Allmänbildade skolor, S=skolor i specialundervisningen, Y=skolor inom yrkesutbildningen, FB=skolor inom fritt bildningsarbete.

Blåfärgade namn på skolan har en länk till ytterligare uppgifter om skolan

Bjärnå (från 2009 Salo)

Bjärnå har traditionellt inte räknats till Åboland, med då där också har funnits svenskspråkiga skolor är det på sin plats att här ta med också detta område som sedan 2009 tillhör Salo stad. Socknen har bebotts av såväl finsk- som svenskspråkiga. I synnerhet prästerskapet har gynnat det svenska språket i socknen. Ännu in på 1900-talet hölls varannan eller var tredje gudstjänsterna på svenska i socknens kyrka. De svenskspråkiga var till stor del tjänstemän vid bruken i Tykö, Mathildedal och Koski. De svenskspråkiga utgjorde mellan 13 och under 2 % av befolkningen. Den svenskspråkiga befolkningen var inte stor och dessutom djupt splittrad på olika sociala klasser, vilket hade stor betydelse ännu i början av 1900-talet.

1870 13 %, 1880 10,3 %, 1890 9,2 %, 1900 7,7 %, 1910 4,0 %, 1920 1,9 %, 1930 1,3 % (Innamaa, Lindström 1986, 21-22)

Innamaa Kerttu, Lindström Olavi: Perniön historia III. Salo, 1986.

Tykö pedagogi, period II-III

Tykö privata folkskola, period III

Kirjakkala privata folkskoila, period IIi

Bjärnå kyrkoby folkskola, period III

Mathildedals folkskola, period III

Mejeriskolan, period III

Dragsfjärd (från 2009 Kimito)

Dragsfjärds kommun har präglats av att där i Dalsbruk har verkat ett järnbruk från 1686 fram till början av 2000-talet.

Björkboda (folk)skola, period III-V

Dalsbruks (folk)skola, Dalsbruks Bell-Lancasterskola, period II-IV

Dragsfjärds grundskola, period IV-V

Dragsfjärds-Hitis medborgarskola, period III

Dragsfjärds kommunala medborgarskola, period III

Hitis-Rosala folkskola, period III-V

Söderlångvik folkskola, period III

Wolter Ramsays privata folkskola, period III

Ytterkulla folkskola, period III

Örö folkskola, period III

Finby (från 2000 Salo ekonomiområde)

Forsströms och Fucks privata folkskola, period III

Kyrkoby folkskola, period III

Förby, Storö folkskola, period III

Kota småskola, period III

Pettu privata småskola, folkskola, period III

Utö folkskola, period III

Halikko (från 2009 Salo)

Finskspråkig jordbruksbygd och förort till Salo där det pga. industrialiseringen har uppstått behov av en svenskspråkig skola.

Svenska skolan, period IV

Mejeriskolan, period III

Hitis (från 1969 Dragsfjärd, från 2009 Kimito)

Trots ett initialt motstånd växte det fram folkskolor på olika öar i dåvarande Hitis kommun, men de flesta förblev rätt kortlivade.

Biskopsö, Vänoxa folkskolor, period III

Högsåra, Kasnäs, Vänö folkskolor, period III

Rosala-Hitis, Bengtskär folkskolor, period III

Houtskär (från 2009 Pargas)

Den svenskspråkiga kommun i Åboland som ligger längst från fastlandet och därför har fått kämpa med utpräglad skärgårdsproblematik.

Björkö-Mossala (folk)skola, period III

Houtskärs kyrkliga folkhögskola, HKF, period III-IV, FB

Hyppeis folkskola, period III

Jungfruskärs folkskola, period III

Saverkeit folkskola, period III

Näsby, Träsk, (folk)skola, period III-V

Äpplö folkskola, period III

Iniö (från 2009 Pargas)

Iniö saknar landförbindelse till fastlandet, men är trots sitt utpräglade svenska kulturarv närmast beroende av förbindelser över det finskspråkiga Gustavs till Åbo.

Iniö skola, Norrby folkskola, period III-V

Keistö folkskola, period III

Keistö hjälpskola, period III

Karuna (från 1969 Sagu)

På sin tid tvåspråkig huvudsakligen landfast skärgårdskommun norr om Kimito.

Svenska folkskolan, period III

Kimito

Finlands största kustö som fick fast broförbindelse först 1972. Av befolkningen är på 2000-talet ännu 70 % svenskspråkiga. Här inleddes utbildningsväsendet redan på 1600-talet tack vare järnbruket i Dalsbruk.

Adèle Wemans (folk)skola, period III

Amosparkens skola, period III-V

Bredvik privata folkskola, period III

Brokärr småskola, period III

Brusaby, Axxell, period III-V, Y

Brännboda (folk)skola, III-IV

Dalsbruks skola, period III-V

Fröjdböle folkskola, period III

Gammelboda folkskola, period III

Gesterby mejeriskola, period III, Y

Helgeboda folkskola, period III

Hitis-Rosala skola, period III-V

Kila folkskola, period III

Kimito folkskola, period III

Kimitonejdens skola, period IV-V

Kimito manliga hemslöjdsskola, period III, Y

Kimito svenska samskola, period III

Kimito-Västanfjärds medborgarskola, period III

Kimitoöns gymnasium, period IV-V

Pederså folkskola, period III

Rugnola folkskola, period III

Sjölax folkskola, period III

Söderlångviks folkskola, period III

Tjuda folkskola, Tjuda (Kimito) pedagogi, period I-III

Vestlax folkskola, period III

Vestankärr lantbrukarskola, period II, Y

Vreta skola, period III

Västanfjärds skola, period III-V

Wrethalla förberedande folkskola, period

Wrethalla Husmodersskola, period III, Y

Wrethalla skola för småbruk och egna hem, Lantmannaskolan, period III, Y

Östermarks folkskola, period III

Korpo (från 2009 Pargas)

Korpo är tillsammans med Nagu huvudsakligen svenskspråkiga arkipelager förbundna med fastlandet endast via färjor.

Bonäs-Strömma (folk)skola, period III

Galtby (folk)skola, period III

Korpo medborgarskola, period III

Korpo kommunala mellanskola, period III

Markomby (folk)skola, period III

Norrskata, Norrskata bönehusförenings, Åvensor (folk)skola, period III

Rumar folkskola, period III

Skärgårdshavets (högstadie)skola Korpo centralgrundskola, period IV

Utö folkskola, period III

Nagu (från 2009 Pargas)

Nagu är en typisk skärgårdskommun som ännu år 2022 bara kan nås med färja och vars huvudöar förbands med broar så sent som 1987. Utöver huvudöarna Lillandet och Storlandet är befolkningen utspridd på 3000 brolösa mindre öar, varav alla de litet större har varit bebodda. Som i skärgården i övrigt har befolkningen minskat kraftigt från slutet av 1800-talet då de första folkskolorna inrättades till början av 2020-talet. Då Nagu år 1951 hade 2373 invånare hade antalet sjunkit till 1419 år 1997. Av dessa var ännu 70 % svenskspråkiga, men en liten finskspråkig befolkning har hela tiden funnits i området som i norr gränsar till den vidsträckta enspråkigt finska Rimitoskärgården. Den har i motsats till Nagu vägförbindelse till fastlandet och Nådendal över flera broar. Sommartid har Nagu på 2020-talet runt 10 000 invånare, varav en betydande majoritet nog är finskspråkiga. Detta har medfört ett kraftigt uppsving för servicenäringarna, som har blivit den viktigaste inkomstkällan för de fast bosatta.

Att befolkningen har minskat så kraftigt beror på många orsaker av vilka överfisket, mekaniseringen av jordbruket och därav följande brist på arbetsplatser och försörjningsmöjligheter har medfört en kraftig bortflyttning, minskat serviceutbud och skolstängningar. Av de ursprungligen 8 fullständiga folkskolorna återstod tre grundskolor år 2022 samtidigt som moderniseringen av undervisningen har krävt utrustning som man inte ens kunde drömma om förr.