Fruntimmersskolan vid Slottsgatan, Åbo

 

Genom förordning, given den 6 november 1843 gavs beslut om inrättande av fruntimmersskolor i Helsingfors och i Åbo. Redan följande år, den 24 aug. 1844 kunde ärkebiskop E.G.Melartin inviga Svenska fruntimmersskolan i Åbo. Fruntimmerskolan stod liksom övriga skolor under domkapitlets direkta överinseende ända fram till år 1862. Från år 1870 ställdes skolväsendet under en gemensam överstyrelses ledning. Efter att vid grundandet omfatta endast två klasser, utökades fruntimmersskolans klassantal sedermera stegvis. Efter frihetskriget omorganiserades statens då 5-klassiga fruntimmersskolor till 6-klassiga och den gamla benämningen fruntimmersskolor utbyttes år 1919 mot det mera modernt klingande namnet flickskolor. Svenska flickskolan i Åbo förblev sedan 6-klassig fram till år 1955 då Heurlinska skolan i Åbo förenades med flickskolan och det åttaklassiga till studentexamen ledande Åbo svenska flicklyceum bildades. Heurlinska skolan hade grundats år 1861 av Augusta Heurlin som en privat flickskola. År 1894 utvidgades skolan så att man från den kunde söka in vid universitet. Ekonomiska svårigheter och ett sjunkande elevantal föranledde skolans förstatligande i mitten av 1950-talet. Vid Svenska fruntimmersskolan / flickskolan upprätthölls därtill s.k. privata fort- sättningsklasser som siktade på studentexamen. Dessa fortsättnings- klasser verkade under 1800-talets två sista decennier och några år in på 1900-talet samt vid mitten av 1930-talet. Under namn av Åbo svenska flicklyceum verkade skolan från år 1955 till 1971. Det nya dubbelsamlyceet, kallat katedralskolan i Åbo bildades genom en successiv sammanslagning av Svenska klassiska lyceum och Åbo svenska flicklyceum. Svenska Fruntimmersskolan i Åbo började sin verksamhet i bankdirektören och riddaren Carl Trapps gård vid salutorget. Redan följande år inhystes skolan i bergsrådet Johan Julins gård i hörnet av slottsgatan och Brahegatan där skolan kunde arbeta fram till år 1874 då den flyttade in i Maexmontans gård i hörnet av Biskopsgatan och Domkyrkogatan. Ett eget skolhus fick fruntimmersskolan i slutet av 1880-talet. Den 31 maj 1887 lades grundstenen till den nya byggnaden vid Eriksgatan 18 som två år senare kunde invigas. Vinterkriget och fortsättningskriget påverkade skolarbetet starkt. Skolhuset användes under flere repriser för militärä ändamål, läsåren stympades och kurserna beskars. Den 4 febr. träffades och antändes skolhuset under en bombräd över Åbo. Till följd av skadorna vidtogs ej skolarbetet förrän därpå följande höst. Efter de svåra bombanfallen mot Helsingfors i början av 1944 stängdes alla skolor i den närmaste farozonen. Härigenom förflyttades Svenska flickskolan i Åbo den 10 mars 1944 till Kimito , där den verkade fram till den 20 maj samma år. Efter sammanslagningen med Heurlinska skolan 1955 arbetade Åbo svenska flicklyceum i två skolhus vid Eriksgatan och vid Strandgatan. Ett nytt och gemensamt skolhus fick flicklyceet hösten 1966 då nybygget vid klostergatan 11 stod färdig

Åbo Fruntimmersskola

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *