Åbolands sjukvårdsskola verkade tillsammans med Åbo hemslöjdslärarinstitut från 1963 i f.d. Rettigs tobaksfabrik på Nunnegatan. (Internet 18.1.2023)
Skolan verkade 1985-1996.
1985 förenades Ekenäs sjukvårdsläroanstalt med Åbolands vårdutbildning till Åbolands vårdutbildning ÅVU.
1993 förenades Åbolands vårdutbildning med Åbo Hemslöjdslärarinstitut, ÅHI-ÅVU. Allt medan skolans administrativa ramar förändrades utvecklades och förändrades social- och hälsovårdsbranschen. Det kännetecknande blev en strävan till integration mellan medicinsk vård och socialvård. Utgående från grundinställningen att se människan som en helhet. Då social- och hälsovårdstjänsterna i kommunerna omorganiserades påverkade det också utbildningens struktur och innehåll. År 1994 blev det dags för en gemensam grundexamen i social- och hälsovård på skolnivå. Namnet Åbolands vårdutbildning försvann i denna process där en del av utbildningen placerades på skolnivå och en del på yrkeshögskolenivå. Utbildningen på skolnivå blev två-årig och på institutsnivå treårig.
En grundlinje för hälsovård infördes 1987 och den sista barnskötarutbildningen inleddes hösten 1986. I stället blev det nu grundskötare, som senare skulle kallas primärskötare och genom utbildning på institutsnivå för sjukskötare senare hälsovårdare. Så småningom utkristalliserades det nya utbildningssystemet med grundlinjer, allmänna perioder och specialiseringsperioder.
Då staten beslöt att avyttra sina yrkesläroanstalter beslöts att överföra den från 1.1.1977 till Stiftelsen för Naturbruksutbildningen. Redan efter två år 1.1.1999 övergick institutet till Yrkesskolan Sydväst och från 2008 ingick utbildningen i Yrkeshögskolan Novia.
Enligt en nyhetsartikel på Svenska YLE 10.12.2008 ökade behovet av vårdare och därför ville man då i Åbo starta en ny närvårdarutbildning för svenska ungdomar. Samma utbildning fanns flyttade 2002 till Ekenäs eftersom antalet sökande i Åbo var för få. Men då ville Åbo igen inleda en närvårdarutbildning med 18 svenska platser inom ramen för Åbo yrkesinstitut, som är en finsk skola. Annika Bussman, rektor för Axxell, säger att det inte finns tillräckligt med svenska ungdomar för två likadana utbildningar. Dessutom utbildar Karis Kurscenter (som efter årsskiftet 2008-2009 skulle gå med i Axxell) vuxna närvårdare i Pargas – den kunde man i stället satsa på tyckte hon.
Allting bottnar i att Åbolands yrkesinstitut, som är en fristående svensk enhet i Pargas, ville gå med i Axxell. Åbo stadsstyrelse sade ja till en sådan lösning med förbehållet att Åbo yrkesinstitut, som är en finsk skola med ett fåtal svenska studerande, skulle få börja utbilda svenska närvårdare.
Marko Winter (sfp), som var ordförande i yrkesundervisningsnämndens svenska sektion i Åbo, stödde den tanken, men håller med om att underlaget då det gäller svenska studerande är för litet för att ha samma utbildning på två orter. Frågan är om utbildningen ska finnas i Ekenäs eller Åbo. Winter var ändå inte redo att jobba för att en fungerande enhet i Ekenäs läggs ner.
Annika Bussman ansåg inte att planerna som finns i Åbo utgjorde något hot för utbildningen i Ekenäs, men hon efterlyste mera helhetstänkande då det gäller yrkesutbildning på svenskt håll. Hon ansåg att regionerna tänkte bara på sitt, medan man i större utsträckning borde tänka på vad grannen gör.
- https://www.novia.fi/om-oss/alumn/sa-blev-novia-till (Internet 10.1.2022)
- Strömberg-Johansson Etel: Åbolands vårdutbildning. En blick i backspegeln (SA 35, 2015)