(Bild från Sagalunds museums bildsamling, 1970-tal)
För att grunda Helgeboda skola tillsatte kommunen en kommitté under Nils Oskar Jansson på våren 1903. Samma höst inledde en svenskspråkig skola för pojkar och flickor sin verksamhet 31 augusti i hyrda utrymmen på Tyskas med 30 elever. Den tilltänkta läraren, Nestor Engdal, kunde inte fastställas av skolinspektören emedan han inte deltagit i värnpliktuppbådet vilket krävdes för kommunal tjänst. Till sist infann sig folkskolinspektören på ett direktionsmöte och skrev själv protokollet. I beslutet avsattes Nestor Engdal varefter skolan var stängd ett par veckor innan undervisningen återupptogs förmodligen med en tillfällig lärare. Från hösten 1904 var Sven Eriksson lärare vid skolan tills det ryska förtrycket minskade i så hög grad att Engdal kunde komma i fråga. Emellertid var han då intagen på sanatorium vilket innebar att han tillträdde först hösten 1906. Skolan i hyrda utrymmen fram till 1905 då den fick eget hus på Väfvar. Detta bestod till en början bara av en kammare, en sal, en tambur och ett köksutrymme. Engdal var en aktiv man och fick en del av medlen som var avsedda för anskaffning av undervisningsmaterial. Då skolan ville inköpa ett harmonium nekades det av kommunalstämman. Saken anmälde till guvernören och två senare bars ett harmonium in i skolan. År 1909 blev den nya distriktsindelningen klar varvid byarna Degerdal, Helgeboda, Rudå, Västankärr, Böle, Mjösund, Tofsnäs, Skog, Nordvik, Norrsundsvik, Skållböle och Gräsböle kom att höra till Helgeboda distrikt, vilket visar att de som bodde i nordvästra delen av Kimitoön fick lång skolväg. Lärare Engdal medverkade till att skolfastigheten underhölls väl. År 1913 röjdes skoltomten, träden fälldes och eleverna sågade själva upp dem under lärarens ledning.
År 1915 var Helgeboda kommunens största folkskola med 48 elever. År 1919 anställdes en biträdande lärare. Enda sökande var studerande Alma Karlsson från Pungböle Även följande år då elevantalet var 62 behövdes en biträdande lärare. och Alma Karlsson återvaldes. Hösten 1921 fanns det en behörig medsökande som direktionen förbigick med motiveringen att lärarbostad saknades. Alma gifte sig med Engdal och delade således bostad med honom. Hösten 1922 valdes Xenia Söderström (g. Serén)till biträdande lärare men flyttade efter två år till Dragsfjärd. Därefter anställdes Dagny Karlsson som ända till 1949 undervisade högre folkskolans lägre avdelning, klasserna 3 och 4 samt sina sista år var skolans föreståndare.
Fast småskola inrättades 1926 varvid Alma (f. Karlsson) Engdal återkom som lärare och fortsatte till 1960 att vara en varm modersfigur för sina elever. Senare arbetade Alma i de högre klasserna och var i flera repriser skolans föreståndare. Nestor pensionerade sig som 67-åring men fortsatte i kommunalpolitiken till utgången av år 1956.
Övriga föreståndare var Martin Rusell (1949-52), Rainer Gustavsson (1957-62) och Boris Sillman 1964.69).Från 1960 blev Helgeboda en tvålärarskola. Signe Marander Som hade undervisat de två lägsta klasserna tog från 1950 hand också om klass 3. Hon avgick 1966 då elevantalet hade sjunkit till 15. och tjänsten drogs in.
Skolradion hade införts i Finland före Vinterkriget. Också i Helgeboda skola lyssnade man på radio, första veckan i oktober 1938 två timmar. Ämnet för det ena programmet var frisk luft, sol och vatten. I andra höll fil.mag, Tor Hellström en föreläsning om djur som vandrar. I geografin sysslade man med storlek och gränser. Man läste om “Olles och Svantes hund”. På gymnastiktimmen spelade man brännboll och under den andra gymnastiktimmen gymnastiserade man med hjälp sav skolradion. I religion valde man apostlar, innanläsningen övades med Östersjön som ämne. I grammatiken lärde man sig interpunktion och så skrev man uppsats över ämnet “När jag tog upp potatis”. Ämnet var aktuellt för eleverna i Helgeboda hade just haft fyra dagars potatisupptagningslov.
När grundskolan infördes 1972-73 verkade Helgeboda som lågstadieskola med årskurserna 1-6, men beslöt överföra de 17 barnen från Helgeboda till Tjuda skola så att denna kunde bli en trelärarskola. Därigenom kom Helgeboda skola att indras och kom att verka som grundskola endast ett år.
(Ruusuvuori 199, 84-88, 154-155)
Skolan var belägen på norra delen av Kimitoön i där Västersundsvägen ansluter till Mjösundsvägen. Många av skolbarnens föräldrar arbetade troligen i tegelbruket i Mjösund. Huset står kvar ännu 2020, men är då i privat bruk.
http://www.sagalund.net/cgi-bin/bildark/bildark.cgi?db=bildark&view_records=1&Bildnummer=*&nh=590&mh=1
- Ruusuvuori Juha: På lärdomens stig 1649-1999 Opin tielä, Åbo,1999.