Högsåra folkskola, Kasnäs privata folkskola, Vänö privata folkskola, Hitis

Högsåra fsk

(Bild Skolväsendet i Hitis 1990, 19) Flygeln t.v. har byggts till i ett senare skede, kanske som lärarbostad.

Högsåra folkskola verkade 1897-1967 (“Högsåra fakulteten”) på ön Högsåra med ett internat för elever från andra längre ut belägna öar såsom Vänö och Tunhamn. På 1890-talet fanns i Högsåra by en hel del barnrika familjer med gossar i skolåldern. Många av familjefäderna var vittberesta och förstod att uppskatta bildning och uppfostran. Svårt var det redan att ge barnen den första elementära läs- och skrivfärdigheten. Till byn anställdes en folkskolgången flicka från Hitis kyrkoby, Alina Rönns för att hålla “barnaskola” i Ers gård i Högsåra. Senare anställdes en lärare vid namn Lethenius. Alla bybor som hade barn i skolan betalade för lärarnas uppehälle. Men föräldrarna var inte nöjda med detta. De ville ge sina barn folkskolbildning och anhöll om att kommunen skulle inrätta en folkskola på ön. Då kommunen gav ett nekande svar tog föräldrarna saken i egna händer. Den 4 augusti 1897 sanlades byamännen i Högsåra by till s.k. bystämma som fattade beslut om att inrätta en “svenskspråkig, för gossar och flickor gemensam folkskola i byn. Ett bolag bildades för att stå för utgifterna för en manlig lärare.

Ers gård

(askolväsendet i Hitis 100 år. 1990, 18)

Den 1 september förrättades lärarval och då ingen kompetent sökande hade anmält sig valdes lärarkandidaten Daniel Alfred Danielsson, trots att han hade ännu ett år kvar vid lärarseminariet. Skolan arbetade i hyrd lokal i Ers gård där också läraren fick bostad. Byborna var intresserade av sin skola som låg mitt i byn och kom ofta själva och lyssnade på undervisningen som var lärorik också för dem själva. Efter den första terminen lämnade Danielsson Högsåra för att fortsätta sin seminarieutbildning. Vårterminen sköttes av Gustavf Ferdinand Ekman som nyss genomgått folkskolan. Läsåret 1898-1899 verkade vid skolan en annan lärarkandidat Adolf Zacharias Sundberg. Han var mycket musikalisk och bildade en blandad kör. Lärare för flickornas handarbete var fru åldermanskan Erika Anderson.

Högsåra interiör

(Bild Skolväsedet i Hitis 100 år, 1990, 21)

Skolans tredje lärare var  K.F. Liewendahl. Då Högsåra önskade att kommunen skulle överta skolan föreslogs att den skulle flyttas till Biskopsö i andra ändan av kommunen. Högsåra fick emellertid behålla sin skola och förtjänsten tillskrevs lärare Liewendals inverkan på beslutet. Då Liewendal flyttade hem till Åland och ingen hade sökt lärartjänsten övertalades f.d. folkskollärarinnan Alma Grandell att åta sig tjänsten. Högsåra privata folkskola upphörde höstterminen 1900 och övertogs av kommunen från januari 1901. Följande läså Hon skötte också det internat som sedan höstyen 1943 hyrs för inkvartering av elever. r antogs till skolan folkskolläraren Fridolf Ferdinand Lindroos. Hans fru Aina undervisade flickorna i handarbete. Hela fem år arbetade skolan i hyrd lokal i Ers gård. Först under lärare Lindroos tid byggdes skolhuset. på Huskullabacken. Hösten 1902 flyttadeskolan i eget hus på en trädlös stenig tomt. Stenarna plockades samman till den stenmur som alltjämt omger skolan.

10.8.1903 valdes Edith Emilia Rosenbladh till lärarinna vid skolan. Intelligent, begåvad och slagfärdig vann hon snart befolkningens  högaktning och uppskattning. Hon ansågs vara en ypperlig lärarinna i synnerhet i teckning och uppsatsskrivning. På flera lärarmöten hade hon eleveteckningar utställda. Vårvinterna 1915 var hon tjänstledig för studier i nordisk filologi. Hon dsasmlade också  äldre intresserade till en aftonkurs på skolan i vilka deltog ett 18-tal personer. Genom “Hoppets hä” försökte hon inprägla hos barnen avsky för rusdryckerna. Hon var också långa tider den lokala Marthaföreningens ordförande, ledde ungdomsföreningens sångkör. Då hon var tjänsledig sköttes hennes tjänst av Olga Lindholm 1908-09, Alice Lehtinen 1911-12, Elsa Palm vt 1915, Fanny Westman 1919-20. Hon efterträddes 1925 av Alfhild Adolfsson. Hon verkade också som sångkörens ledare. Följande lärare vid storskolan blev 1927 Juno Bredenberg. Hon blev ihågkommen som en typisk lärarpersonlighet, plikttrogen och samvetsgrann. Hon rönte stor uppskattning och respekt hos elever och kolleger. Hon var en skicklig organisatör. Julfesterna firades med självskrivna teaterpjäser. Hon ordnade också många hobbykurser. Efter Bredenberg valdes Gunnar Berlin till lärare vid storskolan. Med sin första manliga lärare på 50 år ändrade skolan karraktär. Han var en auktoritär, men praktiskt lagd person och ordnade slöjdverksamet och slöjdkurser. Under hans tid slutfördes arbetena på nya internatet och elevhemmet.  Då lärare Berlin år 1965 avgick med pension flyttade han med sin fru och tidigare elev Alfhild som hade förstått internatet och fungerat som kantor, tillbaks till Hitis. Berlin efterträddes av Alfhild Pellas som tidigare hade skött småbarnsundervisningen på Vänö och sedan 1957 lärartjänsten vid småskolan. I medlet av 1960-talet blev indragningen av Högsåra skola aktuell och genomfördes 1967 bara 3 månader före sitt 70-ärs jubileum.

Hösten 1932 inledde Kasnäs privata folkskola sin verksamhet. Kompetent lärare fick skolan i Tyra Andewrsson, rosalaflickan, som dimitterats från Ekenäs seminarium samma vår. Skolhuset inrymdes i Lassas lillstuga. Kammarenb och köket blev lärarbostad och salen inreddes till klassrum. Pulpeter och orgelharmonium fick skolan låna. De flesta eleverna var från Kasnäs, men från Kagsjäla kom också några. De hade ju “land under foten”, då de tyog sig till skolan. Som mest hade s kolan 13 elever.Det var en stor lättnad för föräldrarna att slippa besvären med nybörjarnas inkvartering i Högsåra. Elevtransporten i höststormar och menföre föll bort. Äldre, läropliktiga elever från Kasnäs och Kagsjäla, vilka tidigare hade börjat sin skolgång i Högsåra kunde nu slutföra den i Kasnäs. Lärarinnans lön, skolmaterial, hyra, värme och lyse bekostyades av elevernas föräldrar. Elever som bodde nära skolan åt sin frukost hemma. De som hade lång skolväg levde på smörgås och mjölk, som varje dasg bars med i ryggsäcken. Städning och eldning av skolsalen skötte eleverna om. Till lördagsstädningen hörde också byte av granriset vid trappan. Vad denna skola gav sina elever kan anges med fyra ord: vett, vetande, hut och hållning. Nybörjarna kunde nästan alla läsa dså de började skolan. Detta och den goda undervisningen gjorde att “småskolan” klarades av på ett år. Skolan hade fått en energisk, kunnig och efektiv lärare. Den, som följde med då¨läxorna förbereddes, klarade läxläsningen på rätt kort tid. Utantillläsnningen gav nog mera arbete, men var mödan värd. Det var ju en rikedom, som eleverna bar med sig ut i livet i form av inlärdsa psalmer, bibelavsnitt och dikter. Det var ordning och reda med allt.De vanliga skolämnena var självklara i Kasnäs skolan. Men det fanns förekom också musikteori. Modersmålet och grammatiken stod högt i kurs och var viktiga för elever som sökte inträde till högre skolor. Julfesterna och avslutningarna var viktiga med välförberedda program. Våren 1936 hadew skolan sin sista avslutning. Nybörjarna från  från hösten 1932 hade nu kommit så långt att de skulle börja i  sista klassen i högre folkskolan i Högsåra.

En privat folkskola startade på Vänö hösten 1935 med Alfhild Bergen som lärare. Skolan arbetade först i Klints lillstuga och senare i Stens gård. Efter fyra läsår upphörde skolan. (Helena Blomqvist:Privata folkskolor i Hitis kommun: Skolväsendet i Hitis 1000 år, 1990, 36-40.)

Sedan 1924 fanns det en småskola på orten som sköttes av fröken Anna Sjöberg. Hösten 1943 hotades lägre skolan av indragning, men fick en respit på två år. Sjöberg skötte också internatet sommsedan hösten 1943 hade hyrts för inkvartering av skolans elever. Skolans internatet verkade länge i villan Söderkulla. Sedan när nya internatet blev klart 1957 bodde där på 1950-och 60-talet sammanlagt 42 elever från olika byar. När det var isfritt och då isarna höll kunde barnen åka hem efter skoldagen annars behövde de bo på internatet. Det var tack vare de fyra barnen från Vänö som internatet kom till. Från hösten 1956 verkade Marita Wilson som småskolans lärare. Hon introducerade knytkalas som gick under namet diskussionsklubb. Dessa diskussioner om olika världsliga teman kunde hålla på långt in på småtimmarna. Hon ordnade också gymnastikklubbar. (Tina och Bernt Örså i  Skolväsendet i Hitis, 1990, 20-22)

En privat folkskola startade på Vänö hösten 1935 med Alfhild Berg som lärare.

Bröderna Venberg gick här i skola åren 1960-1966 och därefter i medborgarskolan i Dalsbruk. (Sundberg i RoHit 2021, 17). Lärare var  Alfhild Pellas (f. Stens) från Vänö som hade drivit hemskola på Vänö som mycket ung. Den andra läraren var Hedvig Berlin som också fungerade som kantor i Hitis församling. Även om de två lärarna utförde ett viktigt bildningsarbete i ytterskärgården fick de inte särskilt hög uppskattning bland skärgårdsborna.

Sundberg Jan: Bröderna blev kvar på Vänö – resten försvann. RoHit 2021

Historiekommittéen för för Hitis skolväsendet och DataJob: Skolväsendet i Hitis 100 år. Åbo 1990.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *