Kadettskolan, Fredrikshamn

Kadettskolan

Finska kadettkårens huvudbyggnad i Fredrikshamn, färdigställd 1898. (Bild Internet)

Finlands enda högre militärläroverk, ledde sitt ursprung från den på Haapaniemi (i Savolax) 1779/1780 av Göran Magnus Sprengtporten grundade “krigsskolan”. Verksamheten inleddes i Kuopio 1780, och året därpå flyttades skolan till Haapaniemi i Rantasalmi. År 1791 erhöll skolan namnet Haapaniemi krigsskola. Vid krigsutbrottet 1808 avslutades verksamheten. År 1812 återupptogs verksamheten under namnet Topografiska kåren på Haapaniemi. Skolan indrogs helt och hållet 1808, men i dess ställe inrättades 1812 där en Topografisk kår för utbildande av skickliga rekognoscörer.

Sedan kårens byggnader blivit genom vådeld förstörda 1818, flyttades anstalten till Fredrikshamn och ombildades till Finska kadettkåren, vars verksamhet vidtog 1821 och huvudsakligast gick ut på att utbilda truppofficerare, över huvud taget var högsta antalet kadetter 120, fördelade på fyra allmänna och tre specialklasser.

Efter examen ägde kadetterna rätt att, beroende av examensresultatet, vinna befordran till officerare vid gamla gardet, artilleriet (unga gardet) eller armétrupperna. Särskilt karakteristiskt för detta läroverk var den synnerligen högt utvecklade kårandan, framkallad och underhållen av det utmärkt väl organiserade “kamratskapet”. Då finska värnpliktiga militären upplöstes 1901–1902, kom turen till Finska kadettkåren att bli föremål för generalguvernör Nikolaj Bobrikovs förföljelse, och genom generalorder av den 24 juli 1903 anbefalldes dess upplösning. Inalles hade från anstalten utexaminerats 960 officerare till olika vapenslag. Efter Finlands självständighet 1918 torde undervisningsspråket i Kadettskolan helt ha övergått till att vara finska.

Under medeltiden fick Kymmenedalen svenskspråkig befolkning som bosatte sig i Pyttis och viktiga handelscentra. Den mest betydelsefulla marknadsplatdsen i landskapet var Weckelax, beläget på näset mellan Fredrikshamnsviken och Kyrkosjön. År 1653 fick dåvarande Weckelax-Nystad så kallade uppstadsrättigheter, med andra ord tillstånd att idka handel med landsbygden. Nittio år senare, 1743 efter att Viborg i freden i Nystad 1710 hade förlorats till Ryssland omdöptes staden till Fredrikshamn och fick de stapelrättigheter som Viborg hade haft, det vill säga rätt tatt bedriva utrikeshandel.

Den egentliga svenska skolverksamheten i Kymmenedalen började i själva verket i Weckelax år 1659. Då anställdes Ericus Matthiae Herminger som stadens första pedagog. När Sverige förlorade Viborg måste stadens gymnasium och trivialskola omplaceras. Fredrikshamn var en av de orter man då övervägde, men det gick som det gick och gymnasiet flyttades till Borgä medan trivialskolan förlades först till Nyslott och senare till Villmanstrand.  Fredrikshamn fick nöja sig mede sitt anspråkslösa pedagogium som motsvarade de två lägsta klasserna i dåtida läroverk.

Efter freden i Åbo 1743 anhöll magistraten och borgerskapet i Fredrikshamn om att få grunda en egen trivialskola. Tillstånd beviljades 1745. Trivialskolan i Villmanstrand med dess två klasser flyttades i själva verket till Fredrikshamn. År 1788 tillkom ännu en klass; trivialskolan blev då normalskola. År 1806 ombildades normalskolan till distriktsskola och 1841 infördes högre elementarskolan. Två år senare utvidgades skolan till fyra klasser. I fredrikshamn verkade åren 1810-1885 en elementarskola för gossar. I staden fanns även flera privata pensionat – internatskolor – för flickor, bla. Forsblomska skolan.

Den högre elementarskolan flyttades år 1862 till Lovisa, som hade tvingats avstå sin trivialskola åt Borgå. Fredrikshamn fick ett nytt läroverk först 1877. Då grundades en privat svenskspråkig realskola. Denna skola utökades till sju klasser år 1881 och blev ett reallyceum som förberedde eleverna för studier vid universitetet. Den sista kullen dimitterades år 1901.

År 1895 inledde Svenska samskolan i Fredrikshamn sin verksamhet. Elevantalet var emellertid litet och minskade årligen; verksamheten upphörde därför 1911.

En svens folkskola verkade i staden 1876-1914. En högre folkskola för svenska elever grundades 1907, men tvingades upphöra redan 1912 på grund av elevbrist då de svenskspråkiga familjerna i staden hade börjat sända sina barn till Kotka svenska samskola.

Fredrikshamns svenskspråkiga skolväsen

pedagogium 1659

trivialskola med två klasser 1745

normalskola med tre klasser 1788

distriksskola med tre klasser 1806

högre elementärskola med tre klasser 1841

högre elementårskola med fyura klasser 1843-62

lägre elementarskola 1810-85

lägre folkskola 1876-1914

högre folkskola 1907-1912

privat realskola 1877

reallyceum med sju klasser 1881-1901

Fredrikshamns svenska samskola 1895-1911

Kadettskolan 1819.-1903

(Lindström 2010, 4-5)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *