Domprosten Paulus Scheel (1465-1516) hade kontakter till Nådendals kloster och torde ha undervisat där, emedan han av abedissan Margareta Jönsdotter benämnd fader och lärare. Han skall ha övervakat utbildningen både av ungdomar som siktade på kyrklig och på profan utbildning. Hans många affärsbekanta sände sina söner och döttrar till honom för utbildning. Alla gick inte i Katedralskolan, utan i synnerhet många flickor placerades i klosterskolan. Det finns tom. en berättelse om hur en son i en rik familj mot faderns vilja rymde till Scheel för att få utbildning och med tiden bli präst.
Om undervisningen vid klosterskolan är mycket litet kännt, utom att den var starkt kopplad till undervisningen vid Vadstena kloster i Uppsala och minst en av eleverna fortsatte sin utbildning där. Det var ganska vanligt att adelns döttrar och söner vid 7-12 års ålder sändes till klosterskolorna. Målet var att de skulle få kunskapsbaserad undervisning, men flickorna särskilt undervisning i kvinnliga dygder samt sömnad och broderi. Många kyrkotextler torde ha förfärdigats vid skolan. Om klostret är mycket litet kännt. Man vet att många av flickorna vid klosterskolor i Danmark sedan klostretr stängts vid reformationen fortsatte som lärare i adelsfamiljer. Det är mycket möjligt att motsvarande skedde också i Finland, men det finns endast fåtaliga uppgifter om det. En rekonstruktionsritning saknar uppgifter om skolans placering. Av klosterbyggnaden återstår ännu bara kyrkan från år 1490-talet. I den finns ännu tre medeltida delar: kyrkosalen, nunnesakrestian och munkkoret. Den östra väggen har bevarats nästan i ursprungligt skick med Förlåtelsens port genom vilken invånarna i Nådendal, herrskapet och pilgrimmerna trädde in i kyrkan.
Ett brev av Scheels systerdotter till honom ger en antydan om kvinnans bildningsnivå. Hon var novis i klostret och låter någon annan skriva det formella brevet för henne i vilket hon beskriver sina världsliga behov och nämner att hon har köpt en bok från Vadstena kloster. Brevet är författat på latin. Alla flickorna förblev inte i klostret utan många återvände till det världsliga livet och gifte sig. (Hanska, Lahtinen ingår i Hanska, Vainio-Korhonen 2010, 35-37)
Senare kom en pedagogi att grundas i staden, möjligen som en fortsättning på klosterskolan.
Elevantal i pedagogin år 1830 16, 1831 17, 1832 23, 1833 23, 1834 22, 1835 26 elever. (Hanho 1955, 24)
- Hanho J.T. Suomen oppikoululaitoksen historia II, Porvoo 1955
- Hanska Jussi, Vainio-Korhonen Kirsi: Huoneentaulujen maailma, Hämeenlinna 2010