Kotka svenska samskola, Kotka

l(Foto MG 2016)

Kotka Svenska SamskolaKSS, är en svenskspråkig skola i Kotka i landskapet Kymmenedalen. Skolan är den enda svenskspråkiga skolan i staden. Skolan hade 175 elever 2009. Eleverna kommer från hela Kymmenedalen och enstaka elever från Östra Nyland (Pyttis). Skolan erbjuder utbildning på svenska från lågstadiet till gymnasium. Skolan upprätthålls av Kotka Svenska Samskolas garantiförening r.f. med stöd av Kotka stad. Stefan Härus (25 december 2017). ”Det svenska toppgymnasiet i Kotka har mest finska elever”. Skolan var bäst av Finlands gymnasier enligt en undersökning av Finska notisbyrån, som jämförde resultaten i studentskrivningarna 2012–2014 med avgångsbetygen från grundskolan. Kotka Svenska Samskola, med fortgående anor från 1885, är en privat enhetsskola med åk 1–9 i grundskolan och gymnasiet. Vi ansvarar för den svenskspråkiga under visningen i Kotka och Kymmenedalen. I år är vi totalt 130 elever och studerande och vi är 23 anställda varav 15 hel-tidsanställda lärare.

Kotka eol 1902

Lärare och konventklassen 1902. (Foto Sommerschield 1952, 27)

Kotka stad uppkom i och med sågindsustrins uppblomstring i slutet av 1800-talet och flottningen av stockarna längs älvarna till kusten. Inom industrin utgjorde tjänstemannakåren en betydelsefull svenskspråkig folkgrupp, som för att inte behöva sända bort sina barn tidigt vidtog åtgärder för att grunda privata skolor. År 1879 erhöll Kotka stadsrättigheter. Uppkomsten av en svenskspråkig skola i Kotka kan tillskrivas tullförvaltaren v. Nandelstadh, ordförande i direktionen för den tvåspråkiga folkskolan. Han engagerade fröken Aina Henriksson att år 1885 starta en fruntimmerskola i staden på Bergatan 11. Denna mellanskola tog också emot ett litet antal gossar i en treklassig förberedande skola. År 1887 hade skolan med förberedande skola 77 elever, varav 23 gossar. Tre år efter starten började också statsmakten ge skolan bidrag. År 1895 började också staden bidra till skolans verksamhet förutsättande att den byggdes ut till en fullständig femklassig mellanskola. Skolan fick fyra klasser varav dock den första och den fjärde var två-åriga. Kort senare ombildades den senare till en femte klass varvid skolan kunde 1895 erbjuda en fullständig kurs för en fruntimmerskola med treklassig förberedande skola  och femklassig mellanskola. Stadens understöd till den privata sklolan ökades med tiden, men det satt hårt åt att få statsunderstöd.

När Kotka svenska samskola 1895 officiellt inledde sin verksamhet omfattade skolan undervisning i fem klasser med 30 veckotimmar per klass förutom i klass 1 som hade endast 28 timmar. Språkundervisning gavs i svenska, finska, tyska och ryska. Största timantalet hade faktiskt finskan med 19 timmar i veckan mot ryskan med bara 4 timmar. Då skolans grundare och ägarinna Aina Henriksson  blev rektor vid Björneborgs svenska samskola övertogs ägandeskapet av en garantiförening grundad av elevernas föräldrar. I början verkade skolan i v. Nandelstadts förrra hus i hörnet av Ruotsinsalmenkatu och Kyrkogatan. Garantiföreningen lyckades av Senaten utverka en tomt och av stadsfullmäktige ett lån för uppförande av skolbyggnaden. De beviljade anslagen hade emellertrid inte räckt till för skolbygget utan ytterligare medel måste sökas från Skolöverstyrelsen. Denna beviljade medel först sedan timfördelningen korrigerats så att antalet timmar i ryska språket  avsevärt utökats. Statsunderstödsfrågan måste lösas för att skolan skulle kunna få växa till en fullständig till universitetetr ledande läroinrättning, dvs. ryskan måste få fler timmar.  Skolavgifterna för elev i gymnasialstadiet måste också höjas avsevärt. Stadsläkaren propagerade också för att skolan skulle bli nioklassig för att inte överanstränga de som han ansåg rätt medelmåttiga eleverna som pga ortens finskspråkiga karraktär rätt illa behärskade sitt modersmål. Detta förutsatte att skolutrymmena utvidgades. Skolhuset skulle räcka till åt tre förberedande klasser och nio läroverksklasser. Elevantalet i samskolan hade stigit till 133 med 2/3 kvinnlig majoritet. År 1903 beslöt man bygga ett eget hus på gården åt de förberedande klasserna. År 1905 omorganiserades skolan till ett 8-årigt läroverk för att utrymmena och ekonomin bättre skulle räcka till.  Dimissionsrätt hade skolan redan fått året innan.

Kotka gamla

Kotka svenska samskolas gamla skolhus invigt 1898 försett med elektrisk belysning där också småskoleklasserna arbetade.

Under ofärdsåren kom konventsföreningen att svetsa samman elever och lärare särskilt starkt. Myndigheterna krävde större kejsarporträtt i festsalen och Finlands vapen måste ges en mindre uppseendeväckande plats. 13-14 åringarna ställde till med politiska demonstrationer och enstaka elever tvingades byta skola eller helt sluta. Konventsklassen företog ofta långa vandringar eller resor till Valamo och Stockholm som avslutning på sin skoltid. Resorna till skolan kunde vara ett stort bekymmer för de många elever. Därför inrättades ett pensionat när skolan överraskade fick en betydande testamentsgåva.

Under inbördeskriget användes skolhuset för militärinkvartering. Efter kriget relegerades en elev som deltagit på de rödas sida. Elevantalet sjönk helt naturligt under de oroliga tiderna då föräldrarna sökte att placera barnen i så tygga förhållanden som möjligt.

Efter självständigheten blev skolrådet föräldraråd och tillsattes av stadsfullmäktige. Skolan fick också betydende ekonomiskt stöd av ortens industrier. Som alla stannasde kvar i åratal och satte sin prägel på skolan.led skolan av ett ständigt återkommanbde lärarbyte då avlöningen släpade efter den i de offentliga skolorna. Trots det var det flera lärare som stannade flera årtionden och satte sin prägel på skolan.

År 1926 minkade stadens finsksinnade fullmäktige stadens stöd till skolan helt katastrofalt, men men räddades ekonomiskt av föräldrarnas stöd och av att lärare gjorde avkall på sina löneanspråk. Språkstriden medförde också att finska elever övermålade de svenskspråkiga gatuskyltarna nära skolan i den då ännu tvåspråkiga staden.

Konventstidningen “Gnistan” som hade startats 1901 liknade skolan vanvördigt i medlet av 1920-talet vid ett maskineri där eleverna är kuggarna och lärarna smörjan.

Elevfrekvensen i samskolan och förberedande skolan.

1900-01, 113+51, 1901-02 123+58, 1902-03 140+70, 1903-04 149+70, 1904-05 144+65, 1905-06 137+71, 1906-07 147+53, 1907-08 145+58, 1908-09 134+56, 1909-10 143+72, 1910-11 144+67, 1911-12 147+66, 1912-13 156+62, 1913-14 165+64, 1914-15 153+62, 1915-16 139+56,

 

I samband med skolans 125 års jubileum skrevs en ny historik, den föregående var skolans 50-års historik.

http://www.kotkasamsk.ola.com/

Backström Ragnar:Kotka svenska samskolas tillkomst och betydelse. Skolhistoriskt Arkiv 31, 92-103. Helsingfors 2007.

Sommerschield Finn E.: Kotka svenska samskola 1900-1950. Kotka 1952.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *