Västanfjärds skola, Nivelax folkskola, Vestanfjärd

                                                                                                                 Skoldatabasen

Västanfjärds skola, Kimito

Västanfjärds skola  (Foto MG 2014)

Västanfjärds första

(Bild Lindholm 1974, 13) Västanfjärds första folkskola.

V

Vestanfjärd kyrkskola grundades 1872 “efter mycken oro och stridighet i församlingen” bl.a. om platsen för skolan och hurudana elever som skulle kunna antas. Så var skolan ursprungligen tänkt endast för gossar, men 1875 beslöt direktionen också anta flickor, men beslutet kunde genomföras först 1886 då de första flickorna inskrevs i skolan. Skolan skulle bestå av både en barnaskola och en egentlig folkskola. Alla elever som antogs skulle dock ha grundläggande kunskaper i läsning och skrivning. Barnen skulle normalt vara minst 8 år. Eleverna skulle erlägga 2 mark i terminsavgift. Skolans läsordning skulle vara enligt Bjärnå folkskolas metod och omfatta Svibeli katekes (utantill läsning) 3 vt, räkning 5 vt, svensk grammatik 1 vt, Leinbergs bibliska historia 3 vt, stilskrivning 4 vt, geografi 1 vt, innanläsning 4 vt,  Topelius naturlära 1 vt, historia 1 vt, ritning 2 vt och textförklaring 2 vt. En förberedande skola skulle hållas två veckor förrän den egentliga folkskolan inledde sin verksamhet. År 1882 började man lära in det nya rymdmåttet och inköpte ett orgelharmonium till skolan.

Beträffande kroppsstraff skulle det få förekomma mera sällan. Enligt engelskt mönster skulle två gossar dagligen vara monitörer, (ordningsmän) dvs. ha auktoritet över de andra eleverna. Ordning och skick skulle det vara från början. Skolan skulle skuras en gång i månaden. År 1874 utsågs pastor Ekblom till skolans inspektör. År 1883 hade barnaskolan 25 elever och folkskolan 17 elever. År 1875 beslöt att det skulle byggas plank runt skolhuset. År 1876 skulle skolan få ny brunn, potatiskällare och skolhuset skulle brädfodras, men då blev det bara knutarna och brädfodringen dröjde till 1881. Då avstånden inom församlingen, socknen, kommunen ansågs vara betydande började man i samma tid planer grundandet av en kyrklig ambulerade småbarnsskola. Redan tidigare under 1870-talet hade man i församlingen sett till att barn som inte kunde få lära sig läsa och skriva i hemmet sattes i lära hos någon lämplig perrson. Den ambulatoriska skolan kom dock inte igång förrän 1882 och skulle verka kortare tider i fem olika distrikt. Undervisningen meddelas i regel under ogynnsamma förhållanden.

Vestanfjärdslärare Sjöholm

(Bild Lindholm 1974, 14) Lärare G.B. Sjöholm med fru Gustava.

Hösten 1875 stod det nya skolbygget färdigt och den 7 november överlämnades den till direktionen. De första lärarna var Gustaf Bengt Sjöblom och hans fru Gustava. Läsåret 1884-85 hade Sjöblom tjänstledigt för att gå på kurser i Åbo och hospitera vid seminariet i Nykarleby. Hans vikarie var den senare välkända Nils Oskar Jansson-Vretdal. I en dispyt mellan vikarien och inspektören konstaterade Jansson att “Inspektören tyckes också uppfatta folkskolan som en förberedande skola till skriftskolan”. Jansson såg en betydligt vidare horisont. (Lindholm 1974, 7-15)

År 1905 fick fick Nivelax skola trampsymaskin och slöjdlärare. Slöjdsal fick skolan först år 1909 slöjdsal. År 1919 hade elevantalet gått över 50 och en biträdande lärartjänst inrättades. Till lärare antogs Emil Lindgren. År 1924 inrättades i Nivelax en lägre folkskola (förr under namnet småskola). Den arbetade först i hyrd lokal i Östanå Norrgård. Till skolans lärarinna utsågs Astrid Vikman. När läroplikten infördes 1921 steg antalet elever eftersom alla sjuåringar blev läropliktiga. 1922 inleddes lägre skolans arbete i skolans slöjdsal. Lärarinna blev Katri Degerholm. I ett skede planerads att inreda en skolsal för lägre skolan på vinden, men det blev aldrig av.

Martin Ingo som hade verkat i skolan ersattes 1920 av Lisa Lindroos Sundvik och Eveline Hollsten (g. Börman Gräggnäs).

Genom detta blev Nivelax skola en trelärarskola, men lokaliteterna räckte inte till så 1922 tillsatte fullmäktige en byggnadskommitté. Efter att fullmäktige hade godkänt ritningar och kostnadsförslag byggdes ett nytt skolhus under åren 1924-25. I detta inrymdes två skolsalar och bostäder för tvenne lärare. År 1925 utsågs Levi Nordberg till lärare. Föreståndare blev han 1933 då Sofia Svahnström tog avsked. Hon efterträddes av Gunlög Dahl.

Under 1930-talet kom också många nya i lag stadgade beslut som att kommunalläkaren doktor Viiala också blev skolläkare, kommunens hälsosyster Anna Öst blev också skolsköterska. År 1937 infördes skoltandvård. Då Söderuddens och Brännboda skolor anhöll om att skolstäderska skulle anställas förkastades anhållan först, men fullmäktige beslöt sedan att från 1939 anställa skolstäderskor i alla skolor. Emellertid skulle eleverna fortsätta att bära in ved och vatten.

1938 fick skolan elektrisk belysning. Från 1930-talet hade skolorna också fortsättningsundervisning, ibland kallad aftonskola då undervisningen skedde på eftermiddagarna och kvällarna. Den hölls två eller tre gånger i veckan i början av oktober och slutet av april.

Efter kriget blev skolpolitiken särskilt vänlig tack vare en högkonjunktur så länge kalkindustrin verkade i kommunen. Dessutom slapp skolorna lärarbyten och fick behålla samma föreståndare under flera år i Nivelax Levi Nordberg i 39 år. Flera skolmän deltog också i kommunfullmäktiges arbete. Elevantalet var år 1949 81 elever och 1955 72. Därefter minskade antalet elever så att år 1959 återstod endast 48 elever.

År 1972 övergick skolorna på Kimitoön till grundskolsystemet, varvid Västanfjärd folkskola blev Västanfjärd skola.

Svenska YLE 6.10.2006: Skolan och dagvården i Västanfjärd skall föras samman i Nivelax. Det rekommenderar Utbildningsstyrelsen i en utredning av skolstrukturen i Västanfjärd. Tre alternativ finns med i den utredning som kommunen har beställt. Det första alternativet går ut på att skolan blir kvar i Brännboda och dagvården i Nivelax. Det rekommenderas inte. Ur pedagogisk synvinkeln är det bättre att skola, dagis och eftermiddagsvård koncentreras till endera Brännboda eller till Nivelax. I båda alternativen måste enheterna byggas till. Utrymmena i Nivelax lämpar sig bättre och byggnadskostnaderna där blir lägre.

  • Lindholm Arne: Västanfjärds folkskola 100-år. Västanfjärd 1974.
  • https://fi.wikipedia.org/wiki/Luettelo_Varsinais-Suomen_kansakouluista#Vestanfj%C3%A4rd

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.