(Foto MG 2021)
Västanfjärds första folkskola byggdes 1875 och ersattes 1911 med en modern svenskspråkig folkskola, Kälkestads folkskola. Skolan kallades först Klockaruddens folkskola. Namnet Kälkestad gavs av läraren Martin Ingo med motiveringen att eleverna vintertid kom till skolan med sparkstöttingar, vilka kallades kälkar. Skolan stod på Sirnäsvägen helt nära gamla kyrkan. Tillsammans med eleverna iordningsställde, möjligen restaurerade Martin Ingo 1910 Jarlsgårdens jungfrudans på toppen av ett berg norr om Storsveden.
Folkskolläraren Martin Ingo hemma från Vörå dimitterades från Nykarleby seminarium 1904 efter att en sejour ha varit tvungen att fly till Sverige pga. att han fick en inkallelse till bobrikovuppbådet felaktigt eftersom hans mor var änka. Där i Sverige såg han riktig teater för första gången och hörde en 500 man stark kör i Sundsvalls kyrka sjunga Suomis sång, vilken ledde till stormande applåder trots biskopens applådförbud. Efter Bobrikovs död kunde han återvända och ta sin folkskollärarexamen.
Folkskollärare Martin Ingo (Bild Tidskrift för folkskolan 5.3.1927; Brages pressarkiv)
Sin första tjänst fick han vid Brännboda skola i Västanfjärd. Efter några vikariat i Jakobstad och Pedersöre återvände han till Västanfjärd till Kälkestad skola och verkade där åren 1909-20. Det blev sammanlagt 14 år i Västanfjärd. Sedan flyttade han åter till Österbotten och arbetade länge vid Vasa stads folkskolor. Ingo var kulturellt intresserad och mycket beläsen. Han hade ett stort intresse för historia och lånade hem från biblioteket ett arbete i sju band om Karl den XII. “Säkert är det många årskullar elever som har minnen för livet från de historielektioner, då de suttit vid Gamaliels fötter” skrev G.N. 1952 i Tidning för folkskolan. Ingo verkade också som kamrer vid Västanfjärds sparbank. Ingos specialintresse var att försöka korsa säd för att få fram härdigare sorter. Särskilt försökte han korsa råg med strandråg. Också musiken låg honom nära om hjärtat och varit körledare både i Västanfjärd och senare i Vasa. (Brages pressarkiv: Ingo)
(Foto MG 2021)
År 1913 beslöts ombilda de tre ambulerade skolorna till fasta småskola i anslutning till var och en av folkskolorna i kommunen. Domkapitlet gick emellertid inte med på planen som därvid förföll. Senare startade en lägre folkskola i Illo by, men 1938 byggdes en skola i Kälkestad. Skolan bestod av en lärosal, lärarrum, skolkök och matsal i samband med Kälkestads skola.
Under 1930-talet kom också många nya i lag stadgade beslut som att kommunalläkaren doktor Viiala också blev skolläkare, kommunens hälsosyster Anna Öst blev också skolsköterska. År 1937 infördes skoltandvård. Då Söderuddens och Brännboda skolor anhöll om att skolstäderska skulle anställas förkastades anhållan först, men fullmäktige beslöt sedan att från 1939 anställa skolstäderskor i alla skolor. Emellertid skulle eleverna fortsätta att bära in ved och vatten.
1938 blev Rosa Vikman skolans handarbetslärarinna. 1939 fick Brännboda ock Kälkestad elektisk belysning. Från 1930-talet hade skolorna också fortsättningsundervisning, ibland kallad aftonskola då undervisningen skedde på eftermiddagarna och kvällarna. Den hölls två eller tre gånger i veckan i början av oktober och slutet av april.
Bakom de framsynta förslagen skymtar pastor Schalien, som hade ett stort intresse för folkundervisningen och dess ordnande. Tack vare honom kunde också nytt harmonium inköpas till skolan. Eleverna fick gratis slöjdvirke, nålar, strumpstickor och sytråd. Genom understöd av Svenska folkskolans vänner i Helsingfors och Svenska Bildningens vänner i Åbo kunde rätt tidigt grundas elevbibliotek vid kommunens skolor. Elevbespisningen infördes under första världskriget. Länge vidtog elevbespisningen senare på hösten och slutade rätt tidigt på våren.
Efter kriget blev skolpolitiken särskilt vänlig tack vare en högkonjunktur så länge kalkindustrin verkade i kommunen. Dessutom slapp skolorna lärarbyten och fick behålla samma föreståndare under flera år i Kälkestad Sven Degerholm i 37 år. Flera skolmän delog också i kommunfullmäktiges arbete. Elevantalet var år 1949 42 elever och 1955 44. Ännu år 1959 hade skolan 48 elever.
År 1946 tillkom kommunens skolnämnd och 1948 ett sjunde skolår. Förordningen härom utkom så sent, att eleverna i klass VI i vanlig ordning hade avslutat sin årskurs på våren och trodde sig bara ha fortsättningsundervisningen kvar varför det blev svårigheter att inkalla dem följande höst för ett helt skolår till. I medlet av 1950-talet blev fortsättningsundervisningen för åttonde klassen gemensam för Kimito och Västanfjärd. Arbetet bedrevs i kursform under somrarna i Vreta folkskola i Kimito. I början av år 1960 utsåg fullmäktige en kommitté att diskutera frågan om en medborgarskola. Därvid beslöts att Västanfjärd skulle samarbeta med Kimito om medborgarskolan. År 1961 blev det dagskola för åttonde klassen och från 1966 överfördes redan sjunde klassen till medborgarskolan. Samma år infördes obligatorisk finska i folkskolan. Tidigare hade den varit frivilligt ämne.
Kälkestads (folk)skola stängdes 1968 efter att den hade hunnit bli grundskola. Efter stängningen verkade den fram till 2009 som åldringshem, men är 2022 ett skolmuseum.
- https://fi.wikipedia.org/wiki/Luettelo_Varsinais-Suomen_kansakouluista#Vestanfj%C3%A4rd