Skolhus

Bilder av skolor på Skolhistoriska föreningens webbsida år 2020.

I de tidigaste skolorna fram till någon gång på 1600-talet var undervisningsspråket latin, emedan skolorna förberedde eleverna för prästyrket och den tidens bildade samhälle där latin var det enda språk som var gångbart. Pierre de la Ramée  som 1547 blev professor i vältalighet vid Universitetet i Paris vände sig mot den Aristoteliska nyklassisismen och Melanchtons undervisningsmetoder ville införa också grekiska på skolornas undervisningsskema i syfte att göra undervisningen mera praktiskt-induktiv. Därför framhöll han att man i undervisninhgen skulle använda elevernas modersmål och inkludera realämnen i undervisningen (Hanho 1943, 20).

Man kan således räkna med att också skolorna i Sverige-Finland i allt högre grad tog modersmålet i bruk som undervisningsspråk senast från början av 1600-talet. Finskan kanske något sensare pga. bristen på finskspråkigt läromaterial. Således koncentreras den här kollektionen av skolor på de som fanns från 1600-talet. Dessutom begränsas den till fasta skolor så att ambulerade skolor och skolor utan fast hus inte beaktas.

Skolhus byggdes med tanke på en bestämd skola för att möta ett specifikt behov och utgöra bästa möjliga lärmiljö. Skolhuset skall aldrig ses som ett tomt skal i vilket olika verksamheter har funnits emedan dess arkitektur i många avseenden har påverkat den verksamhet som där har försiggått. Det är den elever och lärare minns. De trånga eller rymliga klassrum där luften kanske tog slut eller det fanns utrymme för olika grupparbeten. I gymnastik, slöjd- eller handarbetssalar och andra specialutrymmen som var mer eller mindre funktionsdugliga tillbringades många timmar. Också skolgården och dess utrustning eller brist på sådan utgör en integrerad del av lärmiljön.

Senare har kanske skolsystemet eller behovet ändrats och då har skolan ändrats eller byggts till. I många fall har den gamla skolan försvunnit och skolhuset tagits i bruk av en annan skola eller får tjäna ett annat syfte.

Under sin verksamhet har skolhuset besökts av lärare, elever/studerande för vilka skolhuset har tjänat som deras arbets- eller lärmiljö under kortare eller längre tid. På så sätt har skolhuset blivit en viktig del av personernas tid vilken ger upphov till erfarenheter och minnen.

Skolhusen har byggts under olika perioder och i olika skolsystem. Kanske man kunde räkna med fyra skeden av skolutveckling:

Skede I Katedralskolor, pedagogier och trivialskolor

Skede II Pedagogier, elementarskolor, läroverk och fruntimmersskolor

Skede III Folkskolor, yrkesskolor och läroverk

Skede IV Grundskolor och andra stadiets skolor.

I den kommunala förteckningen har de olika tidsperioderna inte skiljts åt och skolorna uppgetts i den kommun där de fanns. Om skolan alltjämt existerar i någon form anges skolan i den nuvarande kommunen, men i annat fall i den ursprungliga kommunen, trots att denna kanske inte längre existerar. Den här tidsmässiga indelningen behöver ännu förbättras på ett lämpligt sätt.

Uppgifter saknas ännu om många skolor. I princip tänker jag mig att uppgifterna om skolan skulle ange: skolans verksametsperiod, rektorer, lärare, maximalt elevantal, eventuella särdrag, skolans eventuella föregångare och efterföljare samt källorna till dessa uppgifter. Bilder från skolans verksamhet förmodar jag att man skall kunna finna i de angivns källorna i den mån sådana finns att tillgå.

Här kan skolhusen sökas landskaps- och kommunvis: