Markomby skola. Skolan togs i bruk år 1893. (Öhman, Holmström, 1984, 76)
Markomby (folk)skola 1893-1975
Korpo kommun indelades i folkskoledistrikt år 1891. På Kyrklandet var Markomby skola den äldsta. Den hade inlett sin verksamhet 1893. Främst var det ägaren av Bendsby Västergård, J.E. Tengström, som fört en hård och envis kamp för dess grundande. Också efteråt engagerade han sig i hög grad för skolan och satt många år i skolans direktion, vilken också fungerade som direktion för Galtby skola. Då det redan hösten 1881 blev aktuellt att grunda en skola i Markomby blev frågan om skolans placering mycket aktuell. Av tre alternativ valdes att skolan skulle byggas på änkan Mickelssons mark. Emedan inga ritningar för skolhuset fanns beslöt man att låta uppföra skolan enligt de mått som skolinspektör Borg hade uppgivit. Skolsalen skulle bli 15 alnar (8.9 m) lång och 12 alnar (7.125 m) bred.
Första lärare i Markomby var Anna Karlsson. Hon efterträddes 1899 av Alina Melander, som skötte undervisningen till år 1937. Terminsavgiften bestämdes till 1 mk, men medellösa betalade ingen avgift. År 1893 fick skolan 45 elever i högre skolan och 38 i småbarnsskolan. År 1901 överlämnades alla Kyrklandets folkskolor till kommunen. Från 1902 ordnades frivillig fortsättningskurs kl. 17-20 två gånger i veckan. År 1922 anställdes en skolstäderska vilket befriade skolbarnen från städning och eldning av skollokalen.
Långa skolresor var förr besvärligare än dagens snabba bil- och båttransporter. Trots att det fanns fler skolor i bygden än senare fick de flesta eleverna ta sig fram ganska långa sträckor. Tex. till Markomby skola var avstånden för eleverna följande under läsåret 1901-02: högst 1 km 11 elever, 1 km 13 elever, 3,5 km 14 elever, 5-10 km 16 elever. (årsberättelse 1901-02)
Markomby skoldistrikt var vid tiden för läropliktens införande ovanligt barnrikt med 25 elever i lägre och 39 i högre skolan. Läropliktslagen gav möjlighet att övergå från reducerad skola till fullständig folkskola. Lägre folkskolan hade först inget eget utrymme utan måste verka i folkskolans slöjdsal. På 1940-talet löstes problemet genom att slöjdsalenm flyttades upp på skolans vind. Efterkrigstidens knapphet innebar att direktionen måste understöda många elever, vilket var ett så knepigt uppdrag att folkskolinspektören många gånger måste kallas ut för att lösa problemen.
Lägre skolan ambulerade länge med Rumar skoldistrikt. Den skolans första föreståndare blev år 1924 Rosa Henriksson. Eleven Göran Henriksson berättar om hälsosysterns besök på skolan: “Som en blixt från en klar himmel kom ibland allas skräck – hälsosystern. Det skulle mätas, vägas granskas naglar och tår, öron och hår. Ve den som inte var ren överallt. De som hade undervikt fick fiskleverolja, som redan den tiden smakade pyton. Den delades ut i stora flaskor och skulle förtäras dels hemma och dels i skolan. Den flaska som skulle hemföras försvann ofta eller gick sönder på hemvägen. Värst utsatt var emellertid den som hamnade med hälsosystern i lusbastun.”
Åren 1924 – 51 ambulerade den lägre folkskolan mellan Markomby och Rumar. Sommaren 1938 diskuterade direktionen på 1930-talet huruvida ytterligare en skola borde grundas i Markomby distrikt men diskussionen ledde ingen vart. Det samma gällde ett beslut 1945 om att bygga en lärarbostad för den lägre skolans lärare. Våren 1946 beslöt direktionen att starta klubbverksamhet vid skolan för att lösa elevernas fritidsproblem. En kurs i bibelstudier och en sångklubb startades. År 1951 upphörde lägre folkskolan att ambulera. Samma år beslöt kommunen att centralisera folkskolorna till kommunalgården. Över beslutet besvärade sig skolans direktionen, vilket således inte verkställdes. Sommaren 1960 färdigställdes en lekplan för skolan. Från hösten 1963 överflyttades eleverna från Rumar folkskola till Markomby.
Markomby folkskola hade under ett drygt halvt sekel ett mycket starkt elevunderlag och utrymmena var fyllda till bristningsgränsen. Lärare Göran Johansson hävdade att ”om mycket som har timat i en skola förefaller det svårt att berätta. En del händelser mår kanske bäst i glömskans stora domäner. Det är en given sak att såväl elever, föräldrar som andra berörda personer ibland gjorde bort sig. Men det skulle inte höras utåt och bör knappast heller höras nu. Hördes det ingenting från en skola, så var allt i allmänhet bra. Från Markomby skola torde ej mycket ha hörts, trots att det lång tid var socknens största skola. Kommunen sålde den gamla skolfastigheten och i den fanns år 1984 en bostad och ett vandrarhem.
Elever vid Markomby folkskola 1958-59. T.v. lärare Agnes Hildén och Åke Willstedt. (Öhman, Holmberg 1984, 78)
Lärare Johansson konstaterade “Hur en ensam lärarinna kunde klara av fyra klasser samtidigt med sammanlagt 40-50 elever har efteråt förvånat många av oss. Flera av de äldre pojkarna var över 15 år och alltid fanns några som ej var så lätta att handskas med. Otrolig respekt visades oftast mot lärarinnan. Slöjdlärarna hade däremot uppenbara svårigheter att hålla ordning. Hösten 1968 satsade direktionen mycket på att skaffa gymnastikredskap till skolan. Hösten 1970 renoverades skolan, varvid bla. belysningen avsevärt förbättrades. En diskussion inleddes också om att sammanslå Galtby och Markomby skolor, vilket sedan genomfördes år 1975 så att skolan blev en trelärarskola benämnd Korpo centralskola i samband med att skolan övergick till grundskolsystemet. Hösten 1975 arbetade skolan i Galtby och från början av är 1976 flyttade den in tillsammans med den finska skolan i ett nytt skolhus invid Kommunalgården. Skolan kom sedan att bli en del av Skärgårdshavets skola.
Lärarna vid skolan: Anna Karlsson 1893-96, Selma Björklund 1896-99, Aina Melander (Enqvist) 1899-1937, Rosa Henriksson (Ahlmén), Dagny Segerström (Viljanen), Agnes Sundholm 1943-51, Elina Johansson 1951-53, Agnes Hildén 1953-55, 1955-57, 1958-1975, Karin Norr 1954-58, Elna Johansson 1957-58, Åke Willstedt 1958-64, Herbert Blomqvist 1964-65, Gunilla Holmström 1965-66, Inga-Lill Karlsson 1966-68, Stig-Gustav Forsbacka 1968-70, Inga Sundström 1970-71, Bo-Rolf Hellman 1971-72, Margareta Holmén 1972-75,
- Aln (Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Gamla_svenska_mått)
- Holmström Bengt: Folkskolundervisningen i en skärgårdskommun. Skolväsendet i Korpo kommun åren 1884-1984. Korpo 1984.
- Holmström Bengt: Folkskolundervisningen i Korpo 100 år 1884-1984. Åbo 1985.
- Smulter Johan: Korpo genom tiderna. En historik utgiven av Korpo kommun på basen av forskning av Johan Smulter. Åbo 1994.
- Öhman Kerstin, Holmström Bengt: Folkundervisningen i Korpo 100 år. 1884-1984. 1984.