Utö folkskola, Korpo

                                                                                                                 Skoldatabasen

Utö 1920

 

 

 

 

 

 

 

 

Utö fyr och byn Utö på 1920-talet. (Bild: Laurell Seppo: Suomen majakat, Finlands fyrar, Finnish lighthouses, Jyväskylä 2000, 230)

Skolan verkade på svenska åren 1884-1977.

Den första fyren på Utö byggdes 1724. Den har senare av olika orsaker byggts om och utvecklats. Den nuvarande fyrkantiga byggnaden restes 1814 och då det på Utö saknades en kyrka inreddes en sådan i fyrens tredje våning under första hälften av 1800-talet.

Den första fasta folkskolan i Korpo grundades på Utö år 1884. Korpo kommun indelades i folkskoledistrikt först 1891. Distriktens invånare upprätthöll och finansierade sin egen skola, men kommunalt bidrag kunde vanligen erhållas. För lärarlönen fick man statsbidrag.

Grunden till skolan på Utö hade lagts redan på 1830-talet, när blivande lotsar och fyrvaktare började få undervisning i läsning, skrivning och räkning. På Utö meddelades undervisningen av överfyrvaktaren Efraim Wikstedt. På allvar tog utbildningen fart år 1839 sedan den hade övertagits av överfyrvaktare, sjökapten Mesterton hade flyttat till Utö. Som lärare anlitades bl.a. utöborna Karl och Johan Öhman Rum för ändamålet uppläts av lotsålderman Isak Öhman. Lotsuppsyningsman Benzelstierna skrev i ett brev till Isak Öhman 1842 att “för de yngre af lotsbetjeningen vid Lohm och Korpoström har vid förstnämnda lotsplats undervisning blifwit meddelad i skrif och räknekonst m.m. under denna winter.”  En utexaminerad styrman hade vid denna tidpunkt skött om undervisningen och uppgavs ha utfört sitt åtagande till allas belåtenhet. Undervisningen var alltså inte enbart koncentrerad till Utö. Åren 1840 och 1841 uppgavs den ha skett i Åbo och på Lohm. Intresset för undervisningen kan ses ha varit klart större på Utö än hos övriga korpobor när det gällde att få till stånd en fast folkskola.

Åren 1883-84 torde fyrmästare Frans Theodor Bengelsdorff och hans hustru Ida ha drivit en privat skola på Utö, och de tog även initiativ till att den fasta folkskolan med rätt till statsbidrag grundades 1884 med 15 elever. Något kommunalt bidrag erhöll man dock inte, men befriades i stället från att delta i kostnaderna för en skola på Kyrklandet när en sådan blev aktuell. Skolan på Utö var först inrymd i den av staten ägda och för fyrpersonalen avsedda “Fyrbyggningen”.  Skolåret omfattade 30 arbetsveckor matrast förekom inte. Arbetsdagen började kl. 9.00 och avslutades kl.14.00. Först från år 1887 höll man småskola hela läsåret. Varje barn betalade en terminsavgift om 2 mk, medan barn om inte var bosatta på Utö skulle betala 2 mk/månad. Ekonomin var ett ständigt bekymmer. Då man 10 år efter skolstarten bad om, kommunalt bidrag blev det avslag, År 1907 upphörde småbarnsskolan i brist på elever.

Den högre folkskolan bestod av två klasser, vilka indelades i två avdelningar. I avdelning 1-3 gavs förberedande och i avdelning 2 och 4 fördjupande undervisning. Läroböcker och läroplaner följde noggrant normalkurserna. Handarbetet sköttes av Ida Bengelsdorff som också höll söndagsskola. Undervisningen i slöjd fick anstå i brist på slöjdverktyg. År 1884 fanns det 21 elever i skolan i klass I och II. Den yngsta eleven var 7 år, den äldsta 14 år.

Den högre skolan kunde fortsätta tillsvidare, men 1912 flyttade ryska lotsar in i “Fyrbyggningen” efter att det finska lotsverket underställts ryska marinministeriet. Skolan placerades därför i Mattas sal. Under dessa år var elevantalet mycket lägre än de föreskrivna emedan föräldrarna inte ansåg sig ha råd med skolavgiften och det i distriktet fanns endast 8 barn i skolåldern. 1913 var skolan tvungen att skaffa nya läroböcker i Rysslands geografi och historia och 1915 en ”Kejsartavla”. Så dog fyrmästare Mikael Nyström som hade skött undervisningen, så att hans Svea blev tvungen att överta undervisningen för resten av vårterminen.  Därefter ändrades tjänsten till en lärarinnetjänst som besattes av Lisa Berg.

När befolkningen måste lämna Utö vid första världskrigets utbrott 1914 bedrevs undervisningen på Jurmo från den 1 oktober. Där ställde V. Hermansson gratis ett rum till skolans disposition. I skolan på Jurmo fanns 8 barn, varav endast ett var från Utö. Hösten 1915 hölls ingen skola på Jurmo av ekonomiska skäl, då lärarinnan hade saknade pengar till proviant och till resan till Jurmo.

Efter krigets slut var skolan tillbaka på Utö år 1918, närmare bestämt i det av staten övertagna huset “Sandas”. År 1920 reparerades huset grundligt. Från 1921 var folkskolan sexklassig och från 1935 bedrevs den i kommunal regi med förkortad lärokurs. År 1936 övertogs skolan av kommunen och följande år blev fortsättningsundervisningen obligatorisk. Då möjligheterna att få tidsenligare byggnader nu ökade köpte kommunen en tomt på Enskär, där den nya skolbyggnaden uppfördes. Vissa svårigheter med att upprätthålla skolan förelåg under efterkrigstiden.

År 1939 övertogs skolhuset av Försvarsmakten. Det året varade höstterminen från 19 augusti till 29 oktober och vårterminen från 15 maj till 15 juni. Åren 1940–44 arbetade man normalt med undantag av september månad 1944 då skolan ar stängd i två veckor pga. evakuering. År 1945 gav kommunen Försvarsmakten rätt att dra en jordkabel till skolan för belysning.

År 1945 fanns det bara en elev i den högre skolan och direktionen fick i uppgift att skaffa barn från närliggande ögrupper. och inkvartera dem vid skolan. Det här var man tvungen att upprepa några år. Ofta kunde föräldrarna låta barnen gå om vissa klasser för att skolan skulle ha flera elever. Man erhöll extra statsbidrag, men såg sig 1955 t.o.m. tvungen att be Sjöfartsstyrelsen förorda anhållan. Redan år 1932 hade Korpo kommun anställt en skolsköterska som tillsammans med kommunalläkaren två gånger i året besökte varje skola. I skolan ordnades aldrig någon elevbespisning då skolvägen för de inkvarterade barnen blev så kort. Skoltandvården var också ett problem men löstes så att en tandläkare i Åbo lovade sköta den. Det hände att lärarinnan och elever transporterades än med Skärgårdsflygets Cessna, än med Sjöfartsstyrelsens lotskutter till Åbo för att få läkarvård. Först 1977 om tandläkarvagnen till Utö. Vid behov gavs beklädnadshjälp och inkvarteringsbidrag.

År 1970 hade skolan endast tre elever och år 1977 byttes undervisningsspråket till finska på den fiska skolnämndens begäran.

Utöelever 1964

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lärarinnan Daisy Grönqvist med sina elever på Utö år 1964. (Bild: Holmström 1984, 48)

År 1957 hade skolan 10 elever och anhöll om att få arbeta hela läsåret. År 1964 yrkade folkskolinspektören åter på att skolan skulle bli en reducerad folkskola. Medförde det en ytterst animerad diskussion. Hösten 1965 började man undervisa i finska. Då femdagarsveckan skulle kunna införas från år 1969 beslöt direktionen att avstå från detta för att man hellre önskade lägre lov. År 1970 fick skolan TV.

Då man i lotskåren inofficiellt införde arbetssystemet med en vecka i tjänst och en vecka ledigt kunde lotsarna bo på annan ort. Avfolkningen på 1960-talet ledde till att de svenskspråkiga barnen efterhand blev i klar minoritet och från läsåret 1977-78 ändrades undervisningsspråket till finska. (Smulter 1994, 354-365)

Utö  folkskola var resultatet av framsynta förfäders ansträngningar och uppoffringar. Den har gjort det möjligt för ungdomar bosatta i yttersta havsbandet att utbilda sig till lärarinnor, sjöbefäl, sjuksköterskor mfl. yrken Av de 284 elever som gått i skolan har c 75 gått i lärdomsskola och av dem har 31 blivit studenter. Elva har blivit lärare, 24 navigatörer och 26 har sökt sig till högskoleutbildning. Skolan ar också varit en viktig samlingsplats för öbornas andliga, kulturella och ideella aktiviteter.

Då man i lotskåren  inofficiellt  införde arbetssystemet med en vecka i tjänst och en vecka ledigt kunde lotsarna bo på annan ort. Avfolkningen på 1960-talet ledde till att de svenskspråkiga barnen efterhand blev i klar minoritet och från läsåret 1977-78 ändrades undervisningsspråket till finska.

Lärare: Fredrik Theodor Bengelsorff 1884-92, Isak Herman Korsström 1892-99, Mikael Nyström 1899-1913, Elsa Palm 1913-14, Lisa Berg 1914-20, Aina Eklund 1920-23, Eva Hildrun Söderman 1923-46, Rut Ingeborg Takolander 1946-56, Kristin Cecilia Öhman 1956-60, Vera Strandberg 1960-61, Daisy Maria Grönqvist 1961-65, Pirjo Isaksson 1965-66, Solveig Essén 1966-67, Karin Eriksson 1967-74, Runa Sofia Wilkman 1974-76, Brita Willström 1976-77. (Holmström 1984,31-59; Smulter 1994, 354-365, 370)

  • Holmström Bengt: Folkskolundervisningen i Korpo 100 år 1884-1984. Åbo 1894.
  • Holmström Bengt: Skolväsendet i en skärgårdskommun. Skolväsendet i Korpo kommun 1884-1984. Korpo 1985.
  • Smulter  Johan: Korpo genom tiderna. En historik utgiven av Korpo kommun på basen av forskning av Johan Smulter. Åbo 1994.
  • Öhman Kerstin, Holmström Bengt: Folkundervisningen i Korpo 100 år. 1884-1984 Åbo 1984.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.