Bell-Lancasterskolan, Åbo

(Bild Ikonen 2017)

På initiativ av apotekaren och assessorn vid Åbo Akadfemi Jakob Julin startades den första Bell-Lancasterskolan  i Åbo våren 1820 vid Stora Tavastgatan i ett hus ägt av militärpastor Monselius. Kejsaren beviljade en större pennungsumma för skolprojektet. Skolans första lärare var Gabriel Wallenius, men han förmådde unte riktigt att få skolan attt fungera och efterträddes av J.W. Westerberg. Denna första pojkskola var finskspråkig, men blev tvåspråkig då staten övertog den 1825. Efter Åbo brand 1827 flyttade Bell-Lancasterskolan till nya utrymmen i samma hus som Elementarskolan på åns västra strand., men ganska snart flyttade båda skolorna till Brinkkalahuset där stadens administrativa centrum fanns. För skolan hade man tillsatt en direktion med kyrkan som övervakande myndighet. Då lämpliga undervisningsutrymmen inte fanns i Åbo anhöll några åbobor att ändra  landshövdingens före detta kanslibyggnad till skolhus. Undervisningsutrymmena räckte emellertid inter till och  fick skolan lov att bygga ett nytt skolhus vid Slottsgatan. År 1833 kunde skolan sedan flytta in i sitt nya skolhus invid den tidigare kanslibyggnaden.

Bell-Lancaster skolorna unbdervisade 36 elever enligt en maskinmässig metod. Läroböcker fanns inte och alla elever undervisades i samma sal.Duktigare elever fick vara monitörer som skulle bistå de yngre i att lära sig bokstäverna, läsa, skriva och räkna. Tidvis kom skolan att ha över 300 elever men fortsättningsvis bara en lärare som också ansvarade för undervisningen i söndagsskolorna så att hans hade över 500 elever. Bell-Lancasterskolan var under flera årtionden den främsta läroinrättningen som gav folkundervisning i Åbo och hela landet. Då eleverna från år 1835 skulle betala en terminsavgift på 2 rubel minskade antalet småningom till omkring150.

Vid 1800-talets slut hade man grundat söndagsskolor i de större städerna där man undervisade hantverkare i den elementära allmänbildningens grunder. I Åbo inledde skolan sin verksamhet 1833 i Lancasterskolans nya hus. Skolan var närmast avsedd för hantverkarlärlingar och unga nän från arbetarklassen. Skolan verkade till en början på söndageftermiddagarna. Redan i början asnmälde sig 280 personer och under dety första året antecknades 339 elever. Längre fram skedde undervisningen också på vardagskvällar. Som undervisningsspråk användes finska och svenska. Lancasterskolorna hade en direktion med högt uppsatta medlemmar. År 1833 lämnade en grupp hantverkare en framställning om att de som ämnade bli gesäller i Åbo skulle ha intyg över läs-, skriv- ochj träknegörmåga från söndagsskola eller motsvbarande läroanstalt. Längre fram kom detta att gälla hela landet. 1850-talet var en blomstringstid för söndagsskolorna i Åbo. För den svarade fem lärare. Enligt den förordning som gavs år 1850 varade första klassen ett år och andra klassen två år.

I skolcentret på Slottsgatan började också en flickskola hösten 1834 i husets andra våning. Skolorna upphörde 1872 då man hade grundat en folkskola i Åbo.Många lärare var endast studenter eller unga präster, men lönen så låg att det var svårt att försörja sig, vilket gjorde att lärarna sökte sig till de bättre betalda kyrkliga tjänsterna och läraromsättninge därför blev betydande. Något lärarskrå hann därför aldrig uppstå.

Ikonen Kimmo: Skolorna i Åbo avspeglar sin tid. 140 år av allmänbildande unbdervisning 1872-2012. Åbo 2017.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *