatte som Åshöjdens gymnasium.

När staden övertog skolbyggnaderna var det ingen som mera tänkte på att de från början var inköpta till föreningslokal och Svensk Förening i Åggelby stod åter utan ett hem att samlas i. Mellersta Nylands yrkesskola , numera YI Prakticum har förfogat över lokaliteterna hittills, men skolan kommer att senast år 2004 flytta till Arabiastrand. Svensk Förening i Åggelby känner tacksamhet för att det goda samarbetet med skolan gett föreningsmedlemmarna möjligheter att hålla fester och sammankomster i känd miljö.

https://kaupunginosat.net/oulunkyla/historia/Svensk_forening.htm

Läroverksförteckningen

Hägglund Paul: De svenska läroverken i Helsingfors 1944 – 1977. Skolhistoriskt Arkiv 21/1991, 56 – 100.

Geber Erik: De svenska privatskolornas betydelse. Skolhistoriskt Arkiv 37/2017.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.