Galtby folkskola, Korpo

                                                                                                                 Skoldatabasen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Galtby folkskola år 1914. Från vänster räknat lärare Daniel A. Danielsson, sonen Runar, dottern Birgitta, hustrun Alia och sonen Åke Danielsson. Personen längst till höger är okänd. (Öhman, Holmström, 1984, 81)

Skolan verkade 1896-1972

Skolan verkade först i en hyrd lokal i Galtby. Skolan fick sina elever från Kyrkoby och Kyrklandets norra delar. I skolan gick också några elever med finska som modersmål. År 1896 fick skolan sitt första statsbidrag. År 1898 fick skolan en egen skollokal. Skolans första lärare var August Backman. Lärare i flickornas handarbete blev Selma Backman. Småbarnsskolan arbetade några veckor på hösten och på våren. Det första läsåret var småbarnsskolans 21 elever fördelade på en lägre och en högre avdelning och de gick således två år i småbarnsskolan. Högre skolans 26 elever var likaså fördelade på två klasser som arbetade i två år varigenom högre skolan blev fyraårig.

På uppmaning av folkskolinspektören beslöt kommunfullmäktige 1949 att inrätta en temporär ny lärartjänst. Till tjänsten skulle höra skyldighet att undervisa på finska. Till lärare valdes Linda Saarinen och undervisningen förlades först till Kommunalstugan.

År 1945 föreslog direktionen att Galtby folkskola skulle bli en fast skola, något som skedde först år 1956. Till den lägre skolan hänfördes de tre första klasserna. År 1957 inköptes två tegar om sammanlagt 2200 m2 invid skolan till lekplan. År 1960 behövdes nya uthus och då konstaterades att skolan saknade slöjdsal och eget kök. Följande höst stod ett nytt hus färdigt med kompletterande utrymmen.

I ett skede kan Galtby skola sägas ha varit före sin tid, nämligen beträffande de undervisningsmetoder som Runar Danielsson (lärare 1927-64) praktiserade: ingen läxläsning förekom, utan man ägnade sig huvudsakligen åt periodläsning, så att man kunde läsa ett ämne flera veckor i sträck, därefter ett annat ämne i några veckor osv. Runar Danielsson använde sig dessutom av elever som ”hjälplärare”. (Holmberg 1984, 63-64; Smulter 1994, 366) En av eleverna från 1940-talet berättade efteråt så här: ”Det som imponerade på mig var Runar Danielssons undervisningsmetoder. Det som dagens grundskola för fram som revolutionerande nytänkande fungerade för fullt i Galtby skola för 40 år sedan. Någon läsordning hade vi aldrig. Vi jobbade mest efter lärarens inspiration. Ibland sträckläste vi t.ex. historia i veckor. Sen blev det geografi länge, länge. Idag kallar vi systemet periodläsning. Eleverna som hjälplärare var en annan metod som Runar Danielsson praktiserade mycket. När det gällde att förbereda en ny läxa fick en i klassen först bekanta sig med den nya texten. Så fick man gå bak i klassen och sätta sig vid det stora bordet. En av eleverna fick fungera som lärare genom att ställa frågor och förklara sådant som någon inte förstod. Jag axlade ofta lärarrollen, och har ett minne av att systemet var både roligt och effektivt… En annan sak som var vårt kommunala samarbete. Ibland tog vi oss en promenad till någon annan skola. Främst minns jag när vi en gång hälsade på i Rumar skola. Vi grenade över berg och genom skogar. Hur lång promenaden blev har jag ingen aning om (ca 10-12 km). På vägen lyssnade vi på fågelsång, tittade vi på växter och gjorde naturiakttagelser så mycket vi hann. När vi väl var framme började den egentliga skoldagen. Vi satt på långa bänkar längst bak i klassen och följde med undervisningen. Det var jättespännande att uppleva en ny lärare, Bertel Ekelund, och se vad barnen kunde i den skolan. Man gick själv aktivt delta och svara på frågor, man blev bekant med barnen på rasterna och man deltog i deras skolfrukost. När skolan var slut var det bara att promenera den långa vägen hem igen. Var inte detta början till lägerskola?”… År 1973 infördes grundskolsystemet i Korpo kommun Då både Galtby och Markarby skolor hade ett sjunkande elevunderlag sammanslogs de 1975 till en trelärarskola, vilket först väckte kraftigt motstånd i Markarby distrikt. Samtidigt beslöts att bygga ett nytt skolcentrum i vilket också den finska skolan kunde rymmas. De två äldre skolorna indrogs och undervisningen fortsatte i Korpo centralgrundskola i Verkan. (Öhman, Holmström 1984, 81-85)

Elever: 1896 47 + 26 i högre skolan, 1900 53 + 37 i h.sk., 1910 49 +38 i h.sk., 1920 31 + 26 i h.sk.,1930 23, 1940 51, 1950 31, 1960 24, 1970 24, 1975 31.

Lärare: August Backmann1896-1900, Constantin Willner 1900-01, Daniel A. Danielsson 1901-27, Svea Troberg 1924-29, Runar Danielsson 1927-64, Svea Danielsson (f. Troberg) 1937-65, Gunilla Holmström 1964-65, Eino Grönroos 1965-66, Tyra Nurmio 1965-71, Gun-Lis Sundell 1966-67, Bengt Holmström 1967-75, Gunilla Holmström 1971-75.

Galtby folkskola har genom tiderna spelat en central roll för Kyrklandets centrum och norra byar. Anmärkningsvärt är också den fostrargärning släkten Danielsson har utfört här.

Galtby skolfastighet var ännu 1984 i kommunens ägo. Den högre skolans lärarbostad var uthyrd och själva skolfastigheten uthyrd till en hemindustri.

  • Holmström Bengt: Folkskolundervisningen i Korpo 100 år 1884-1984. Åbo 1984.
  • Holmström Bengt: Folkskolundervisningen i en skärgårdskommun. Skolväsendet i Korpo under åren 1884-1984. Korpo, 1985.
  • Smulter Johan: Korpo genom tiderna. En historik utgiven av Korpo kommun på basen av forskning av Johan Smulter. Åbo 1994.
  • Öhman Kerstin, Holmström Bengt: Folkundervisningen i Korpo 100 år. 1884-1984 Åbo 1984.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.