Kirjais folkskola, Nagu

                                                                                                                 Skoldatabasen

Kirjais fsk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kirjais folkskola 1923. Utanför skolan sitter bland annat nyvalda lärarinnan Väinä Alexandra Moberg. (Andrén mfl. 1987, 57)

Skolan verkade 1923-65

Hösten 1888 när man planerade att inrätta Käldinge skola diskuterades också Kirjais, som borde ingå i folkskoledistriktet. Men det klassiska mönstret följdes, när Kirjais skola kom till. Byborna tog initiativ, skänkte tomt för bygget och talkoarbetade. År 1922 var ett aktivt skolbyggnadsår. Otto Lindberg sålde det s.k. Lillnyåker på en halv hektar för skolans räkning. På vintern kördes sockelstenar med häst och släde från Mattnäs. Skolan skulle byggas av tegel och i juni kom det första lasset med 190000 tegel från Tvärminne tegelfabrik. I maj blev skolan inflyttningsklar. När Kirjais högre folkskola startade 1923 fanns alla på plats, 34 elever fördelade på fyra avdelningar, lärarinnan Alexandra Moberg, slöjdläraren , vedhuggare och köksa. Förutom skolbyggnaden hade uppförts vedlider, fähus och utetupp. Skolan samlade elever från Anisor, Sommarö, Ytterholm, Stenskär, Rockelholm, Brännskär, Haraskär, Biskopsö, Klockskär, Högsar, Gullkrona och Grötö.  Eleverna längre ifrån inkvarterades på Kirjais. Lärarinnan hade själv upp till fyra elever inkvarterade hos sig. Skolhuset och lärarbostaden var dragigt och kallt. Därför kom vedhuggningen vid många skolor att bli en viktig syssla för vilken det anställdes en skild person. Elevernas skolväg var inte nödvändigtvis så lång från Anisor, men kunde vid menförestid ta ett par timmar då en ränna behövde hackas upp för båten att ta sig över fjärden. Sällan måste barnen stanna hemma pga att skolvägen var ofarbar. Gymnastiken undervisades i det vanliga klassrummet efter att pulpeterna hade flyttats undan. Då det inte fanns några gymnastikredskap blev det enkla arm och benrörelser. En av pojkarna som efter flera års skolgång ännu inte hade kommit upp från första klassen tröttnade en dag på skolan och stannade hemma. Han återvände sedan aldrig till skolan trots att läropliktslagen redan hade trätt i kraft och det fick bero med detta.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eleverna i Kirjais skola i medlet av 1920-talet. I mitten lärarinnan Väina Alexandra Moberg, köksan Ada Ekqvist och slöjdläraren Johannes Karlsson. (Andrén mfl. 1987, 58)

År 1944-45 hade elevantalet sjunkit så mycket att den andras lärartjänsten vid Kirjais folkskola som hade erhållits då lägre folkskolan sammanslogs med den högre indrogs och skolan måste arbeta med reducerad lärokurs vilket innebar att läsåret förlängdes till 225 skoldagar. De lägsta klasserna fick sin undervisning inskränkt till några veckor i augusti-september och i maj-juni. Då elevantal år 1949 steg till 34 blev det möjligt att åter anställa en skild lärare för lägre skolan. Den nya lärarinnan blev Greta Bergkvist. Lämpligt till julfesten 1949 fick skolan elljus och året därpå fick fähusbyggnaden tegeltak och slöjdsalen fick bli klassrum för lägre skolan. Slöjdsal hyrdes sedan i Torpet på Södergårds. År 1952 efterträddes lärarinnan Moberg av Marita Wilson och ny lärarinna i lägre skolan blev Rut Prosth. Åren 1953 och 1954 installerades vatten, avlopp och värmeledning i skolan. Sedan ledde avfolkningen till att skolan förtvinade och indrogs 1965 varvid området överfördes till Lillandets distrikt. Några år efter indragningen såldes skolan till Svensk Ungdom som har bedrivit en livlig kurs- och lägerverksamhet där och på så sätt alltjämt kan ses som en utbildningsanstalt. (Andrén mfl. 1987, 37)

Kirjais-Högsar lägre folkskola

Skolan verkade 1928-1935

År 1928 inrättades en lägre folkskola gemensam med Högsar. Första året hade skolan 17 elever. Skolan skulle börja terminen ön på Högsar och efter 100 dagar flytta över till ön Kirjais i mitten av januari när det förhoppningsvis var isföre. På Högsar var skolan först inrymd vid Högsar gård i byggnaden Fridhem, senare i byggnaden Hassellund. Lärare i skolan blev Edith Bäck. Pulpeter och undervisningsmaterial samt lärarinnans personliga ägodelar fördes över med häst och släde. Då det 1936 konstaterades att endast två elever fanns på Högsar blev skolan en fast skola på Kirjais och eleverna från Högsar inkvarterades.

Lärare: i högre skolan: Väina Alexandra Moberg 1923-52, Marita Wilson 1952-55, Ruth Tötterman 1955-56, Eino Grönfors 1956-65.

Lärare i lägre skolan: Edith Bäck 1928-44, Greta Bergqvist 1949-52, Rut Prosth 1952-53, Alfhild Pellas 1953-57, Greta Bergqvist 1957-63. (Andrén mfl. 1987, 57-62)

  • Andrén Ronald, Westerby Jarl, Pajula Marja: 100 år skola i Nagu. Nagu 1987.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.