Vreta skola i Sagalunds museum. Weman och Jansson bodde i var sin lokal på övre våningen. (Foto MG 2014)
Vreta skola 1882-1972
Skolan var Kimitoöns första folkskola. Här verkade de kända folkskollärarna Adèle Weman och Nils Oscar Jansson. Skolan ingår numera i museihelheten Sagalund, som skapades av den sistnämnda.
Kommunens fäder började efter att Weman i sexton år utfört sitt uppoffrande arbete med en privat folkskola inse skolans betydelse. Vicelänsman M.F. Laurén donerade ett tunnland jord i Kyrkobyn till skoltomt, men sedan flyttades skoltomten till Vreta där skolan grundades i oktober år 1880. År 1882 utgick 85 % av kommunens utgifter till bygget av skolhuset. Nära skolan förbjöd man all tobaksrökning pga. av en brand tidigare. Weman Som naturligtvis blev skolans första lärare kom inte att bli förtjust i skollägenheten som var en öppen stenig plan och skolhuset där vinden tjöt in i knutarna. Hon ansåg att de mest bildningsfientliga bönderna hade valts till direktionen. Först år 1884 beslöt man lägga brädfodring på huset. Fönsterbräden, slöjdverktyg och rullgardiner anskaffas. 2 tunnland av den otjänliga jorden arrenderas emellertid ut. Adolf Vilhelm Stark anställdes som folkskollärare, men han kunde inte hålla disciplin. I slöjd kunde han inte heller undervisa pga en handskada och en annan person måste anställas som slöjdlärare. I stället utsågs Stark till lärare i den förberedande skola som var nödvändig för att de elever som skulle börja i folkskolan skulle ha tillräcklig läsfärdighet. Hösten 1885 anställdes Nils Oskar Jansson till folkskollärare. Han var nyutexaminerad från Nykarleby folkskollärarseminarium. Han hade tidigare varit Adèle Wemans elev i hennes privata folkskola. Jansson lät anskaffa några riktiga trädgårdsspadar till skolan.
Pojkarna med liten spade kärra och kratta. (Ruusuvuori 1999, 49)
Pojkarna fick till hemläxa över sommaren att göra var sin liten kärra, spade och kratta. På hösten kunde Jansson mönstra sin jordbrukararmé utanför skolhuset. Nu skulle de ställa skolgården i ordning. De arbetar en timme varje morgon. Varje elev fick en egen jordlott att sköta om. Bästa trädgårdsmästaren fick pris följande höst. Många elever kom till arbetspasset med häst som de fått låna hemifrån. Till elevernas uppgifter hörde också städning och eldning. Lärarrummet var fuktigt och mögligt pga. slarvigt byggnadsarbete. Bekymret för skolkostnaderna var återkommande i kommunalstämman. Den godkände inte direktionens förslag att man skulle klä innerväggarna med papp. Däremot fastställdes den av Jansson uppgjorda stadgan för biblioteket. Skolan fick brädfodring och målades sommaren 1887. Ursprungligen hade vedhuggningen hört till de större pojkarnas uppgift. Då de hade gått ut skolan måste arbetet läggas ut på ackord. Då taket läckte ersattes pärttaket med tak av asfaltfilt. I stället försökte man spara genom att minska lärarnas löner och ersättningar. Weman måste besvära sig till guvernören för att kullkastakommunalstämmans lagstridiga beslut. År 1891 togs medel ur kommunens alkoholvinstmedel och beslöts om inomhusmålning och tapetsering av skolan och lärarbostäderna.
Nils Oskar Jansson håller lektion i Vreta skola. (Bild Ruusuvuori 1999, 57)
Som förberedande skolor verkade tre ambulerande skolor och Tjuda pedagogi som upprätthölls av församlingen. Då guvernören krävde att ytterligare en skola skulle grundas föreslog Jansson att den skulle grundas i Gräsböle och hans studiekamrat Karl Karlsson skulle utses till lärare. Kommunen gjorde ett formfel så att projektet förföll och Karlsson som hade hållit skola hemma hos sig tröttnade och reste bort. Senaten beslöt ge statsstöd till lärarlönerna, också åt fortsättningsskolorna som gav undervisning efter den högre folkskolan. Våren 1894 gav direktionen Jansson i uppdrag att uppgöra en läroplan förfortsättningsskolan som skulle vara två veckor på hösten och fyra på vintern. Mindre reparationer genomfördes och år 1900 isolerades skolkökets kalla golv. År 1913 inleddes servering av skolmat, men det dröjde till 1917 innan frågorna om finansieringen och anställandet av en kokerska började lösta sig.
Nya läroböcker anskaffades, katekesen byttes mot lilla katekesen och metersystemet infördes trots protester från föräldrar som hade önskat att barnen skulle läsa samma katekes som de själva och Nils Oskar Jansson som hellre hade hållit fast vid de bekanta alnarna och famnarna. Ända till början av 1900-talet hade man vara tvungen att använda ett verk av Gustaf Regnér: Första begreppen af de nödigaste Vettenskaper Till Svenska Barns Tjenst från år 1803. När klassrummet får gardiner och skolan 30 exemplar av Naturens Bok verkar det värsta motståndet mot skolans anskaffningar vara över. År 1901 arbetade skolan bara 34 veckor emedan föräldrtarna behövde de större barnen i vårbruket då våren inleddes så tidigt det året. Stränga straff förekom pga. störande beteende. Adèle Weman fyllde 70 år 1914 och kom ofta att behöva vikarie pga ålderskrämpor. Thyra Björkroth vikarierade henne och blev hennes efterträdare 1917. Nils Oskar Jansson efterträds 1925 av Einar Björkroth som också han hade vikarierat honom dessförinnan. Paret Björkroth stannar i skolan till 1925 då de i sin tur efterträds av Ernst Lindroth och Margit Ekblom. År 1951 fick skolan som tredje lärare Jenny Wikström som stannar tills Margit Ekblom pensionerades 1962. Ernst Lindroth tog tjänstledigt läsåret 1962-63 för att komplettera sina studier och blev 1963 rektor för Kimito-Västanfjärd medborgarskola. Fjalar Ahlskog tar i stället över som föreståndare i Vreta skola. Sex år senare, 1969, kom också hans hustru Gudrun Ahlskog till Vreta skola. Då grundskolan inleddes upplevde Vreta skola en stormig tid med utspridd undervisning.
Jansson forskade i i hembygdens historia och grundade Sagalunds hembygdsmuseum som landets första. Han startade en ungdomsförening för att ge barnen sysselsättning på fritiden och en småbrukarskola i Vreta för att ge områdets ungdomar en möjlighet att försörja sig. Han startade också den första andelskassan i landet.
Skolan föregicks av Adèle Wemans privata folkskola och Kila pedagogi.
Då en diskussion ordnades 1967 om den annalkande grundskolereformen var Vreta skola den största svenskspråkiga med 89 elever. Man förberedde sig för grundskolan genom att hösten 1970 i de tre lägsta klasserna ta i bruk grundskolans läroplan. däribland ny matematik med mängdlära.
- Lundmark Ruth: Några skolminnen. Ingår i Fångster i tidens ström (11-14). Ekenäs 1983
- Ruusuvuori Juha: På lärdomens stig 1649-1999 Opin tiellä. Åbo 1999.