Åggelby svenska samskola, Helsingfors

Åggelby

(Museiverket)

Bildresultat för Villa Central Åggelby

Villa Central

Den villa Central, som är mera känd som Åggelby svenska samskola, byggdes år 1909 vid nuvarande Mickelsvägen 4 av bagarmästare Karl Fredrik Taurén. Villan var i början ett stort boningshus med hyreslokaler omfattande 13 rum, 4 kök och lika många tamburer. På tomten fanns troligen långt tidigare ett boningshus med samma namn.

Åggelby svenska samskola inledde sin verksamhet år 1911 med en första klass i övre våningen av affärsman Otto Brandts hus invid järnvägen. Då skolan utökades med nya klasser förslog inte utrymmet och år 1914 flyttades skolan till villa Central, där den hyrde och förfogade över 3 rum, tambur och kök.

År 1916 ansåg dock bagarmästare Taurén att han inte kunde upplåta flera rum för skolans behov och han var villig att sälja fastigheten.

Svensk Förening i Åggelby, som grundats 1909, hade redan länge sökt ett föreningshus och den 29 januari 1916 inköptes villa Central till ett sådant. I och med detta var föreningen och skolan ett.

Under efterkrigsåren, då årskullarna var stora, hade skolan som mest 511 elever. Två nya flyglar tillbyggdes bredvid det gamla huset, som brann den 15 mars 1969.

Elevantalet minskade efterhand och var som minst 170, detta också på grund av att Vanda stad hade fått ett svenskt gymnasium och högstadieskola i den gamla kyrkbyn. Det var ekonomiskt svåra tider för skolan . År 1977 genomfördes den nya skolreformen, skolan upphörde efter en sextiofemårig verksamhet i Åggelby och fortsatte som Åshöjdens gymnasium.

När staden övertog skolbyggnaderna var det ingen som mera tänkte på att de från början var inköpta till föreningslokal och Svensk Förening i Åggelby stod åter utan ett hem att samlas i. Mellersta Nylands yrkesskola , numera YI Prakticum har förfogat över lokaliteterna hittills, men skolan kommer att senast år 2004 flytta till Arabiastrand. Svensk Förening i Åggelby känner tacksamhet för att det goda samarbetet med skolan gett föreningsmedlemmarna möjligheter att hålla fester och sammankomster i känd miljö.

https://kaupunginosat.net/oulunkyla/historia/Svensk_forening.htm

Läroverksförteckningen

Hägglund Paul: De svenska läroverken i Helsingfors 1944 – 1977. Skolhistoriskt Arkiv 21/1991, 56 – 100.

Geber Erik: De svenska privatskolornas betydelse. Skolhistoriskt Arkiv 37/2017.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *