Skolans unika historia

Man kan som en huvuduppgift för Svenska skolhistoriska föreningens i Finland se att dokumentera de svenskspråkiga skolorna i Finland. Detta har också gjorts i många nummer av Skolhistoriskt Arkiv. Där har enskilda skolors historia har relaterats. Genom dessa dokument har den konkreta verklighet i skolorna beskrivits. Det är den som ligger till grund för mera generella beskrivningar av undervisningens och utbildningens utveckling. Genom olika skolordningar har man eftersträvat ett likformigt skolsystem i en kontinuerlig kamp mot de lokala variationer som naturligt smyger sig in i skolsystemet. Därför noteras i de generella beskrivningarna mera sällan sådana tragiska och tom. traumatiska omständigheter som det att folkskoleelever på 1800-talet kunde komma från så fattiga hem att de för att nå skolan måste komma barfota, vandra många kilometer genom ödemarker med vargar och björnar, anlända redan klockan fem på morgonen för att elda klassrummen, finna att vattenämbaren ännu hade isskorpa på när undervisningen inleddes eller att många duktiga män har varit tvungna att försörja sig som lärare då de pga. sjukdom inte har dugt till mera fysiskt krävande uppgifter eller att duktiga lärarinnor har tvingats avstå från sitt yrke då de har gift sig. Av sådana konkreta berättelser framgår att skolkamrater eller läraren har dött av sjukdom, genom drunkning på väg till skolan, mördats eller stupat vid fronten. I flera fall har skolan brunnit. Skolan har tvungits gå i skift då alla elever inte rymdes in samtidigt eller verka i högst olämpliga utrymmen. I modern tid har det sedan förekommit att skolans inneluft blivit så dålig att inte alla lärare och elever har kunde vistas där. Man måste alltså konstatera att trots all strävan att göra alla skolor likvärdiga är det naturligt att det förekommer skillnader mellan skolorna. Det är det här som syns i de enskilda skolornas historia. I varje skolas historia kan man säkert finna märkesmän och -kvinnor som genom sina egenskaper och uppträdande speglar skolans roll i den tid och i det samhälle där den varit aktiva. Det är kanske inte vetenskapligt, men det ger en tydligare bild och djupare förståelse för skolans verksamhetsförutsättningar under sin tid.

Det kan ha varit stora händelser i skolan som tyvärr ofta har rationaliserats bort då informationen har generaliserats. Under senare tid har händelser förringats då de i nutiden upplevs som så självklara att de inte alls kan ifrågasättas. Då det begav sig kan de emellertid ha betraktats som epokgörande. Sådan händelser var bla. att skolhuset i början på 1900-talet fick elektrisk belysning, rinnande vatten, centralvärme, att man började servera skolmat, fick skolhälsovård, skolkurator och -psykolog och nu på 2000-talet en uppsättning datorer eller tabletter åt alla lärare och elever i skolan och wifi-nät till skolan. Men ännu i slutet på 1900-talet kunde de nya datorer kommunen skaffat till skolan långa tider ligga bortglömda i något skåp som “hyllvärmare” eftersom ingen av lärarna kunde använda dem.

I Databasen kan skolorna sökas landskaps- och kommunvis i de sex samlingarna:

Nyland      Åboland      Åland      Österbotten     Övriga Finland 

Här har jag begränsat skoldatabasen till skolor där svenska har varit undervisningsspråk. I de tidigaste skolorna in på 1700-talet var undervisningsspråket latin, emedan skolorna främst förberedde eleverna för prästyrket och den tidens bildade samhälle där latin var det enda språk som var gångbart som bildat språk. I praktiken lades då grunden för senare tids språkundervisning. Skolornas huvuduppgift var att lära eleverna skriva och tala latin även om lärare och elever hade svenska som sitt första språk. Pierre de la Ramée (1515-1572) som år 1547 blev professor i vältalighet vid Universitetet i Paris vände sig liksom Ludwig Vives (1492-1540) mot den Aristoteliska nyklassisismen och Philip Melanchtons  (1497-1560) undervisningsmetoder. Ramée ville införa också grekiska på skolornas undervisningsskema eftersom bildningen har sina rötter i Grekland. Han eftersträvade också att i grekisk stil göra undervisningen mera praktiskt-induktiv. Därför framhöll han att man skulle inkludera realämnen i undervisningen och oftare använda elevernas modersmål (Hanho: Suomen oppikoululaitoksen historia I, 1943, 20).

Man kan således räkna med att också skolorna i Sverige-Finland i allt högre grad tog svenskan i bruk som undervisningsspråk under 1600-talet. År 1693 avfattades skolordningen i Sverige-Finland första gången på svenska, vilket innebär att man kan räkna med att skolorna senast från 1700-talet i allmänhet hade svenska som undervisningsspråk även om målet länge ännu var att eleverna i första hand skulle kunna uttrycka sig på latin. Även on finskan säkert användes i det dagliga umgänget kom språket först på 1800-talet att bli undervisnings- och bildningsspråk, sedan Finland hade blivit ett Storfurstendöme anslutet till Ryssland. Bristen på finskspråkiga lärare och läromaterial bidrog säkert också till att finskan blev undervisningsspråk så sent. Av ovannämnda orsaker är det diskutabelt att här nämna skolor som pedagogin i Kuopio, trivialskolan i Uleåborg eller fruntimmerskolan i Tavastehus eftersom de i och för sig utgör kuriosioteteter i den svenskspråkiga undervisningen i Finland. Så införde Katedralskolan i Åbo undervisning på finska i en parallellavdelning i början av 1800-talet. (Hanho 1955)

Då den här skoldatabasen koncentreras till de svenskspråkiga är det för att de utgör de äldsta skolorna i landet och dessutom utgör en så pass begränsat antal att det är relativt behändigt att behärska. Ur historik synvinkel är begreppet svenskspråkig skola emellertid allt annat än klart, eftersom skolorna så länge strävade till att ge eleverna färdighet att uttrycka sig så obehindrat som möjligt på latin helt oberoende av det språk eleven använde till vardags. I  Gamla Finland, Viborgs guvernement var tyskan länge det främsta undervisningsspråket. Gamla Finland förenades med resten av landet år 1811 (Hanho 1955, 29). I medlet av 1800-talet försökte man ersätta tyskan med svenskan, men jag har uppfattat det så att de här skolorna egentligen aldrig kan ses som svenskspråkiga (Hanhgo 1955, 31 ). Viborgs gymnasium och normalskola ingår i databasen, men inte de övriga skolorna i Gamla Finland.

Databasen begränsas också till fasta skolor så att ambulerade skolor och skolor utan eget hus inte egentligen har beaktats. Visserligen verkade många skolor till en början i upphyrda utrymmen, men det innebar ju att de ändå hade en fast verksamhetspunkt. Databasen omfattar alla typer av skolor i Svenskfinland: pedagogier, elementar- och trivialskolor, folkskolor, läroverk, specialskolor, yrkesläroverk och skolor inom den fria bildningen. Många medborgar- och arbetarinstitut, sommaruniversitet och bla. Österbottens högskola har utelämnats då de egentligen inte har haft ett eget skolhus, endast ett kansli. Då den här databasen begränsas till skolor med svenska som undervisningsspråk utgör det ofta en osäkerhetsfaktor. Undervisningsspråket har inte alltid framgått entydigt eller undervisningen har i vissa fall skett på två eller flera språk.

Särskilt om läroverken finns det ett rätt omfattande skrivet material i form av historiker och matriklar om skolorna. Också om vissa yrkesläroanstalter har det skrivits böcker, men beträffande folkskolorna är det skriftliga materialet betydligt mera oenhetligt. Skolnämnden i Pedersöre har i samband med folkskolväsendets 100-års jubileum låtit färdigställa en bok med uppgifter om folkskolorna. Detsamma gäller Hitis kommun. Om skolorna på Kimitoön har bla Juha Ruusuvuori skrivit utförligt och Sagalunds museum samlat mycket material. Göran Selén har skrivit om skolorna i Borgå landskommun. Tarja Laine har forskat om Björneborgs svenska samskola och folkskolorna i anslutning till samskolan. Säkert finns det mycket material som jag ännu inte har hittat, men då jag för skolan uppger inga uppgifter innebär det vanligen att man måste gå till primärmaterialet i lokala arkiv för att få fram eventuella uppgifter.

Motiv

Vid presentation av det här projektet “Skolans unika historia” har jag mötts av kommentarer i stil med “än sen, varför är det där intressant?”  Ett motiv för en sådan här kartläggning är att under sin verksamhet har skolan besökts av lärare, elever/studerande för vilka skolhuset har tjänat som deras arbets- eller lärmiljö under kortare eller längre tid. På så sätt har skolhuset blivit en viktig samlingsplats och en lokal där de har vistats relativt länge, mött kamrater och lärare. Det har gett upphov till erfarenheter och minnen. Det är i den miljön som dessa upplevelser och minnen kopplas till just den skolan och det skolhuset. Det  är här som människorna har utvecklats och format sin världsbild. Även om man i generaliserande framställningar kan se likheter i skolornas utveckling har varje skola sin egen unika historia. Högskolor och universitet ingår inte i den här databasen eftersom deras uppgift också är forskning.

Enligt en statistik skulle denna Skoldatabas 21.2.2021 ha omfattat 857 skolor. Definitionen av skola har emellertid inte varit entydig, emedan skolan kan ha verkat redan innan kommun sammanslogs med en annan och därvid blivit räknad som två skilda skolor. En annan orsak till dubbelräkning är att skolans namn kan ha ändrats. Även om jag har försökt beakta detta genom att ofta ange både skolans tidigare och senare namn (inklusive smeknamn)  har det knappast lyckats i alla fall. Sedan finns det skolor som finns omnämnda i en källa, men närmare uppgifter sakas emedan den kan ha verkat som tillfällig eller ambulerande i upphyrda utrymmen. Totala antalet skolor ska därför endast ses som riktgivande. Jag räknar med att det i Finland har funnits minst 500 och högst 1000 svenskspråkiga skolor. Skolnätet har påverkats både av moderniseringen genom ändringar i skolordningarna som att lyceer har blivit gymnasier och folkskolor blivit grundskolor, men också av urbaniseringen som har medfört en utarmning av landsbygden då eleverna har tagit slut och man har blivit tvungen att slå ihop skolor som på Kimitön som i Hitis där man hade ett utvecklat skolväsende med upp till 6 folkskolor, men nu bara en skola för årskurserna 1-6 och alltid har varit tvungen att söka sig till Kimitiolandet för högre utbildning.

Skoluppgifterna utgör ett mycket rikt forskningsmaterial, som borde användas av många forskare.  För de skolor uppgifter har erhållits har namnet i Skoldatabasen länkats till ett uppgiftsblad. Om 325 av dessa skolor kunde jag i februari uppge närmare uppgifter som alltså kan sökas via länken i skolans namn. Det kan jämföras med den skoldatabas som finns på Wikipedia som  30.4.2021 omfattade  52 läroanstalter bortsett från högskolorna. I den saknas bla. folkskolorna.  På Internet finns en skild förteckning över folkskolorna i Finland, men den är inte entydig beträffande skolans undervisningsspråk. Sibbo skolmuseum har också publicerat en förteckning på internet över de finsk- och svenskspråkiga folkskolorna i kommunen. I förteckningen ingår framför allt uppgifter om skolornas tillkomst. Också över de privata läroverken finns det på internet en omfattande förteckning. En skild förteckning finns över läroverken i Helsingfors.

Jag har eftersträvat att i föreliggande skoldatabas få fram så många väsentliga uppgifter som möjligt, men informationen är synnerligen splittrad och i hög grad beroende av informationskällan som i något fall kan vara en bisats i ett ovidkommande sammanhang, medan det i andra fall handlar om ett mycket rikt material där jag har försökt sålla ut det som jag har upplevt som viktigast. Pga den omfattande informationen är uppgifterna om skolorna  främst hämtade ur publika källor som Internet, artiklar i tidskrifter eller böcker. Bara i ett fåtal fall har jag studerat primära uppgifter som årsberättelser och arkivmaterial. Här ingår emellertid också uppgifter baserade på mina egna kunskaper från tiden som inspektör för bildningsväsendet i Södra Finlands län. Ytterligare publika uppgifter kan sökas i historiker för kommunerna, Skolstyrelsens, Museiverkets, länsstyrelsernas, kommunernas och de enskilda skolornas arkiv samt från Brages klipparkiv och olika personers memoarer. Mera flyktiga uppgifter kan erhållas från tidigare rektorer, lärare och elever så länge de finns ibland oss, dock med det förbehållet att de uppgifterna kan vara färgade av informantens senare upplevelser. Också på internet  finns en hel del material som belyser skolans historia, men internets huvudsakliga uppgift är att beskriva nutiden så där finns främst aktuell information om skolorna idag.

I databasen har jag alltid försökt få med en representativ bild/fotografi av skolan. Det kan ju bli flera bilder då skolan har verkat i olika byggnader. Alltid har jag inte lyckats påträffa en bild av skolhuset. Skolhus byggdes med tanke på en bestämd skola för att möta ett specifikt behov och för att utgöra bästa möjliga lärmiljö under en specifik historisk period. Senare kan andra skolor ha verkat i samma byggnad. Detta innebär att jag som en och samma skola borde kunna räkna den skola som inledde verksamheten på en viss ort och de skolor som fortsatte eller nu genomför verksamheten på orten. Skolhuset borde aldrig ses som ett tomt skal i vilket olika verksamheter har funnits. Å andra sidan innebär byte av skolans namn många gånger att undervisningen också väsentligen har ändrat form och därför är svår att se som samma skola som verkade i huset i ett tidigare skede. När jag har försökt att räkna antalet skolor blir det därför ett antal som är beroende av min subjektiva bedömning av vilka skolor som kan betraktas som skilda och vilka som blott en fortsättning på den skola som tidigare verkade på orten.

Husets arkitektur har i många avseenden påverkat den verksamhet som har försiggått där. Visst minns många skolhuset men nog är det lärarna som har givit de starkaste minnena (Föreningen för svensk undervisningshistorias skrift 224: Skolans högtider, 2020). De trånga eller rymliga klassrum där luften kanske tog slut eller där det fanns samsade olika klasser. Många timmar tillbringades i gymnastik-, slöjd- eller handarbetssalar och andra specialutrymmen som var mer eller mindre funktionsdugliga. Också skolgården och dess utrustning eller brist på sådan utgör en integrerad del av lärmiljön.

I databasen ingår bilder och uppgifter som har hämtats ur skilda källor. Det är fullt möjligt att upphovsrätten kunde ha hindrat mig att publicera en del av bilderna, men då det inte har entydigt framgått har jag sett det vara i allmänt intresse att få ta del av dem. I princip har jag alltid försökt ange bildens eller informationens källa, men ibland kan jag ha missat det. Då det för bilden står endast Foto eller Foto MG innebär det att det är en bild som jag själv har tagit på plats. Ofta har bilden tagits sommartid eller sådan tid att inga personer syns. Det gör dem tråkigare, men kränker åtminstone inte någon persons integritet. Foto med angiven källa innebär att jag inte har haft möjlighet att kopiera eller skanna bilden och därför fotograferat den i nämnda källa. I de fallen har jag vid behov i någon mån behandlat den för att göra den tydligare. Min strävan har varit att i mån av möjlighet ge intresserade personer en så god bild av verkligheten som möjligt.

Det här har varit ett rent ideellt arbete utan bidrag för anskaffande av källor eller för resor och någon ersättning för omkostnaderna har jag inte förväntat mig.  Att det finns ett intresse för sådana uppgifter gläder mig och visas bla. av  Projekt Fredrika, som har tagit sig an läroverken i Helsingfors och de kontakter som olika personer har tagit till mig både för att fråga om skolorna och för att ge mig tilläggsuppgifter.

Senare har kanske skolsystemet eller skolans behov ändrats och då har skolhuset ändrats eller byggts till. I många fall har den gamla skolan försvunnit eller skolhuset tagits i bruk av en annan skola eller fått tjäna ett annat syfte tex. som möteslokal, privat hem eller restaurang. I mån av möjlighet har jag tagit med uppgifter om skolhusets vidare öden.

I  den här databasen kan jag naturligtvis bara ge begränsade uppgifter om skolans personal och elever. Därför är källhänvisningarna viktiga för den som önskar djupare kunskap om den enskilda skolan. Beklagligtvis saknas det i publika källor ofta närmare uppgifter om verksamheten i skolan. De begränsar sig oftast till skolans grundläggning och kanske indragning. Vad däremellan har skett är mera höljt i dunkel, kanske för att det har varit ett för de engagerade viktigt men för en utomstående  mindre intressant vardagligt skolarbete utfört av lärare och skolans övriga personal.

Databasen kan ses som både temporär och sensibel. Med temporär avser jag att det för många uppgifterna finns angivet ett datum då de har införts vilket innebär att eventuella senare uppgifter saknas. Att databasen är sensibel innebär att den som helhet eller delvis kan raderas genom ett enkelt klick av misstag eller med avsikt. Detta skedde delvis när ett WordPress tillägg togs bort våren 2021. Följden blev att flera skolbilder försvann och onödiga klamrar dök upp i databasen. Förhoppningsvis kunde en skicklig data-arkeolog återskapa försvunna uppgifter. För att minska den här risken strävar jag till att införa en backupfunktion genom att allt efter hand lagra uppgifterna i en skild mapp som wordfil (borde kanske vara i pdf-format) och vid tillfälle printa dessa som större helheter tex landskapsvis.

När det här arbetet egentligen inleddes vet jag inte, men systematiskt startade det hösten 2020.

Skoldatabasens statistiska uppgifter

21.2.2021

Område                      Skolor                 Länkade            % länkade skolor

Nyland                         362                       123                         33 %

Åboland                     112                         49                          44 %

Åland                             69                          31                         45 %

Österbotten                  275                        135                         49 %

Övriga Finland              39                          24                           62 %

Totalt                          857                         362                           42 %       

 

Teoretisk struktur

Det finns många olika förhållanden som har påverkat skolans historia alltså utveckling. Man kunde kanske skilja mellan inre och yttre förhållanden. De inre förhållandena skulle då vara de som omedelbart berörskolans utveckling såsom ett initialskede, ett transformationsskede och ett finalskede. Med initialskede avser jag det skede under vilket skolan ifråga har fått sitt upphov och startats. Det kan ha skett organiserat av andra samhällsorgan såsom, kyrkan, kommunstyrelsen, Skolstyrelsen el. dyl. eller spontant av föräldrar, lokala grupper eller enskilda personer. Anledningen till att skolan startades har i nästan alla fall varit att man önskade öka kunskapsnivån, höja utbildningsnivån i målgruppen.

Transformationsskedet är oftast ett halvtidsfenomen som föranleds av att de ursprungliga idéer som låg till grund för startande av skolan har förändrats. Samhället kan ha utvecklats och den pedagogiska synen med det. Transformationsskedet kan vara antingen organisatoriskt eller innehållsmässigt eller bådadera. Ett organisatoriskt transformationsskede omfattar antalet grupper och elevernas skolgångsordning medan ett innehållsmässigt transformationsskede framför alt handlar om timfördelning mellan olika läroämnen och läroplanen som beskriver hur dessa läroämnen skall undervisas.

Med finalskedet avses hur det gick med skolan sedan. Skolan kan ha indragits eller förenats med en annan skola eller bara genom en organisatorisk förändring omvandlats till en annorlunda skola.

Skolans yttre förhållande handlar om såväl abstrakta som konkreta fenomen. Till de abstrakta hör att skolan verkar i ett lokal samhälle och därför också påverkas av alla de krafter som påverkar detta samhälle. Särskilt viktiga sådana krafter kan vara avfolkning eller urbanisering, politisk styrning såsom försöken till russifiering kring sekelskiftet 1900, införande av grundskolan, krig och epidemier/pandemier som kan tvinga skolan att hålla stängt under en kortare eller längre tid, välståndsutveckling som ger skolan tillgång till elektricitet och vattenledning, uppvärmning, skolmat, hälsovård, stödpersonal etc.

Till de konkreta yttre förhållandena kunde man räkna sådana som uppförande av ett nytt skolhus, inrättande av nya lärartjänster eller andra tjänster för personalen. Att jag här räknar dessa som yttre förhållande beror på att de nästan genomgående kräver finansiering  av organ utanför skolan såsom Skolstyrelse, Kommun eller donator.

För att placera skolorna i sitt rätta sammanhang måste man beakta de politiska förhållandena och  de gällande tankesätten. Skolorna har byggts och verkat under olika perioder och i olika skolsystem. Här har jag räknat med fem skeden av skolutveckling:

Skede I: Katedralskolor, gymnasier, trivialskolor, barnaskolor och pedagogier och lyceer. Från 1300-talet till början av 1800-talet, men då med latin som undervisningsspråk fram till 1600-1700-talet.

Skede II: Elementarskolor, läroverk och fruntimmersskolor. Från början av 1800-talet till 1866 då folkskollagen stadgades.

Skede III: Folkskolor, hjälpskolor, yrkesskolor, läroverk och skolor inom fri bildning 1866 – 1970-talet då undervisningsspråket oftast var svenska.

Skede IV: Grundskolor, andra stadiets skolor och skolor inom fri bildning. Från 1970-talet då grundskolan infördes.

Skede V: Grundskolor, andra stadiets skolor och skolor inom fri bildning verksamma ännu på 2020-talet.

En skild indelning kunde också ske ur en feministisk synvinkel med tanke på att skolorna ursprungligen var avsedda bara för gossebarnen, men sedan blev  alltmer jämlika för de två könen och från slutet av 1900-talet så feministiska att flickorna ofta dominerade de högre, teoretiska läroanstalterna, som ledde till starkare samhällsinflytande. Pojkarna föredrog däremot mera handfast utbildning som kanske också i genomsnitt ledde till högre inkomstnivåer. Då samhället omstrukturerades  påverkade det könsbeteendet.

Databasen

I databasen har skolorna uppgetts i den kommun där de verkade. Om skolan alltjämt existerar i någon form anges skolan i den nuvarande kommunen, men i annat fall bara i den ursprungliga. Många kommuner har slagits samman med andra kommuner. Den här tidsmässiga indelningen behöver säkert ännu förbättras på ett lämpligt sätt. Någonstans anger jag också period VI, vilket avser 2020-talet.

I princip tänker jag mig att uppgifterna om skolan skulle ange:

  • en bild av skolhuset,
  • skolans verksamhetsperiod,
  • rektorer, lärare,
  • maximalt elevantal,
  • eventuella särdrag,
  • skolans eventuella föregångare och efterföljare.
  • källorna till dessa uppgifter. Bilder från skolans verksamhet förmodar jag att man skall kunna finna i de angivna källorna i den mån sådana finns att tillgå. Databasen kompletteras kontinuerligt i den takt nya uppgifter framkommer och min tid medger det.

Databasen

Här kan skolorna sökas i databasen landskaps- och kommunvis i de fem samlingarna:

Nyland       Åboland     Åland      Österbotten     Övriga Finland 

Meddela gärna undertecknad om du upptäcker fel eller brister i databasen!

Författare Martin Gripenberg, martin.gripenberg@kolumbus.fi