[:sv]Heimbacka folkskola, Pedersöre[:]

[:sv]Heimbacka fsk

(Bild Pedersöre folkskolor 1951,191)

Heimbacka skoldistrikt avskiljdes1924 från denb överfulla Kållby skola och kom att omfatta övre delen av Kållby samt Kittel hemman, där sedan 1921 en lägre folkskola hade verkat i dissenterförsamlingens bönehus (senare Koppinens gård). Skolan torde ha tagits i bruk 1926, men brädfodring och målning skedde först 1932. Skolan byggdes av stock som enkel folkskola med småskola i två våningar med ett klassrum, slöjd och gymnastiksal jämte en lärarbostad i nedre våningen och i övre våningen ett klassrum, skolkök och en lärarbostad. Redan året efter att skolan blivit färdig råkade Kållby skola brinna ner och Heimbacka skola måste därför ta emot en stor del av Kållby skolas elever under fyra års tid. Då var skolans elevantal över 100. Dock stannade Heimbacka skolas elevantal också efter 1931 nära maximum, 50 elever. Skolan var därför tungskött för en lärare. Av skolans inalles 324 elever har 64 % erhållit avgångsbetyg och endast c 15 tillägnat siig fortsatt utbildning. Då sjunde klassen från hösten 1948 blev dagklass inrättades därför en andra lärartjänst vid skolan från 1949. Från 1935 infördes fullständig elevbespisning. Skolan verkade under många år som byns samlingsplats bl.a. för Martaföreningen, Manskvartetten och 1928-29 arbetade Mellersta Österbottens vandrande folkhögskola i skolhuset. Skolan verkar sedan sammanslagningen med Jakobstad 1989 i ett nybygt hus.

Lärare: Ture Casén  1926-1944, Erik Nygrén 1926-1931 och åter från 1944 då Caén omkommit vid bombardemangety i Jakobstad, Greta Alice Wihuri 1949-1950, Evelina Vannäs från 1921.

Erik Nygren: Heimbacka folkskola. Pedersöre folkskolor 1951,190-200.

Pedersöre skolnämnd: Pedersöre folkskolor. Utbildniningsväsendets uppkomst och utveckling intill 1950. Jakobstad, 1951[:]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *