Viborgs katedral/normalskola, Viborg

Från 1745 verkade i de områden i Viborgs län som hade överförts till Ryssland en femklassig katedraslskola i det tidigare gymnasiets byggnad. Trots att skolan låg i ett till Ryssland överfört område torde undervisningsspråket ha varit latin och svenska emedan finskan ännu på denna tid inte var tillräckligt utvecklat. Ryska och tyska ingick i läroplanen. Läroböckerna var antingen på tyska eller ryska.

Viborgs domkapitel stadfäste 15 oktober 1744 en läroplan för skolan som i hög grad skiljde sig från läroplanen i Finlands övriga skolor. Till sin struktur motsvarade den en trivialskola ävden om där också undervisades typiska gymnasieämnen.Enligt denna undervisade en mästare i skrivning och räkning i lägsta klassen, klass V innantill läsning, skönskrivning och räkning. I klass IV undervisade en kollega katekäsen och grunderna i latin. I klass III undervisade en “språkmästare” ryska, tyska, franska och svenska. I klass II undervisade vicerektor och vicekonrektor katekäsen mera grundligt, biblisk historia, sagor av Cornelius Nepos, Justinius och Paedrus samt grekisk grammatik enligt Wellerus. På högsta klassen, klass I undervisade rektor och konrektor turvis dogmatik, teologi enligt Freylingshausens kompendium, filosofins huvudpunkter, historia och geografi, Brev och valda tal av Ciceros, Curtius, Plinius Tacitus, ivius, Vergilius, Ovidius, De officis, grunderna i hebreiska, retorik och poesi. I slutskedet undervisades på högsta klassen dogmatik,hebreiska, grekiska, logik, naturliga rättigheter, etik och moral, geometri,aritmetik, mekanik, fysik, historia, geografi och framför allt latin. På räknemästarens klass fanns det såväl permanenta som tillfälliga elever. Eleverna på “språkmästarens” klass kom från alla de övriga klasserna.

Katedralskolan liksom trivialskolan i Fredrikshamn och pedagogierna i Nyslott, Villmanstrand och Kexholm arbetade under synnerligen svåra förhållanden och lärarnas avlöning räckte inte alltid till för att täcka levnadskostnaderna vilket gjorde det svårt att få lärare till skolorna. Lärarna var vanligen hemma från den finländfska delan av det svenska riket. Trots inslag av realämnen var skolorna i princip klassiska och påminde i hög grad om skolornas i den finska delen av det Svenska riket. Detta underlättade de fortsatta studierna för djäknarna från Viborgs län då de sedan sökte sig till Åbo Akademi. Många av lärarna och prästerna i dåtidens Finland hade inlett sina studier i dessa skolor framförallt Katedralskolan i Viborg. Enligt Katarina II:s skolordning 1783 blev detta en tre-årig senare fyra-årig huvudnormalskola. I praktiken gick djäknarna flera år på samma klass varigenom skoltiden blev betydligt längre.

I Viborg verkade också en konkurrerande tyskspråkig skola. Vid sidan om inrättades för flickor en Demadmoisellenclasse som senare förenades med normalskolan.

  • Hanho J.T. Suomen oppikoululaitoksen historia I, Porvoo 1947.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *