Skärgårdshavets (högstadie)skola, Korpo centralgrundskola, Väståbolands högstadieskola, Korpo, Pargas

                                                                                                                 Skoldatabasen

Skärgårdshavets skola

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skärgårdshavets skola (Bild https://svenska.yle.fi/artikel/2016/05/23/svensk-och-finsksprakiga-elever-firar-40-ar-under-samma-tak  3.2.2022)

Korpo skolcenter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Korpo skolcenter finns de svenskspråkiga låg- och högstadierna samt den finska enhetsskolan. (Bild: Korpo genom tiderna, Åbo 1994, 372)

Skärgårdshavets grundskola från 1982.

Korpo centralgrundskola 1976-1982

Väståbolands högstadieskola 1973-1976

Skärgårdens grundskola föregicks av Markomby, Galtby och Rumar folkskolor i området på Korpo kyrklandet.

I augusti 1973 infördes grundskolan i Väståboland. Övergången skedde med årskurserna 1-5 och därefter successivt med en årskurs per läsår. Redan innan övergången tillämpades emellertid grundskolans läroplan. Genom övergången fick Korpo kommun 4 st. Svenskspråkiga lågstadieskolor (Galtby, Markomby, Norrskata, Utö) samt en finskspråkig. Tillsammans med Pargas gick skärgårdskommunerna in för ett gemensamt högstadiedistrikt med skolan placerad i Pargas, Väståbolands högstadieskola. Beslutet ledde till att barnen från Houtskär och andra skärgårdsområden måste inkvarteras under skolveckorna. Samgåendet med Pargas var antagligen motiverat och nödvändigt, men för barnen från skärgårdsområdena och deras föräldrar blev resultatet allt annat än tillfredsställande. En del föräldrar började tala om flyttning från skärgården in till skolstaden för att bättre kunna stöda sina barn under skoltiden.

År 1975 tillsatte skärgårdskommunerna Nagu, Korpo, Houtskär en intern kommunal arbetsgrupp med uppgift att utreda möjligheterna att få ett eget högstadium till skärgården. Utöver frågan om vilket slags högstadium skärgården behövde hade gruppen fått i uppdrag att komma med förslag till om placeringsort för skolan. Föräldrarna i Houtskär vägrade bestämt gå med på att skolan skulle placeras i Nagu, då kunde det lika gärna få förbli som det var med skolan i Pargas. Ett förslag som de omfattade var att ta i bruk Houtskärs kyrkliga folkhögskolas tomma byggnad, vilket för föräldrarna till barn i Korpo var ett omöjligt förslag. Kommunfullmäktige i Houtskär och Korpo ansökte därför om att i Korpo få starta Skärgårdens högstadieskola vilket statsrådet beviljade. Saken var emellertid inte klar därmed emedan länsstyrelsen var av avvikande åsikt.

Skärgårdshavets skolans första rektor Bengt Backman talade om ”högstadiebomben” som innebar att barnen skulle sändas bort i den kanske svåraste åldern. Man hade redan sett hur många ungdomar som hade fjärmats från sin hemmiljö, hur rotlösheten hade gripit dem och hur få som återvände till sin hembygd. Man hade upplevt tystnade i byarna då en del av ungdomarna under veckorna vistades på annan ort. Man ansåg det som en uppenbar orättvisa att den egna ungdomen inte hade rätten att bo hemma under sin läropliktstid. Under år 1978 reorganiserades arbetsgruppen och kom med ett genomarbetat och enhälligt förslag som gick ut på att för kommunerna Houtskär och Korpo föreslå att Skärgårdens högstadieskola skulle placeras i Korpo i anslutning till Centralgrundskolan i Verkan.

Situationen blev låst också om man i skenbar endräkt diskuterade vidare genom att undvika lokaliseringsfrågan. Korpo och Houtskär ville ha Korpo, Nagu fick komma med om man så ville, Iniö föredrog Åbo. Det som lokaltidningen Åbo Underrättelser kallade” Högstadiebomben” kreverade 10 juni 1979 då länsstyrelsen tog avstånd från planerna på ett svenskspråkigt högstadium i Korpo trots att för de finskspråkiga redan hade godkänts ett sådant. Debattens vågor gick höga då länsstyrelsen envetet motsatte sig regeringens och de lokala beslutsfattarnas beslut. Skolan kunde till slut ändå inleda sin verksamhet 1982 då det nya skolhuset togs i bruk byggt i anslutning till Korpo Centralgrundskola i Verkan med Bengt Backman som rektor. (Mårtensson 2000, 120-124)

Irritationen växte sig emellertid allt starkare i Korpo och det ansågs allmänt att något radikalt måste göras. När så det lilla högstadiet på Åland – Brändö-Kumlinge startade hösten 1975 blev det en oerhört viktig impuls för att flytta Väståbolands högstadieskola ut i skärgården från Pargas köping. Kommunerna kunde emellertid inte enas om att flytta skolan till Nagu eftersom det inte ansågs tillräckligt förbättra situationen i de övriga kommunerna. I Korpo ansåg man sig redan ha flera utrymmen som lämpade sig för en liten högstadieskola. Korpo kommun hade också en fördelaktigare bärklassklassificering än Nagu. Ett starkt vägande skäl för att placeringen skulle bli Korpo var Houtskärsbornas orubbliga inställning. En mycket bidragande orsak var lagen om gemensamma lärare som möjliggjorde att lärare kunde fylla sin undervisningsskyldighet med timmar från olika skolor. Emellertid motsatte sig länsstyrelsen 1979 planerna på ett svenskspråkigt högstadiedistrikt med motiveringen att timantalet inte skulle räcka till för ett nödvändigt antal lärartjänster. Skolstyrelsen gav emellertid det svenska högstadiet grönt ljus, vilket ledde till att ärendet gick till Statsrådet som likaså godkände det svenska högstadiet, som därigenom kunde inleda sin verksamhet 1.8.1980.

Det första året hade skolan 40 elever. Till första rektor valdes Bengt Backman, men han ersattes redan följande läsår av Eero Ruohio. Det läsåret hade skolan 34 elever av vilka 2 från Nagu. År 1982 kunde högstadiet officiellt invigas med Bengt Backman som rektor. I det skedet hade utrymmena utvidgats så att de bättre lämpade sig för högstadiebruk. Detta tredje läsår hade skolan 40 elever varav 6 från Nagu. Läsåret 1983-84 hade skolan 44 elever av vilka 6 var från Nagu. Elevantalet steg även efter detta och av eleverna har c 50 % kommit från Korpo, 8 % från Nagu och övriga från Houtskär. Iniöeleverna har emellertid sökt sig till Åbo.

Skärgårdshavets skola är en enhetsskola med elever från förskolan till åk 9. I samma fastighet, skolcentret, verkar också den finska skolan Ulkosaariston koulu, Korpo bibliotek, Korpo daghem och centralköket. I skolan går elever från Korpo och i åk 7-9 också från Houtskär kommunområde.

Skolan har sammanlagt ca 50 elever som undervisas av 13 lärare. Några lärare är gemensamma med Kyrkbackens skola i Nagu och Ulkosaariston koulu. Skolvardagen präglas av ett naturligt samarbete över språkgränserna genom att såväl rastområden, undervisningsutrymmen och lärarrummet är gemensamma för båda skolorna. En stor del av eleverna kommer till skolan med taxi och buss, samt åker över en – tre färjor för att komma till skolan.

Skolan har ett naturnära läge med havet på den ena sidan och skogen på den andra sidan. I skolan satsar man aktivt på utomhusverksamhet och som ett extra tillvalsämne i åk 8-9 finns läroämnet Skärgårdskunskap som lyfter fram gamla skärgårdstraditioner och nytänk kring näringar och turism. Skolan samarbetar med med finska skolan och med skolorna i Nagu och Houtskär kring olika evenemang och utflykter.(https://www.pargas.fi/web/skargardshavets-skola)

År 1976 flyttade de svensk- och finskspråkiga eleverna i Korpo in under samma tak. Skolornas 40-års jubileum firades gemensamt. Festen började med att elever från Skärgårdshavets skola och Ulkosaariston koulu på svenska respektive finska hälsade alla välkomna. Att två språk verkar sida vid sida har varit utmärkande sedan start, berättade rektor Martin Hartman. – Vi firar i dag 40 år under samma tak så vi har lång erfarenhet vid det här laget. Vi är två skilda skolor med två rektorer men i vardagen är det väldigt naturligt för oss att samarbeta. – Samarbetet fungerar bra. På det här sättet har vi gratis språkbad varje dag, sade Vesa Vuoristo, rektor för den finska skolan. Bengt Holmström, som var föreståndare då det begav sig, minns inte att det skulle ha förekommit något diskussion om fördelar och nackdelar med att de svenska och finskspråkiga eleverna skulle dela skolhus.- Det kändes helt naturligt. Vi sa bara att vi flyttar in under samma tak och så var det bra med det, säger Bengt Holmström.

Två av skolans tidigare elever är Ann-Christine Nyström och Klas Nyström. Klas som gick på trean år 1976 minns tydligt dagen skolan öppnade.- Det var väldigt spännande. Jag minns hur vi kom hit med buss och stod här ute på gården och väntade på att dörrarna skulle öppna sig. Då vi kom in slogs jag av hur blankt och fint allt var, jag hade ju gått i en liten mysig byskola så det blir en omställning, har fanns till och med ett stort fint bibliotek, sade Klas Nyström. Ann-Christine Nyström började skolan den hösten och minns också hon en stor och flott skolbyggnad. Exakt hur det var att gå i skola på mitten av 1970-talet är svårt att säga men visst har det hänt saker på 40 år konstaterade de. – Då man själv var elev tänkte man kanske inte så mycket på läroplaner och undervisningsmetoder men då man i efterhand fått uppleva skolan som förälder kan man ju konstatera att det är annorlunda nu, sade Ann-Christine Nyström. – Jag skulle säga att det ändrats till det bättre. Man satsar mer på grupparbeten och att lära sig hålla föredrag. Det som kanske blivit lite sämre är ordning och reda, sade Klas Nyström.

(Svenska YLE 23.05.2016)

  • Mårtensson Bengt (red.) En bok om Houtskär II Bygdens öden till slutet av 1900-talet. Vasa 2000
  • https://www.pargas.fi/web/skargardshavets-skola

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.