Bea Åkerdelt har hållit ett föredrag den 5 december 2017 på Finlands 100-årsjubileet . Därvid har hon återgett förhållanden kring Iniö skolas grundande. Bl.a. har hon använt uppifter som ingick i en notis i Åbo Underrättelser 16.8.1896. Enligt denna var det sig inte så lätt att grunda en folkskola på Iniö.

i början av 1900-talet nrättade man folkskolor och folkhögskolor för ungdomens utbildande överallt i vårt land, men Iniö kommun har levat så gott som oberörd af dessa tidens strävanden. Öarna var länge i avsaknad av folkskola.  Hösten 1887 avhjälptes denna brist genom att en folkskola inrättades på Kyrklandet.

,Kommunen hade visserligen även förut en gång ägt en folkskola, men genom församlingsborna bittra hat måste denna upphöra, sedan den verkat ett läseår. Den skolan kom hösten 1887 till stånd på försorg av föreningen Svenska Bildningens Vänner:s i Åbo. Såväl denna förening som folkskolläraren Th. Mattsson gjorde stora uppoffringar för skolan. Men alla dessa strävanden strandade mot Iniöbornas skolfientliga motarbete. Dessa ansträngde alla krafter för att göra folkskollärarens arbete om intet, och ju mera det led mot våren, desto mindre blev antalet elever. Och då skolan sedan avslutade sitt läseår, var eleverna nätt och jämnt så många som erfordrades för att statsbidraget skulle fås.  Även under sommaren var skolfienderna verksamma. Ja, de lovade t.o.m. hämnas den, som vågade sätta barn i skolan. Hösten kom, och skolläraren Mattsson infanns sig för att ånyo börja sitt hederliga och ansvarsfulla, men otacksamma arbete som Iniöbornas barnauppfostrare. Dagen var inne, då skolan skulle öppnas, men till lärarens stora sorg infann sig ej ett enda barn.  – Men de, som besökte den, har nu vuxit upp och försöka verka för upplysningens befrämjande. Gång efter annan har man hört, att de nog skulle sätta sina barn i folkskola, blott de hade tillfälle därtill.

Då sju år förgått sedan den ovan omtalade folkskolan upphörde, kom åter skolfrågan före på en allmän kommunalstämma  hösten 1895. Vi stämman beslöts enhälligt att kommunen skulle inrätta en fast folkskola, och att skolbyggnaden skulle påbörjas följande vinter så att den bleve färdig till hösten 1896. Allt vad som då beslöts har sedan förverkligats lugnt och stadigt. Ingen har satt sin hand emot företaget. Väl vore, om var och en församlingsbo insåge, att tiden är inne att få en folkskola till Iniö, och att alla sedan skulle betjäna sig av den.

Så blev det aktuellt med ungdomsförening, skolläraren Pettersson hämtade nya tankar med sig till Iniö och i  Västra Finland juli 1906 kan vi läsa:   Att Iniö ungdomsförening bildad i år den 21 januari, förhållandena till trots fört en så livlig tillvaro är förbluffande. Men föreningen existerar, ledd av sin energiska ordförande, folkskolläraren K.P. Pettersson och det är ett värkligt nöje att bläddra igenom protokollsboken för dess tillvaro. Möten ha hållits talrikt och huvudnumren ha varit diskussioner, dialoger, teater och bygdemål, ofta författade av medlemmar. Och att medlemmarna – 78 till antalet – nästan alla kommit tillstädes trots det att dans som plägar var dragspik, lockbete och ett uppiggande, oskyldigt nöje icke förekommit är ett plus åt Iniöungdomens intresse för sin förening . Orsaken till att dans icke förekommit har varit den att mötena hållits å folkskolan och kombinationens folkskola och “danslokal” ännu näppelunda lär gå an.

“Lekis” och med tiden “Dagis” har i Iniö funnits sedan hösten 1975, först som ett av Folkhälsan introducerat experimentellt s.k. delveckodaghem, där barnen gick tisdagar och torsdagar, 2h per gång. Restiden till Norrby skola, där man inledde verksamheten, var för  barnen som kom längst ifrån också 2h! 1978 tog kommunen över verksamheten som köptjänst av Folkhälsan.