Åbo hemslöjdsskola inledde sin verksamhet i Hushållssällskapets utrymmen på Stora Tavastgatan 28. (Kalpa 1989)
Sedan slutet av 1900-talet har utbildningsenheterna i Åboland stöpts om i flera repriser vilket också har påverkat hemslöjdsutbildningen. Utbildningen som har gamla anor i Åbo med många olika namn < https://finto.fi/cn/fi/page/127106A> Drällskolan, Handarbetsskolan i Åbo, Slöjde-skolan, Spinnskolan, Slöjdskolan (Åbo), Åbo kvinnliga hemslöjdsskola, Åbo väv- och syskola.
Åbo Hemslöjds- och Handarbetslärarinneinstitut ÅHHI 1951-1961, Åbo Hemslöjdslärarinneinstitut ÅHI 1961-1977, Åbo hemslöjdslärarinneinstitut (ÅHI) 1977-1993. År 1993 slogs Hemslöjdslärarinneinstitutet ihop med Åbolands vårdutbildning ÅVU och 1996 blev dessa en del av Yrkesinstitutet Sydväst och är sedan 2008 en del av yrkeshögskolan NOVIA.
Finlands första hemslöjdsskola såg dagens ljus i Åbo år 1822. Den grundades av Kejserliga Finska Hushållningssällskapets Manufactur-Utskott 1822 (Bergqvist, Henriksson, Vartama 2002). Då verksamheten inleddes var flickorna 25 till antalet, men vid årets slut redan 70. Av dem var 1/3 del 12 år eller yngre Föreståndare var Carl Kristian Böcker. Han införde läsning, skrivning, räkning och religion på skolans läroplan. År 1826 fortsattes skolan av Böckers syster, kaptenskan Christina Beata Hobin.
Spinnskolan fick hyra ett antal rum på Slottsgatan 44. Arbetsdagen i skolan skulle vara från april till slutet av september kl. 6 – 19 och under resten av året kl.7-18. År 1830 anhöll Hushållningssällskapet om från skolan utgångna försvarslösa (ogifta) kvinnor över 28 år måtte få rätt att bosätta sig på egen hand på landsorten för att meddela undervisning i linneslöjd. De kunde annars anhållas för lösdriveri. Åbo brand var en katastrof för skolan då också en stor del av tyglagret brann upp eller stals.
Från 1831 fick skolan disponeras nedre våningen i Hushållssällskapts nybyggda hus på Stora Tavastgatan 28. Från Vasa kallades samma år en väverska som i Åbo skulle undervisa i drällvävnad. Hädanefter talade man om skolan som Drällskolan. Skolan var i början underställd lantbruksstyrelse.
År 1833 skickade Hushållssällskapet Lars Arnell som efterträtt Böcker till Tyskland för att studera fåravel, knyppling och linnevävnad och 1936 anställdes en lärarinna i knyppling från Sachsen och året därpå började skomakarhustrun Ebert undervisa i knyppling, men verkade helt oberoende av skolan. Hushållssällskapet började också tröttna på skolorna och deras oklara ekonomi, då lärarinnor sålde dess produkter till egen förtjänst. Ebert anhöll om avsked i början av 1841. Skolorna på landsbygden drogs in 1861. Till beslutet inverkade också att ett antal klädesfabriker ansågs konkurrera ut linneslöjden.
Spinnskolan skulle fungera som normalskola och utbilda lärarinnor för de hemslöjdsskolor som planerades. Läroanstalten blev något av en modellskola och elevernas arbeten fick pris vid världsutställningarna i London och S:t Petersburg. I slutet av 1900-talet kom också hemslöjdslärarinnor att utbildas vid denna skola.
Hushållningssällskapet anordnade år 1873 en utställning i Tasvastehus med föremål av strå, bast och läder. Det inspirerade deltagare att på nytt få igång undervisningen. Ett antal kurser flyttades till Tasvastehus med Mathilda Tammelander som lärare och föreståndare. Undervisningen var avgiftsfri och de arbeten som tillverkades tillföll skolan. Fram till 1882 varierade skolans elevantal mellan 97 och 151 elever årligen.
I slutet av 1880-talet ifrågasatte Senaten skolans linje och efterlyste kurser i vävning och från 1887 skulle skolans främsta uppgift vara undervisning i vävning och eleverna studerade fornnordiska mönster. Skolans främsta uppgift blev från 1888 att utbilda instruktriser i vävning och sömnad. De första instruktriserna torde ha utexaminerats 1890. Därefter utvidgades programmet med damast, dräll och bandvävning. År 1894 delades programmet i en kurs för lärarinnor och en kurs för väverskor
År 1908 efterträddes fröken Tammelander av Helena Brander. Då arbetade i skolan tre avdelningar: Den 2-åriga vävlärarinneavdelningen, ettåriga väverskekursen och sömnadsavdelningen. Läroplanen hade blivit relativt omfattande med 25 % avsett för teoretisk undervisning. År 1913 omtalas skolan som Handarbetsskolan i Åbo. Då den åboländska Marthaföreningen år 1920 inte ansåg sig ha möjlighet att överta skolan stängdes den 1922. De flesta eleverna hade varit från Åbo och alltså inte jordbrukardöttrar.
I april 1923 startade Marthaförbundet ändå undervisningen som med Hushållssällskapet 1929 flyttade till Slottsgatan 1. Skolan fick därigenom en ny ägare med en ny styrelse och föreståndare som skulle höja dess konstnärliga nivå. Sigrid Synnergren som kom från Sverige tillträdde föreståndartjänsten 1.9.1923 och kom att leda skolan i 10 år. Skolan fick nu en väv- och en sy avdelning med en tvåårig lärarinnekurs på vävavdelningen och på sy avdelningen verkade kvällskurser sex veckor åt gången. Undervisningen har bevisligen varit tvåspråkig åtminstone från år 1923.
Då Hushållssällskapet sade upp hyreskontraktet måste skolan 1932 flytta till Slottsgatan 32. Sömnadsavdelningen delades 1930 i ettåriga linjer för linnesöm och klädsöm. Kvällskurser förekom i sömnad och växtfärgning. Från hösten 1933 höjdes skolans status på vissa villkor till institutsnivå.
I januari 1940 bombades skolan och alla inventarier brann upp. Efter fredsslutet iståndsattes skolan ånyo så att verksamheten kunde återupptas hösten 1941. Elevantalet blev ovanligt lågt pga. kriget. Bristen på arbetsmaterial försvårade också verksamheten.
Hösten 1949 inleddes en tvåårig utbildning av svenskspråkiga handarbetslärarinnor för folk- och lärdomsskolor. Inträdeskravet var en ettårig kurs i vävning. Skolans föreståndare var Toini Allén 1933-46 och Margaretha Gustafsson 1946-54. Från 1951 hette skolan Åbo hemslöjds- och handarbetslärarinneinstitut, ÅHHI och förändrades från temporär till ordinarie. Hemslöjdsavdelningen bestod av en svenskspåkig kurs (Vävnolla), en finskspråkig ettårig vävkurs och en treårig svenskspråkig lärarinnekurs. År 1960 flyttades handarbetslärarinneutbildningen till Ekenäs. Senare intergrerades utbildningenb av textillärare med Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa.
År 1971 övergick institutet till femdagarsvecka. Skolan verkade från 1952 på Klstergastan 15, men flyttade 1973 till Tjärhovsgatan 6 då den fick överta utrymmen i Rettigs lådfabrik. Hemslöjdsskolan blev tvåårig blev år 1974, vilket också blev kravet för inträde till lärarutbildningen. Först 1975 förstatligades Åbo hemslöjdslärarinneinstitut, ÅHI och kom under Yrkesutbildningsstyrelsen.
Åren 1993-96 sammanslogs Åbo hemslöjdslärarinneinstitut med Åbolands vårdutbildning (ÅHI-ÅVU) och flyttade till Nunnegatan 4 där vårdutbildningen redan verkade. Rektor Gun-Maj Åberg pensionerades 1995 och efterträddes av Pia Neovius 1995-97. Hösten 1995 antogs de första studerandena till den temporära Yrkeshögskolan Sydväst till inriktningsalternativet trä inom utbildningsprogrammet för hantverk och konstindustri. Lärarutbildningen upphörde vid ÅHI detta år. År 1996 möverfördes skolans äganderätt från staten till Stiftelösenm för naturbruksutbildning och 1998 till Aktiebiolaget Yrkeshögskolan Sydväst (senare Ab Utbildning Sydväst) som blev permanent yrkeshögskola från 1999 vid vilken verksamheten fortsatte som artesanutbildning. Uppgraderingen till högskoleexamen artenom (YH) som hade utexaminerats från det gamla institutet startade hösten 1997 och de första artenomerna utexaminerades år 2000. Högskolan leddes av Jan Nybom sedan år 1996 och som programchef för utbildningsprogrammet fungerade Maria Käld 1998-1999, Elina Vartama 2000-2002 (Bergqvist, Henriksson, Vartama 2002, 36). Yrkeshögskolan Sydväst förenades 1.8.2008 med Yrkeshögskolan Novia, varefter artesan- och artenomutbildnigar erbjuds som formgivning i Jakobstad <https://www.novia.fi/utbildning/utbildningsutbud/>.
- Bergqvist Tuula, Henriksson Birgitta, Vartama Elina (red.) De första 180 åren av slöjd, hantverk, formgivning i Åbo. Mynäprint 2002
- Holmberg Einar: Den kvinnliga handarbets- och hemslöjdsundervisningen i Åbo 18223-1952.
- Ikonen Kimmo: Skolorna i Åbo speglar sin tid. 140 år av allmänbildande undervisning 1872-1912. Åbo 2017.
- (Internet 9.1.2022) https://www.novia.fi/om-oss/alumn/sa-blev-novia-till)
- Kalpa Harri: Muutuva kaupunki: Turku eilen ja tänään. Turun Sanomat 1989.
- Åberg Maj-Gun: Hemslöjdsundervisninghen i Åbo från år 1822. Pro gradu-arbete i pedagogik. Åbo Akademi. 1980.
- Åberg Maj-Gun: Åbo Hemslöjdslärarieinstitut 160 år. Från Spinnskola till Hemslöjdslärarinneinstitut 1822-1982. Åhi 1822-1982, s.1-17. 1982