[:sv]Rosala-Hitis-skola, Kimito[:]

[:sv]Rosala

(Bild Yle/Dmitri Volgin Internet )

Skolan inledde sin verksamhet som Hitis folkskola med ett stort antal elever, men verkar numera som den enda skolan i Kimito kommun ute i skärgården utanför huvudön med under 19 elever per läsår. Trots att Hitis-Rosala området upplever sig ha ett inflyttningstryck finns det också ett ett tryck på att stänga skolan pga Kimito kommuns svaga ekonomi.

Hitis fsk

(Bild Hitis folkskola. Skolhistoriskt Arkiv 21/1991, 294)

Ända fram till1886 verkade endast en ambulerande småskola i Hitis kommun. När frågan om att grunda en högre folkskola väcktes 1885 ansåg majoriteten av kommunalstämmans medlemmar att det vore mera till skada än till nytta för kommunen emedan “ungdomen endast bleve lättjefull och högmodig, samt förlorade all håg för sina förfäders urgamla yrken och näringsfång, samt kommunens undergång i ekonomiskt avseende vore säker att förvänta.”

Följande år var det annat ljud i skällan och på löftet om att Svenska folkskolans vänner under vissa vilkor skulle bistå ekonomiskt beslöt man grunda en högre folkskola och till skolsal och lärarbostad begagna sig av kapellanbolets gamla karraktärsbostad som skulle flyttas till kyrkbyn till de tre tomter kyrkbyns hemmansägare skänkte för ändamålet. Då planen inte kunde genomföras fick skolan inleda sin verksamhet i ett tomt hemman som hyrdes av kyrkoherden. Då skolan skulle varea en samskola diskuterades livligt omj en manlig eller kvinnlig lärare vore att föredra. Som skolans första lärare anställdes E.E. Lilius. Då skolan började 1889 inskrevs 20 elever och under skolåret ytterligare några så att de totalt blev 27 av vilka 14 var från Hitis by och de övriga från andra öar.

Hitis elever

(Bild Skolhistoriskt Arkiv 21/1991, 269.)

En eget hus för skolan byggdes i början av 1890-talet i enlighet med Skolöverstyrelsens anvisningar, dock utan slöjdsal och så att kummunalstämman skulle få hålla sina möten i skolsalen, vilket första gången skedde 1894. Först år 1899 bredfodrades och målades skolhuset emedan det hade varit mycket annat att sköta först såsom uppsnyggning av lekplan, bygge av vedlider, fähus,lada samt utetupp.. Bristen på slöjdsal föranledde mycket bekymmer och frågan kunde lösas först vid en mera omfattande tillbyggnad 1930. År 1953 elektrificerades skolan. Förslag om att vid skolan bygga en bastu avslogs med motiveringen att det inte vid skolan finns något åkerbruk.  Därför dröjde det till 1915 innan bastun uppfördes. Läraren E.E.(Alias) Lilius avled 1902 och efterträddes  av Hugo Fagersten som avled 1922.De följande kortvariga lärarna var Vivi Karlsson, Lydia Andersson och Hjalmar Strandberg som drunknade. Gunnsr Berlin var lärare 1926 – 1950, Gunnar Hollsten 1950 – 1961, Holger Eriksson 1961 – 1962 och Thyra Nurmio 1962 – 1965.

Då läroplikt infördes 1921 indrogs den kyrkliga småbarnsskolan och en lägre folkskola inrättades med Urda Berglund som första lärare. Johannna Hellberg var lärare 1923 – 1934. därefter var elevantalet för lågt och lägre skolan ombildades till en folkskola med förkortad lärokus, vilket innebar att skolan verkade några veckor på hösten och på våren, senare på också på lördagarna i skolhuset. Det innebar att den högre skolans terminer måste förlängas så att de fick lagstadgad undervisningstid.

Redan 1886 inrättades allmänt folkbibliotek i skolan  och Svenska bildningens vänner lovade sända böcker till skolan, ett orgelharmonium erhölls före år 1896, 1902 anskaffades en verktygskollektion för slöjden. Handarbetet sköttes av särskilda handarbetslärarinnor och 1905 inköptes en symaskin. Inspektören påpekade att terminsavgiften ska vara 1 mark och inte 50 penni. År 1907 fick skolan tillstånd att ordna fortsättningskurser.

I slutet av 1900-talet överflyttades skolan till Rosala som genom grundandet av den nya bybutiken och Vikingacentret hade blivit ögruppens nya centrum. Liksom tidigare var elever från andra öar under menförestiderena tvugna att bo inhysta på Rosala.

Folkvännen nr 38/17.9.1879,1 -> Landsorten

Gunnar Hollsten: Hitis kyrkoby folkskola 1889-1965. Skolhistoriskt Arkiv 21/1991, 291 – 299.[:]

2 reaktioner på ”[:sv]Rosala-Hitis-skola, Kimito[:]”

  1. Finns det något arkiv över vilka eleverna var 1923.
    Är nästan helt säker på att min mamma finns med på bilden rån 1923

    1. Tyvärr tror jag inte det, me om man kunde få tag på orginalbilden kunde detkanske på baksidan finnas elevernas namn.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *