Aktuellt

Föreningens hemsida har uppdaterats 2.3.2023 med uppgifter om årsmötet 2023.

**************************************************************************************************************************

Föreningens årsmöte hålls 20.4.2023 kl.16.30 

i Vetenskapshuset på Kyrkogatan 6, Helsingfors. Officiell kallelse sker med annons i Hufvudstadsbladet.

Vid årsmötet behandlas följande ärenden:

a) styrelsens berättelse över föregående års verksamhet

b) bokslutet samt verksamhetsgranskarens utlåtande

c) styrelsens ansvarsfrihet

d) val av nya medlemmar till styrelsen enligt § 4 i stadgarna, samt en verksamhetsgranskare och en suppleant för denna. I tur att avgå är Urban Fellman och föreningens ekonom Ingeborg Rask. Därtill har föreningens ordförande Erik Geber meddelat att han avgår efter att på begäran ha verkat ännu 2022.

e) medlemsavgifterna.

Medlemsavgiften 10 euro betalas till FI45 4055 5452 3502 47.

f) övriga ärenden som framförts till styrelsen före årsmötet.

SSFF Verksamhetsberättelse 2022 – 23

Svenska skolhistoriska föreningens verksamhet 2022 – 23 har ännu präglats av sviterna efter Corona-epidemin och föreningens dåliga ekonomi till följd av det uteblivna understödet för SA38. Årsmötet 2021 hölls ännu i vetenskapssocietetens tillfälliga utrymmen i Aalto-universitetet på Runebergsgatan, men i september kunde redaktionskommittén sammankomma i det renoverade vetenskapshuset. Styrelsen återvaldes på årsmötet 9.6.2022, alltså Erik Geber, Pertti Hakala, Martin Gripenberg, Manne Lindberg, Ingeborg Rask och Urban Fellman. Ordförande signalerade sin vilja att avgå, men åtog sig på begäran att kvarstå ännu ett år. Skattmästaren meddelade att Ingeborg Rask lovat åta sig räkenskaperna. Man beslöt efter diskussion att förbereda en ny årsbok och förbättra ekonomin.

Sekreteraren deltog i FSHP:S finskspråkiga konferens i Åbo 16-17.6.2022 gällande uppfostringsfilosofi, vilken torde ha varit den enda finskspråkiga konferensen detta år som i någon mån berörde utbildningshistoria.

Redaktionskommittén har alltså sammankommit en gång, i september och det beslöts att sända ett upprop om medlemskap per e-post till skoldirektörerna och rektorerna. Eftersom Utbildningsstyrelsen inte ger ut adresserna skrapades dessa ihop från Internet på talko. Sekreteraren har därefter sänt uppropet i grupper till de nämnda mottagarna. Uppropet har lett till några anmälningar, likaså har en påminnelse till medlemmarna gett några inbetalningar.

Arbetsutskottet som samtidigt fungerade som redaktionskommitté skisserade också innehållet i den tilltänkta årsboken. K-G Jossfolk har lovat komma med en uppsats om hur det var att vara lärare på 1950-talet, och sekreteraren har föreslagit att man skulle begära en artikel om specialundervisningen av professor Kristina Ström. Sekreteraren har också bett ordföranden för det svenska lärarförbundet, Inger Damlin, att skriva en artikel om pandemins verkningar på skolarbetet.

Styrelsen har haft ett möte 1.3.2023 för att förbereda årsmötet, för att ta del av resultatet från uppropet till lärarna och diskutera utgivningen av den planerade årsboken. Inför årsmötet gäller det bl.a. att föreslå en förnyelse av styrelsen, så att Erik Geber kan lämna ordförandeskapet. Det är också nödvändigt att fundera över verksamheten. Föreningen står inför ett svårt val att få understöd: Å ena sidan bör skribenternas få välja ämnen som de anser vara viktiga och berikar kunskapen om finlandssvensk skolhistoria. Å andra sidan borde man välja frågor som ligger i tiden och följer andra intressenters, t.ex. fondernas, linjedragningar. Möjligen kan dessa synpunkter kombineras.

Föreningens upprop till rektorerna och skoldirektörerna får utvisa om medlemskåren kan utvidgas och föryngras, vilket är avgörande både för aktiviteten och för ekonomin. Det blir eventuellt nödvändigt att frångå den tryckta årsboksserien och såsom den finska föreningen tillfälligt nöja sig med elektroniska utgåvor.

Ett tilltänkt besök i Sibbo skolmuseum bordlades fortsättningsvis p.g.a. den ihållande Corona-epidemin.

**************************************************************************************************************************

En förändra tankevärld

En artikel i årets Svenska folkskolans vänners årsbok skriven av  Jonas Ahlskog bär rubriken”Bildningens besvärliga krav och samtalets  svårigheter”. Där nämns (sid.7) att ordet ”bildning” kom till Sverige i början av 1800- talet och att det finska ordet ”sivistys ” kommer från svenskans ”civilis”.  Av historiska skäl är det viktigt att framhålla att ordet är helt finskt. Begreppet återspeglar också dess uppkomsthistoria. Under samma period vann nämligen den tyska filosofen J.W.F.Hegels idéer, förmedlade av J.W.Snellman insteg bland de bildade i vårt land. Snellmans huvudtes  om en civiliserad stat (fi.sivistysvaltio) fann han i Hegels  nationalistiska idealstatsfilosofi . Därmed kom J.W.Snellman att ha stor inverkan i samband med grundandet av folkskolväsendet (folkbildningen). Finska språket var ännu outvecklat och det saknades  ord bl.a. för ordet bildning. Professor Reinhold v.Becker (f.1788; d.1858) använde ordet ”sivistys” första gången i Turun Viikkosanomat 1820, 1822. Han tog ordet från det ostfinska dialektorden ”sivistää” som betyder hyfsa, förbättra, bilda.

Jag citerar några rader: 1820, 36 ”– – kokoontui yhteisen hallituksen alle, ja sen kautta”sivistyi”. 1822,51:1: Ensiksi haluamme- – –  hankkia talonpoikasellen — — – hyödyllisiä tietoja- – -joka ”valistaa” mieltä ja ”sivistää” tapoja ja käytöksiä. Det var m.a.o. inte endast fråga om att förmedla kunskap utan uppfostran skulle ingå som en väsentlig del då det finska folket skulle bildas. Ordets betydelse vidgades småningom till att omfatta såväl den moraliska, sedliga förfiningen som det intellektuella. Begreppet bildning var även vid den här tiden mycket oklart. Hos Elias Lönnrot , som ville skydda det finska språket från främmande ord fick ordet ”sivistys” på 1830-talet täcka både begreppen ”bildning, kulturia och civilisatio”.  Personer som hittills räknats till ”herrskapsståndet” och  via tidningar och samkväm (salonger) följde med händelserna både i hemlandet och i utlandet började under samma period kallas ”bildade” (det bildade ståndet, klassen( fi ”sivistyneistö”). I Sverige dyker ordet bildning upp i slutet av 1700- talet och då talade man hellre om upplysning. Vi hittar ordet bildning i bl.a. A.F.Dalins  ”Ordbok öfver svenska språket”  (1850). Ahlskog granskar olika frågor kring bildningen innersta väsen och konstaterar att ” bildningens innehåll väsentligen är öppen”. Det är säkert riktigt. Det beror på att varje epok har sitt  bildningideal. Vi  är med i en pågående process och befinner  oss i ett spänningsfält där vi påverkas av samhälleliga ”krafter”  som kan vara historiska, samhälleliga, politiska, ekonomiska, sociala, filosofiska och religiösa m.fl. och där den historiska aspekten  är den viktigaste. Utan kunskap ingen bildning och därför är skolans roll  stor. Då lärarna undervisar, i samband med grupparbeten och ute i naturen tillsammans med eleverna diskuterar vårt ansvar gentemot natur och miljö är det effektivare än de vuxnas diskussioner och seminarier kring samma tema. Även enskilda individer  kan globalt påverka människomassornas tankevärld (ex. Greta Thunberg), som småningom ändrar riktning och innehåll och på lång sikt åstadkommer ett nytt mönster (paradigmskifte) och som förhoppningsvis leder till  en bättre värld . Det är väl något sådant som pågår i vår tid.

PD Karl-Gustav Jossfolk

**************************************************************************************************************************

Föreningens årsmöte hålls 9.6.2022 kl.15.00 (Notera att datumet har ändrats!)

i Aalto universitet, byggnad E på Runebergsgatan 16-18. Officiell kallelse sker med annons i Hufvudstadsbladet.

Vid årsmötet behandlas följande ärenden:

a) styrelsens berättelse över föregående års verksamhet

b) bokslutet samt verksamhetsgranskarens utlåtande

c) styrelsens ansvarsfrihet

d) val av nya medlemmar till styrelsen enligt § 4 i stadgarna, samt en verksamhetsgranskare och en suppleant för denna. I tur att avgå är ordförande Erik Geber och föreningens ekonom Marianne  Lindberg.

e) medlemsavgifterna.

Föreslås att medlemsavgiften 10 euro skulle uppbäras årligen för att underlätta föreningens likviditet. Tidigare har medlemsavgiften uppburits i samband med att föreningen publicerat ett nytt nummer av Skolhistoriskt Arkiv.

f) övriga ärenden som framförts till styrelsen före årsmötet.

SSFF  Verksamhetsberättelse 2021

Svenska skolhistoriska föreningen i Finlands verksamhet 2021 har självfallet ännu präglats av Corona-epidemin. Årsmötet 2020 kunde hållas först i juni, och dessutom på Runebergsgatan p.g.a. vetenskapshusets renovering. Det ledde inte heller till några förändringar i sammansättningen, men ordf. Erik Geber signalerade en vilja att avgå.

Föreningen har haft 54 medlemmar eller lika många som året innan trots att föreningen spontant fick minst en ny medlem under året trots att någon medlemsvärvningskampanj inte har genomförts och ett par medlemmar har avlidit under året. Av medlemmarna har 17 betalat medlemsavgiften 20 euro/två år.

Verksamheten har dominerats av färdigställande för tryckning liksom tidigare på Nordprint. De begärda bidragen för tryckningen har denna gång inte erhållits, men boken kunde ändå ges ut tack vare föreningens besparingar. Ett publikationstillfälle kunde hållas på SFV och SFV bjöd på kaffe. Urban Fellman redogjorde åskådligt för skolplanschernas historia. Ett dussintal personer närvar.

För att ha ett bättre utgångsläge vid ansökan om bidrag besökte arbetsutskottet SFV:s kanslichef Johan Aura i början av december 2001. Han redogjorde för omläggningen av bidragssystemet och tematiseringen av bidragen. Bl.a. önskade han en belysning av lärarnas uthållighet: Vad är det som får lärarna att orka?

*

SFV:s nya bidragspolitik ställer krav på föreningens forskningsinriktning. Den har ofta varit tematisk, men också inriktad på personer eller skolstadier. En del har varit minnen av skolor, personer eller tider. En inriktning på svåra tider eller kriser kunde föra in på lärarnas uthållighet. En ansluten fråga har varit lärarnas engagemang i kulturen eller den kyrkliga verksamheten. Det gäller särskilt folkskollärarna. Ibland har det förslagits enkätundersökningar av livet under krig och bristtider. En fråga som är dåligt belyst är sjukdomar och epidemier. Frånvaron har under vissa tider var påfallande.

I samband med publikationstillfällen har vanligen hållits seminarier eller föredrag. I anslutning till något jubileum har anordnats större seminarier. T.ex. vid tvåhundraårsminnet av skilsmässan från Sverige 1808 – 09 hölls ett välbesökt seminarium på Hanaholmen med finska och rikssvenska   medverkande. Läropliktens minnesår har föranlett seminarier och publikationsteman. Av dessa kommer dock bara en del SFV:s tematik nära.

Under året har Karl-Gustav Jossfolk och Martin Gripenberg publicerat skolhistoriska texter såväl i dagspressen som i föreningens månatliga blogg. En databas med uppgifter om alla svenskspråkiga skolor i Finland håller på att sammanställas på föreningens internetsida, men är ett projekt som kommer att kräva många år att färdigställa. För Åbolands och Övriga Finlands delar börjar projektet vara rätt fullständigt så till vida att uppgifter finns om de allra flesta skolorna.

*

Ett tilltänkt besök i Sibbo skolmuseum bordlades p.g.a. den ihållande Corona-epidemin.

*

Föreningens sekreterare deltog i Kasvatushistorian ja filosofian päivät 14-15 juni 2021. På grund av corona-epidemin ordnades programmet denna gång digitalt. Hans bidrag var rubricerat ”Koulun uniiki historia” och behandlade material i Skoldatabasen.

***************************************************************************************************************************

Publikationstillfälle och seminarium

Föreningen ordnade ett seminarium och publikationstillfälle 3.11.2021 kl. 13 i Svenska Folkskolans Vänners utrymme på Annegatan 12 vid vilket föreningens färska publikation Skolhistoriskt Arkiv 38 presenterades. SFV:s Niklas Wahlström hälsade välkommen och Erik Geber presenterade boken. Urban Fellman höll ett innehållsrikt föredrag om skolplanscherna och visade många exempel samt litteratur ur sitt privata skolmuseum i Korpo.

Till medlemmar som inte kunde delta sänds årsboken per post. Deltagarna uppmanas samtidigt betala medlemsavgiften 20 euro (medlemsavgift för åren 2020 och 2021) samt postningsavgiften 3 euro , summa 23 euro till föreningens konto FI45 4055 5452 3502 47.

********************************************************************************************

3.11.2021 kl. 13 i SFV:s utrymme på Annegatan 12, Helsingfors.

Program:

Erik Geber öppnar seminariet

Niklas Wahlström: SFV:s hälsning

Erik Geber: Skolhistoriskt Arkiv 38

Urban Fellman: Skolplanscherna som undervisningsmaterial

 

SA 38 har tryckt utan anslag från fonderna vilket innebär att fortsatt utgivning av Skolhistoriskt Arkiv förutsätter överenskommelse med lämpliga finansiärer.

Boken tillhandahålls vid publikationstillfället för 20 euro, men kan också eftersändas per post mot postförskott till dem som inte kan komma! Bokens tema är läromedlen.

SFV bjuder på kaffe

Obs! För att spara postningskostnader önskar föreningen få din e-postadress. Om du vill hålla dig ajour med vad föreningen håller på med ska du gärna meddela din e-postadress till martin.gripenberg@kolumbus.fi.

Välkommen!

****************************************************************************************************************

“Framtiden föds ur det förgångna”

Föreningens årsmöte 2021 hålls 9.6.2021 kl. 16.00, rum A 300 i Aalto universitetets utrymmen på Runebergsgatan 14-16. Använd gärna ansiktsmask! 

Agenda

Val av ordförande, sekreterare och protokolljusterare

Konstaterande av mötets laglighet och beslutsförhet

Föreningens verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2000 – 2001

Bokslutet för år 2020

Beviljande av ansvarsfrihet för den avgående styrelsen

Val av två styrelsemedlemmar för följande verksamhetsår

Fastställande av medlemsavgiften

Diskussion om föreningens kommande verksamhet

Ev. Övriga ärenden

 

SSKF  Verksamhetsberättelse 1.6.2020 – 31.5.2021

På grund av coronapandemin har den utåtriktade verksamheten under året varit ringa. Årsmötet hölls dock 3.6.1920, där samtliga styrelsemedlemmar men inga utomstående var närvarande. Styrelsemedlemmarna som omvaldes vid årsmötet har alltså varit: Erik Geber, ordf., Pertti Hakala, viceordf., Martin Gripenberg, sekr., Marianne Lindberg, kassör, Ingeborg Rask och Urban Fellman, medlemmar. Redaktionsutskottet har kommunicerat per e-post vid behov. Arbetsutskottet har inte behövt sammanträda, emedan inga begivenheter har kunnat ordnas.

Arbetet på den kommande årsboken, Skolhistoriskt arkiv 38, har fortgått. Samtliga utlovade uppsatser har inkommit. På grund av att sekr. bidragit med en artikel till från sin blogg, blir årsboken tillräckligt omfattande.  Temat för boken är läromedel i Svenskfinland. Artiklarna framgår av bilagan. Bidrag för ombrytning och tryckning av boken har ansökts från SFV och Svenska kulturfonden, men kulturfonden har denna gång gett nekande besked.

Föreningens sekreterare, Martin Gripenberg, har bloggat flitigt, och också utgett många av dem som duplikat, vilket tillställts styrelsen. Såsom bloggar i allmänhet är de personliga redogörelser och reflexioner kring olika teman, och har därför inte behandlats av föreningen. Exempelvis har bloggarna behandlat judiska skolan i Helsingfors, ojämlikheten i utbildningen som ökar, den nya läroplansreformen vitsordens rättvisa.

Sekreteren har också deltagit på distans i Föreningens för svensk undervisningshistoria. Föreningens ekonomi har inte nämnvärt förändrats under verksamhetsåret. I bokslutet för år 2020  banktillgodohavandena 2677 euro. Medlemsavgifterna uppbärs bara vartannat år i samband med distributionen av årsboken, nästa gång alltså i slutet av 2021. På grund av medlemskåren är liten, bara ca 50 personer, är föreningen för fortsatt utgivning av årsboken starkt beroende av bidragen från fonderna. Under verksamhetsåret har två medlemmar avlidit och tillkommit två nya. Bland de avlidna märks stiftande medlemmen Ruth Nordman och undervisningsrådet Lars Nyström.

På grund av pandemin har samarbetet med övriga skolhistoriska föreningar legat nere. Av samma skäl kunde föreningens sekreterare inte delta i den rikssvenska undervisningshistoriska föreningens jubileum i september. Den finska systerföreningen har äskat på samarbete kring insamling av minnen. Tanken på upprättande av ett elektroniskt planscharkiv har inte avancerat.

Föreningen hoppas dock att coronaläget till hösten lättar, så att ett traditionellt utgivningstillfälle, eventuellt med ett seminarium kan anordnas som planerat i oktober.