Skolhuset för Rumar folkskola invigdes år 1904. (Öhman, Holmström 1984, 87)
Skolan verkade 1902-1963.
Rumar folkskola verkade till en början – från 1902 – i en hyrd lokal på Nybondas medan skolbygget pågick. I distriktet fanns då 32 skolbarn, av vilka 27 infann sig till skolans förberedande kurs 1902. Skolans första lärare var Thyra Wikström som år 1904 efterträddes av Anna Sundström som kom att verka vid skolan 44 år. Skolan kämpade med ekonomiska problem ända till läropliktens införande, men distriktets syförening gav skolan ett kännbart stöd.
Två år senare invigdes en egen folkskolbyggnad på ett vackert strandområde i Pellas Kattlot. Rumar folkskola hade ett mycket starkt stöd från lotsstationen på Lohm genom att flera lotsar satt i skolans direktion, men då lotsarnas arbetssystem ändrades på 1960-talet så att de inte längre behövde på vid lotsstationen undergrävde det skolans elevantal. Också byggandet av landsvägen till Rumar by öppnade porten till utflyttning från orten.
Från och med 1924 inrättade kommunfullmäktige en ambulerande lägre folkskollärartjänst.
Läraren i högre folkskolan Anna Sundström hade ett mycket stort intresse för sång och musik. Under 1920- och 30-talen fick mången elev en mycket god musikstart i folkskolan. Av dem finns flera som har blivit skickliga spelmän. Hon avgick år 1948 och efterträddes då av Bertel Eklund.
Hösten 1951 ombildades den ambulerande lägre folkskolan till fasta lägre folkskolor placerade i Markomby och Rumar. Till lärare valdes Gunnel Johansson. 1952 firade skolan sitt 50-års jubileum. Till jubileet hade skolans föreståndare uppgjort en 50-års skolhistorik.
Under 1950-talet började en mycket olycklig utveckling för skolan. Elevantalt minskade hela tiden oroväckande och de 28 eleverna 1950 hade år 1959 sjunkit till 16 elever. Den andra lärartjänsten vid Rumar folkskola indrogs från 1960 och Vera Strandberg flyttades till Utö folkskola. Samma år var eleverna bara 14 till antalet och skolan omändrades till en reducerad och 1962 indrogs skolan.
Rumar distrikt omfattade på sin tid Rumar, Lohm, Aspö och Björkö byar. Eleverna från långt avlägsna öar måste inkvarteras i närheten av skolan. Långa skolresor var förr besvärligare än dagens snabba bil- och båttransporter.
Från 1918 ordnades skolbespisning för eleverna. Förtjänsten för detta var nog den energiska lärarinnan Anna Sundströms.
Från år 1924 omorganiserades undervisningen i Rumar så att en gemensam ambulerande lärartjänst inrättades med Markomby. År 1951 ombildades den till två fasta lägre folkskolor i dessa byar.
Tidningspressen berättade nästan aldrig om ur livet i Korpos folkskolor förr tedde sig. Ett undantag är en notis i ”Västra Finland” 1904 om något så ovanligt som en elevstrejk vid Rumar folkskola, då de pojkeleverna hade vägrat infinna sig till lektionerna som hölls av en tillfälligt tjänstgörande lärarinna. Föga överraskande fick eleverna därefter utstå ett straff för denna försyndelse. (Smulter 1994, 366)
Eleverna var ofta mycket rådiga och blev vana att ta hand om sig själva och också hjälpa varandra. Om det berättar alla de livräddningsmedaljer som utdelades till pojkarna vid skolorna i Korpo för att de hade räddat skolkamrater från att drunkna.
Elever: 1902-03 27 barn, 1910-11 29 barn, 1919-20 32 barn
Lärare: Tyra Wikström 1902-04, Anna Sundström 1904-48, Rosa Ahlmén 1924- 43,Agnes Sundholm1943-51, Gunnel Johansson1951-52, Vera Strandberg 1952-60, Bertel Eklund 1948-63. (Smulter 1994, 371)
- Holmström Bengt: Folkskolundervisningen i Korpo 100 år 1884-1984. Åbo 1894.
- Smulter Johan: Korpo genom tiderna. En historik utgiven av Korpo kommun på basen av forskning av Johan Smulter. Åbo 1994.
- Västra Finland 25.11.1904.
- Öhman Kerstin, Holmström Bengt: Folkundervisningen i Korpo 100 år. 1884-1984 Åbo 1984.