Karuna svenska skola, Karuna

                                                                                                      Skoldatabasen

Karuna svenska skola

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Karunas svenska småskola  verkade 1893-1926 (MG  2018)

Sedan fröken Rödlin genomgått Ekenäs seminarium, fick hon, 22 år gammal, genast anställning vid Karuna svenska folkskola, som begynte sin verksamhet den 25 augusti 1893. På denna krävande post kvarstod hon i hela 33 år ända tills skolan upphörde med sin verksamhet år 1926.  Envar inser lätt att det icke varit någon tacksam uppgift att vara svenska språkets och svenska kulturens förkämpe i den småningom helt förfinskade omgivningen. Detta mödosamma och påfrestande bildningsarbete krävde gott omdöme och takt samt en obruten energi. Mången annan hade helt visst givit upp tidigare, nedslagen av att trots alla ansträngningar se elevskaran glesna och glesna. Slutligen fanns det dock ingen som helst möjlighet att i Karuna stöda svensk bildning genom svensk skolundervisning. Man hade här – fallet är ju icke enastående i vårt land – funnit det opportunt att övergiva sitt svenska modersmål och kulturarvet från fädrens tid. Om fröken Rödlin måste vittnas, att hon såg sin verksamhet som ett
heligt kall. Hennes omtanke om de små var rörande, och med hemmen upprätthöll hon intim kontakt. Genom små medel, som hon från olika sammanslutningar lyckades bekomma, sökte hon hjälpa barnen och även roa dem vid enkla skolfester. Att hennes verksamhet uppskattades, betygade skoldirektionens ordförande agronom Otto Rotkirch vid skolans avslutningsfest. Han  framhöll särskilt lärarinnans plikttrogenhet och hennes energi i arbetet för skolan och de små. Han tackade henne vidare i sin egenskap av kommunalfullmäktig å kommunens vägnar för det långvariga målmedvetna arbete hon utfört i kommunen ooh i synnerhet för den svenska befolkningen i trakten. Även en deputation av skolans forna elever tolkade den sympati och tacksamhet de kände för sin gamla lärarinna. Om uppskattning av fröken Rödlins livsgärning vittnade jämväl de dyrbara gåvor, som vid tillfället överräcktes till henne. Fröken Rödlin skötte även postföreståndarinnetjänsten i Karuna, och denna befattning hade hon ända till sin död.

Det är känt att flere fastlandssooknar i sydvästra Finland, nu helt finska, tidigare i betydande utsträckning har haft svensk befolkning: Bjärnå, Sagu, Karuna. Längst bibehöll sig den svenska bosättningen i Karuna. Denna socken besöktes sommaren 1890 av SFV:s stipendiat, studenten, sedermera fil. doktorn och bankdirektören J.Thurman, som förordade ett löfte om 300 mk under tre års tid för en tilltänkt svensk folkskola därstädes. Skolan öppnades den 25 8.1893 med fröken Aima Rödlin såsom lärarinna – en minnesteckning över henne finnes i SFV:s kalender 1946. Det blev hennes livsverk: hon tjänstgjorde vid skolan under hela dess tillvaro. Skolan, som understöddes främst av Åbo-svenskarna men även av SFV, hade ännu 1904 20 elever, men lederna glesnade och med vårterminens utgång 1926 var skolans saga all.

I Karuna avtäcktex 6.4.1997 en av SFV bekostad plakett över Karuna svenska småskola.

Trakten nämns också i CFG Gardbergs artikel i SFV-kalendern 1985: Språkgränsen genom tiderna.

En text som besklriver skolans historia torde också ha ingått i SFV-kalendern, men har inte hittats nu senare kanske för att ortsnamnet inte ingår i rubriken. I den ingår berättelsen om de elever som på vintern ginade över Smörvik till skolan, men ramlade genom isen. Att de inte drunknade ,berodde på att det under ytisen låg ett stadigare islager så att eleverna bara kom rejält våta till skolan.

 

  • SFV-KALENDERN 1946
  • SFV-KALENDERN 1957
  •  SFV-KALENDERN 1998
  •  SFV-KALENDERN 1985

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.