Medborgarskolan (Foto MG 2020)
Kimito-Västanfjärds medborgarskola verkade 1951-1972
Medborgarskolan inledde sin verksamhet hösten 1951 genom att folkskolans klass VIII som tidigare hade utgjort en del av fortsättningsskolan blev en dagskola med 200 arbetsdagar. Den fick härigenom en egen skolform med egen målsättning. Kimito hade det året 69 elever i den svenska medborgarskolan som var gemensam med Dragsfjärd. Den var en direkt fortsättning på läropliktsskolan. Från hösten 1966 överflyttades åk VII från folkskolan till medborgarskolan. Det gjorde att utrymmesbristen blev ännu mera påtaglig. Nabben, Lantmannaskolans och Husmodersskolans handarbets- och slöjdsal på Wrethallabacken togs också i användning för klassundervisning.
I Wrethalla och Nabben hade den svenska skolan sina första teorilektioner. Gymnastiken hölls i Wrethalla för vardera skolan. I Husmodersskolan hölls huslig ekonomi för båda språkgrupperna. Dessutom hölls textilslöjden där.
Hos Bertel Ölander fanns ett stort garage. Där var metallslöjdens samt motor- och ellärans utrymmen medan träslöjden hölls i Holmströms snickeri.
Utrymmena var spridda och eleverna fick nog skynda på stegen för att hinna fram till den plats där följande lektion skulle hållas. Den tiden var det mycket spring och frisk luft mellan lektionerna. För det mesta fungerade förflyttningarna bra. Utrymmena i Nabben var dock bristfälliga. Där fanns inte tillräckligt med frisk luft och efter lektionerna kände sig både elever och lärare trötta.
Elever i medborgarskolan. (Ruusuvuori 1999, 135)
Undervisningen skulle anknytas till näringslivet på orten. Den skulle vara mångsidig och underlätta elevernas yrkesval. I medborgarskolan var följande ämnen obligatoriska: religion, samhällslära, modersmål med litteratur, matematik samt huslig ekonomi och barnavård samt ämnen som på ett centralt sätt hörde samman med ortens näringsliv.
För att uppfylla dessa krav erbjöd Kimito-Västanfjärds medborgarskola två linjer, en allmän eller lantbrukslinje och en handelslinje. På den första linjen fanns undervisning i växtodling, trädgårdslära, skogshushållning och husdjursskötsel. På handelslinjen undervisades i grunderna i bokföring, handelslära, maskinskrivning och textning. Tillvalsämnen var handarbete och slöjd, finska och engelska. Slöjden delades upp i trä- och metallslöjd samt el- och motorlära.
Benita Eklund som var elev vid skolan 1963-64 berättar: ” Handelslinjen huserade för det mesta i serveringsrummet och lantbrukslinjen nere i stora salen i Wrethalla. Huslig ekonomi, trädgårdsskötsel, finska och handarbete hade vi i husmodersskolan. Därifrån var det nära till Eckos bageri att köpa munkar, bebéer och kokosbröd.
I den husliga ekonomin lärde eleverna sig matlagning och barnavård. Båda ämnena var obligatoriska för både pojkar och flickor. I barnavården ingick också en kurs i sexualkunskap. Varje vår informerades eleverna och deras föräldrar om ämnesvalen och ämnenas omfattning. Redan i medlet av 1960-talet hade eleverna möjlighet att välja lång eller kort kurs i matematik och språk. En förutsättning var att minst fem elever deltog i den valbara kursen.
Under fyra lektioner i veckan hade eleverna möjlighet till ett fritt val av också andra ämnen än de nämnda. Det kunde också vara mera hobbybetonade ämnen om det var möjligt att få tag på lärare på orten.
Eftersom skoldagarna var betungande på grund av att dagarna var långa med upp till sex lektioner per dag och många elever dessutom hade långa skolresor gjordes religionsundervisningen anpassad som skriftskola med kyrkoherde Lars Juslin dom lärare.
En synnerligen viktig del av undervisningen var yrkesvägledningen med många exkursioner till olika företag och yrkesinriktade skolor i hembygden. Då yrkesutbildningen inte kunde nås visades i skolan film och avlyssnades ljudband från respektive yrkesområden.
Första rektor i skolan var Jarl Högdahl tills Ernst Lindroos som hade arbetat i Vreta skola blev föreståndare för medborgarskolan 1963. Till en början hade den svenska och finka medborgarskolan gemensam direktion, men dessa skiljdes åt 1963. Utom föreståndaren undervisade följande lärare i medborgarskolan: Judith Reinikainen, May Söderholm, Eva von Weissenberg, Gullhild Sandell, Elis Sjöberg, Anita Sjöblom, Seni Lindström, Tora Lindroos, Kristina Lönnroth, Elmer Nylund, Paul Pettersson, och Pirkko Kari. De lärare som undervisade båda språkgrupperna underlydde den svenska direktionen.
Två år skulle det dröja innan nya utrymmen i Engelsby blev färdiga. År 1968 flyttade skolan över till det nya skolhuset. I och med flyttningen blev det möjligt att starta ett frivilligt IX skolår i skolan, ett år som väsentligt avvek från tidigare skolår genom att det var frivilligt och endast drygt hälften av eleverna valde att fortsätta skolgången. Elevernas arbetsvecka delades upp så att de kom till skolan månad-onsdag och de övriga dagarna fick de delta i arbetspraktik hemma eller hos någon arbetsgivare som åtog sig ansvaret för dem. Någon lön var det inte fråga om, men en och annan arbetsgivare tyckte att eleverna gjorde så väl ifrån sig att de då och då gav dem litet fickpengar. Flera elever sökte sig arbetspraktik på annan ort. Genom familjens bekanta hade några sin arbetspraktik förlagd på färjorna mellan Sverige och Finland.
År 1972 infördes grundskolan i Kimito. Medborgarskolan blev nu officiellt grundskolans högstadium, men de som hösten 1972 började sin skolgång i folkskolans sjätte klass fortsatte sin skolgång enligt medborgarskolans läroplan, så i praktiken fanns två parallella system till våren 1976.
(Ruusuvuori 1999, 60, 131-137)
- Ruusuvuori Juha, På lärdomens stig 1649-1999 Opin tiella, Åbo 1999.