Kimito svenska samskola, Kimito

                                                                                                                 Skoldatabasen

Kimito mellanskola

(Bild Ruusuvuori 1999, 158) Skyddskårshuset i Kimito som blev först Kommungård och sedan Kimito svenska samskola.

När freden började 1945 började man i Kimito planera för framtiden. Enligt fredsavtalet upplöstes skyddskårerna och 21. september 1949 överläts Kimito Skyddskårshus till kommunen. Läsåret 1945-46 gick ett sextiotal barn från Kimitoön i skola i Åbo, där de bodde hos släktingar eller på Fruntimmersföreningens elevhem. Det kändes inte bra att skicka 12-åringar till stan för att kanske träffa dem endast under längre lov. År 1945 inleddes diskussioner för att inrätta en svensk mellanskola i Kimito. En kommitté tillsattes. Man utgick från en fyrklassig privat mellanskola upprätthållen av kommunerna Kimito, Dragsfjärd, Hitis och Västanfjärd tillsammans. När undervisningsministeriet fattade beslut om försöksmellanskolor inom folkskolans ram med statsbidrag enligt folkskolelagen stod det klart att det administrativt var enklast att Kimito kommun skulle stå som ensam upprätthållare. I december 1946 äskades om ett budgetanslag på 0,5 miljoner mark för inrättande av en fyraårig försöksmellanskola. Fullmäktige gav folkskolnämnden fullmakt att ansöka om tillstånd att inrätta skolan. Emellertid erhölls inget tillstånd varken hösten 1947 eller 1948. Efter en provomröstning framgick att en privat mellanskola skulle erhålla tillräckligt understöd. Den 30 mars 1948 beslöt kommunfullmäktige inrätta skolan och att hyresfritt ställa lokaliteter i f.d. Skyddskårshuset, sedermera kommungården till skolans förfogande.  En garantiförening bildades 11 april av 19 kimitobor med namnet Garantiföreningen för Kimito svenska samskola. Dess första ordförande blev Artur Lindström. Efter att under ett år ha konsoliderat sin ekonomi kunde skolan grundas 1949 med klasserna II-V. Den 30 augusti 1949 firade man i kommunhuset både 300 års minnet av grundandet av Tjuda pedagogi och invigningen av Kimito svenska samskola.

I praktiken startade samskolan redan innan dess reglemente och läroplan hade fastställts.  Skolan kunde öppna den 1 september med 50 elever, varav 35 flickor. Eftersom skolan var helt ny fanns det elever i olika åldrar vilket föranledde att de delades på parallellklasser så att de äldre eleverna placerades i en klass och de yngre i en annan. Följande höst hade elevantalet sjunkit till 39 elever efter bortflyttning och kvarstanning. Parallellklasserna slogs därför ihop. Också de 37 nybörjarna rymdes i en klass.

Under de två första läsåren fick skolan inget statsunderstöd men kunde hållas igång med garantiföreningens medel, elevavgifter och kommunaltstöd. Redan från början hade man anpassat lektionstiderna till existerande bussturer så att de flesta av eleverna kunde bo emma. En särskild skolbuss sattes in från Strömmahållet. Under det första året bodde bara sex elever inackorderade. Under det andra skolåret kom 76 elever från Dragsfjärd, 11 från Västanfjärd och 1 från Hitis.

Skolans lärare bestod av bankdirektör Artur Lindström  som undervisade matematik samt gymnastik och idrott för gossar. Senare utvidgades hans undervisning med kemi och fysik. samtidigt som gymnastiken föll bort. Rektorskapet lämnade han 1953, men fortsatte ändå att undervisa algebra och kemi. I finska och svensk uppsatsskrivning och läsning undervisade Ulla Hernberg. Med finskan fortsatte hon till 1960. Gretel Holmqvist-Söderholm skötte skolans ekonomi och undervisade i engelska botanik och zoologi samt svensk grammatik och rättskrivning och många andra läroämnen. Den första religionsläraren var pastor Allan Lindell som också undervisade i historia. Bland pionjärerna var också Ellida Norrgård som under det första läsåret undervisade i många olika läroämnen.

Då skolan från det tredje läsåret skulle få statsunderstöd kom lektor Börje Mattsson på allmän inspektion 1951. Han var nöjd med både eleverna lärarna arbetsmiljön och elevernas kunskapsmängd. Samma år fick skolan också Disa Lindholm som ny lärare. Gretel Backman anställdes som lärare i huslig ekonomi. Handarbetsundervisningen sköttes av Ester Masalin. Huslig ekonomi och handarbete undervisades endast åt flickorna som därigenom fick längre skolvecka. Axel Österberg och Ella Sonck anställdes också som lärare 1950-54.

Våren 1953 åkte femteklassarna på klassresa till Stockholm och vänorten Nynäshamn. Det blev en tradition som senare utökades med Uppsala. På hösen blev Kaj Strang rektor, men redan därpå följande år går rektorskapet till Sigurd Söderström, kallad Pigel. Han arbetade också på Kimito apotek och startade kemikalie- och pappershandeln Ke-Pa. Han blev den första hyresgästen i de lärarbostäder som blev klara i april 1955. Hösten 1954 ko Eva von Weissenberg till skolan och under 22 år inspirerade hon eleverna att ta vara på sin skapande förmåga och övade in program till skolans fester.

Hösten 1954 inspekterades kolan av Rolf Krogerus som framförde att skolan borde ha också en första klass.. Då intresset för skolan var så stort 1955 att 44 elever antogs började man fundera på en tillbyggnad och hyrde först in sig i den närbelägna idrottsgården (Sisus hus) Hösten 1957 kunde man således sin första  I-klass. Pojkarna fick slöjdundervisning i Slöjdskolan. Samtidigt infördes undervåning i tyska. Den blev obligatorisk i klass V år 1957. EN inspektion 1958 konstaterade att ordningen är god i skolan och att skolan försöker följa med sin tid i alla viktiga frågor. Planerna på ett nytt skolhus hade också tagit fart och 1959 kunde de första klasserna redan flytta in dit. Rektorskapet sköttes av språkläraren Valter Nordling.

Kimito svenska samskola

(Ruusuvuori 1999, 164) Det nya skolhuset blev färdigt 1960. Vid det laget hade garantföreningen också köpt stenhuset eftersom de kommunala funktionerna flyttade till Kommunalcentrum. Numera torde i huset fungera 

Under skolans elfte år var elevantalet 211 varav 100 elever kom från Kimito kommun. Hösten 1960 kunde alla klasser utom en flytta in i ett nytt skolhus. Elevantalet hade stigit till 221. Bland nya lärare märkes Eija Francke som under de fyraföljande åren undervisade finska och fungerade som rektor samt Carl-Johan Nylund som handhade undervisning i engelska och tyska. Han kvarstår till 1966 , de två sista åren som rektor. Hösten 1960 kom Valter Johansson som slöjdlärare till skolan och kvarstår till övergångentill grundskola. 1972. Under hans tid tillverkas en mängd föremål och han fungerar också som skolans hustomte som skötte reparationer. Andra ärare som verkar åren före grundskolan var Harriet Lehto, Eino Heinonen, Allan Järf. Vid inspektionen hösten 1964 konstateras att täta lärarbytena är av ondo. Budskapet går tydligt fram eftersom Maj-Britt Heinonen som skötte undervisningen i hälsolära och gymnastik stannar i 320 år och Eero Ruohio som tar över undervisningen i finska stannar 10 år. Hans hustru Ingrid undervisade svenska tom. våren 1979. Birgit Dahla som bröt raden av församlingspräster som religionslärare stannade sex år. Däremot stannade lärarna i huslig ekonomi i regel bara ett par år i skolan. Först 1965 fick skolan i Inga-Britt Sten (g.Karlsson) en hushållslärare som kom för att stanna. Hösten 1972 överfördes hon till grundskolan. (Ruusuvuori 1999, 157-168)

Ruusuvuori Juha, På lärdomens stig 1649-1999 Opin tiellä, Åbo,1999.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *