Finlandssvenska skolor

Man kan som en huvuduppgift för Svenska skolhistoriska föreningens i Finland se att dokumentera de svenskspråkiga skolorna i Finland. Detta har också förtjänstfullt gjorts i många nummer av Skolhistoriskt Arkiv, där enskilda skolors historia har relaterats. Genom dessa dokument har den konkreta verklighet i skolorna beskrivits. Det är den som ligger till grund för mera generella beskrivningar av undervisningens och utbildningens utveckling. Däremot noteras i de generella beskrivningarna mera sällan sådana tragiska och tom. traumatiska omständigheter som det att folkskoleelever på 1800-talet kunde komma från så fattiga hem att de för att nå skolan måste komma barfota, vandra många kilometer genom ödemarker med vargar och björnar, anlända redan klockan fem på morgonen för att elda klassrummen. Finna att vattenämbaren ännu hade isskorpa när undervisningen inleddes. Att många duktiga män har blivit lärare då de pga. sjukdom inte har dugt till mera fysiskt krävande uppgifter. Av sådana konkreta berättelser framgår att skolkamrater eller läraren har dött av sjukdom, genom drunkning på väg till skolan, mördats eller stupat vid fronten. I flera fall har skolan brunnit upp. Att skolan har tvungits gå i skift då alla elever inte rymdes in samtidigt. I modern tid har det sedan förekommit att skolans inneluft blivit så dålig att inte alla lärare och elever har kunde vistas där.

Det har varit stora händelser som tyvärr ofta har rationaliserats bort då informationen har generaliserats. Under senare tid har händelser förringats då de i nutiden upplevs som så självklara att de inte alls kan ifrågasättas. Då det begav sig betraktades de emellertid som epokgörande. Sådan händelser var bla. att skolhuset i början på 1900-talet fick elektrisk belysning, rinnande vatten, centralvärme, att man började servera skolmat, fick skolhälsovård, skolkurator och -psykolog och nu på 2000-talet en uppsättning datorer eller tabletter åt alla lärare och elever i skolan. Ännu i slutet på 1900-talet kunde de nya datorer kommunen skaffat till skolan  långa tider ligga bortglömda i något skåp som “hyllvärmare” eftersom ingen av lärarna kunde använda dem.

I de tidigaste skolorna fram till någon gång på 1600-talet var undervisningsspråket latin, emedan skolorna främst  förberedde eleverna för prästyrket och den tidens bildade samhälle där latin var det enda språk som var gångbart som bildat språk. Pierre de la Ramée som 1547 blev professor i vältalighet vid Universitetet i Paris vände sig mot den Aristoteliska nyklassisismen och Melanchtons undervisningsmetoder. Han ville införa också grekiska på skolornas undervisningsskema eftersom den dåtida bildningen hade sina rötter i Grekland. Han eftersträvade också att göra undervisningen mera praktiskt-induktiv. Därför framhöll han att man i undervisningen oftare skulle använda elevernas modersmål och inkludera realämnen i undervisningen (Hanho: Suomen oppikoululaitoksen historia I, 1943, 20).

Man kan således räkna med att också skolorna i Sverige-Finland i allt högre grad tog modersmålet i bruk som undervisningsspråk  från början av 1600-talet. Den nya skolordningen år 1693 avfattades första gången på svenska, vilket innebär att man kan räkna med att skolrna senast från 1700-talet i allmänhet hade svenska som undervisningsspråk. Finskan kom in först på 1800-talet då Finland hade blivit ett Storfurstendöme anslutet till Ryssland. Bristen på finskspråkiga lärare och läromaterial bidrog säkert också till att finskan blev undervisningsspråk så sent. Den här kollektionen av skolor koncentreras därför till de svenskspråkiga eftersom de utgör de äldsta skolorna i landet och dessutom utgör en så pass begränsat antal att det är relativt behändigt att behandla. Dessutom begränsas kollektionen till fasta skolor så att ambulerade skolor och skolor utan eget hus inte beaktas. Visserligen verkade många skolor till en början i upphyrda utrymmen, men det innebar ju att de ändå hade en fast verksamhetspunkt. Många medborgar- och arbetarinstitut, sommaruniversitet och bla. Österbottens högskola har utelämnats av den orsaken. Då den här kollektionen begränsas till skolor med svenska som undervisningsspråk utgör undervisningsspråket ofta en osäkerhetsfaktor. Undervisningsspråket har inte alltid framgått entydigt eller undervisningen har i vissa fall skett på två eller flera språk. De tyskspråkiga skolorna i Viborg har också utelämnats.

Ett motiv för en sådan här kartläggning är att under sin verksamhet har skolan besökts av lärare, elever/studerande för vilka skolhuset har tjänat som deras arbets- eller lärmiljö under kortare eller längre tid. På så sätt har skolhuset blivit en viktig samlingsplats och en lokal där de har vistats relativt länge. Det har gett upphov till erfarenheter och minnen. Det är i den miljön lärare, skolpersonal och kamrater har mötts och därför kopplas dessa upplevelser och minnen till just den skolan och det skolhuset. Även om man i generaliserande framställningar kan se likheter i skolornas utveckling har varje skola sin egen individuella historia. Högskolor och universitet ingår inte i den här databasen.

Enligt en statistik uppgjord 21.2.2021 skulle denna Skoldatabas omfatta 857 skolor. Definitionen av skola har emellertid inte varit entydig, emedan skolan kan ha verkat redan innan kommun sammanslogs med en annan och därvid blivit räknad som två skilda skolor. En annan orsak till dubbelräkning är att skolans namn kan ha ändrats. Även om jag har försökt beakta detta genom att ofta ange både skolans tidigare och senare namn (inklusive smeknamn)  har det knappast lyckats i alla fall. Sedan finns det skolor som finns omnämnda i en källa, men närmare uppgifter sakas emedan den kan ha verkat som tillfällig eller ambulerande i upphyrda utrymmen. Totala antalet skolor ska därför endast ses som riktgivande.

Skoluppgifterna utgör ett mycket rikt forskningsmaterial, som borde användas av många forskare.  För de skolor uppgifter har erhållits har namnet länkats till ett uppgiftsblad. Om 325 av dessa skolor kunde jag vid ovannämnda tidpunkt uppge närmare uppgifter som alltså kan sökas via länken i skolans namn. Det kan jämföras med den skoldatabas som finns på Wikipedia  som  30.4.2021 omfattade  52 läroanstalter bortsätt från högskolorna, men där saknas bla. folkskolorna.  På mInternet finns en skild förteckning över folkskolorna i Finland, men den är inte entydig beträffande skolans undervisningsspråk. Också över de privata läroverken finns det på internet en omfattande förteckning. En skild förteckning finns över läroverken i Helsingfors.

Jag har eftersträvat att i föreliggande Skoldatabas få fram så många väsentliga uppgifter som möjligt, men informationen är synnerligen diversifierad och i hög grad beroende av informationskällan som i något fall kan vara en bisats i ett ovidkommande sammanhang, medan det i andra fall handlar om ett mycket rikt material där jag har försökt sålla ut det som jag har upplevt som viktigast. Uppgifterna om skolorna är främst hämtade ur publika källor som Internet, men också från artiklar i tidskrifter eller böcker. Det finns också uppgifter baserade på mina egna kunskaper från tiden som inspektör för bildningsväsendet i Södra Finlands län. Ytterligare publika uppgifter kan sökas i Skolstyrelsens, Museiverkets, länsstyrelsernas, kommunernas och de enskilda skolornas arkiv samt någon gång från olika personers memoarer. Mera flyktiga uppgifter kan erhållas från tidigare rektorer, lärare och elever så länge de finns ibland oss, dock med det förbehållet att de uppgifterna kan vara färgade av informantens senare upplevelser.

Skoldatabasens statistiska uppgifter 21.2.2021

skolor länkade %
Nyland 362 123 33 %
Åboland och Åland 181 80 44 %
Österbottten 275 135 49 %
Övriga Finland 39 24 62 %
Totalt 857 362 42 %

I databasen försöker jag alltid få med en representativ bild/fotografi av skolan ofta av entrén. Det kan ju bli flera bilder då skolan har verkat i olika byggnader, men alltid har jag inte lyckats påträffa en bild av skolhuset. Skolhus byggdes med tanke på en bestämd skola för att möta ett specifikt behov och för att utgöra bästa möjliga lärmiljö. Skolhuset skall aldrig ses som ett tomt skal i vilket olika verksamheter har funnits. Husets arkitektur har i många avseenden påverkat den verksamhet som har försiggått där. Det är skolhuset som många elever och lärare minns. De trånga eller rymliga klassrum där luften kanske tog slut eller det fanns utrymme för olika grupparbeten. Många timmar tillbringades i gymnastik-, slöjd- eller handarbetssalar och andra specialutrymmen som var mer eller mindre funktionsdugliga. Också skolgården och dess utrustning eller brist på sådan utgör en integrerad del av lärmiljön.

I databasen ingår bilder och uppgifter som har hämtats ur skilda källor. Det är fullt möjligt att upphovsrätten kunde ha hindrat mig att publicera en del av bilderna, men då det inte har entydigt framgått har jag sett det vara i allmänhetens intresse att få ta del av dem. I princip har jag alltid försökt ange bildens eller informationens källa, men då det för bilden står endast Foto eller Foto MG innbär det att det är en bild som jag själv har tagit på plats. Ofta har bilden tagits sommartid eller sådan tid att inga personer syns. Det gör dem tråkigare, men kränker åtminstone inte någon persons integritet. Foto med angiven källa innebär att jag inte har haft möjlighet att kopiera eller skanna bilden och därför fotograferat den i nämnda källa. I de fallen har jag vid behov i någon mån behandlat den för att göra den tydligare. Min strävan har varit att i mån av möjlighet ge intresserade personer en så god bild av verkligheten som jag har förmått.

Det här har varit ett rent ideellt arbete utan bidrag för anskaffande av källor eller för resor och någon ersättning för omkostnaderna har jag inte förväntat mig.  Att det finns ett intresse för sådana uppgifter gläder mig och visas bla. av  Projekt Fredrika, som har tagit sig an läroverken i Helsingfors. 

Senare har kanske skolsystemet eller skolans behov ändrats och då har skolhuset ändrats eller byggts till. I många fall har den gamla skolan försvunnit eller skolhuset tagits i bruk av en annan skola eller fått tjäna ett annat syfte tex. som möteslokal, privat hem eller restaurang. I mån av möjlighet har jag tagit med uppgifter om skolhusets vidare historia.

I  den här databasen kan jag naturligtvis bara ge begränsade uppgifter om skolans personal och elever. Därför är källhänvisningsarna viktiga för den som önskar djupare kunskap om den enskilda skolan. Beklagligtvis saknas det i publika källor ofta närmare uppgifter om verksamheten i skolan utan de begränsar sig oftast till skolans grundläggning och kanske indragning. Vad däremellan har skett är mera höljt i dunkel, kanske för att det har varit ett för de engagerade viktigt men för en utomstående ointressant vardagligt skolarbete utfört av lärare och skolans övriga personal.

Databasen kan ses som både temporär och sensibel. Med temporär avser jag att det för de flesta uppgifterna finns angivet ett datum då de har införts vilket innebär att åtminstone eventuella senare saknas. Att databasen är sensibel innebär att den som helhet eller delvis kan raderas genom ett enkelt klick av misstag eller med avsikt, även om det för en skicklig data-arkeolog kan vara möjligt att återskapa försvunna uppgifter. För att minska den här risken har jag börjat införa en backupfunktion genom att allt efter hand lagra uppgifterna i en skild mapp som wordfil (borde kanske vara i pdf-format) och vid tillfälle printa dessa som större helheter.

Tidsbestämning

Skolorna har byggts och verkat under olika perioder och i olika skolsystem. Man kan kanske räkna med fem skeden av skolutveckling:

Skede I Katedralskolor, pedagogier och trivialskolor. Från 1300-talet till början av 1800-talet, men då med latin som undervisningsspråk fram till 1600-1700-talet.

Skede II Elementarskolor, läroverk och fruntimmersskolor. Från början av 1800-talet till 1866 då folkskollagen stadgades.

Skede III Folkskolor, hjälpsskolor, yrkesskolor, läroverk och skolor inom fri bildning 1866 – 1970-talet.

Skede IV Grundskolor, andra stadiets skolor och skolor inom fri bildning. Från 1970-talet då grundskolan infördes.

Skede V Grundskolor, andra stadiets skolor och skolor inom fri bildning verksamma ännu på 2020-talet.

I den bifogade förteckningen över skolor har skolorna uppgetts i den kommun där de verkade. Om skolan alltjämt existerar i någon form anges skolan i den nuvarande kommunen, men i annat fall bara i den ursprungliga, trots att kommunen kan ha slagits samman med andra kommuner. Den här tidsmässiga indelningen behöver säkert ännu förbättras på ett lämpligt sätt och har ännu inte över allt införts i databasen per skola, vilket kan skapa ett litet förvirrande intryck.

I databasen ingår också skolor från de områden som Finland förlorade efter sina krig. De var ju skolor som på sin tid verkade helt likvärda med övriga skolor i landet.

Uppgifter saknas ännu om en del skolor och ofta om när skolan har upphört med sin verksamhet. I princip tänker jag mig att uppgifterna om skolan skulle ange:

  • en bild av skolhuset,
  • skolans verksamhetsperiod,
  • rektorer, lärare,
  • maximalt elevantal,
  • eventuella särdrag,
  • skolans eventuella föregångare och efterföljare.
  • källorna till dessa uppgifter. Bilder från skolans verksamhet förmodar jag att man skall kunna finna i de angivna källorna i den mån sådana finns att tillgå. Databasen kompletteras kontinuerligt i den takt nya uppgifter framkommer.

Databasen

Här kan skolorna sökas i databasen landskaps- och kommunvis i de fem samlingarna:

Nyland     Åboland   Åland    Österbotten   Övriga Finland

 

Författare Martin Gripenberg