SSKF verksamhetsberättelse 2021 – 22                     Version 20.4.2023

Skolhistoriska föreningens verksamhetsår 2021 – 22 har ännu präglats av sviterna efter pandemin och föreningens dåliga ekonomi till följd av de uteblivna understödens för SA 38. Årsmötet hölls ännu i delegationen för de vetenskapliga samfundenas tillfälliga utrymmen i Aalto-universitetet på Runebergsgatan, men i september kunde arbetsutskottet sammankomma i det renoverade vetenskapshuset. Styrelsen återvaldes på årsmötet, alltså Erik Geber, Pertti Hakala, Martin Gripenberg, Manne Lindberg, Ingeborg Rask och Urban Fellman. Ordföranden signalerade sin vilja att avgå, men åtog sig på begäran att kvarstå ännu ett år. Skattmästaren meddelade att Ingeborg Rask lovat åta sig räkenskaperna. Man beslöt efter diskussion allt förbereda en ny årsbok och försöka förbättra ekonomin.

Sekreteraren deltog i KaHiFi*:s finskspråkiga konferens i Åbo 16-17.6.2022 gällande uppfostringsfilosofi, vilken torde ha varit den enda finskspråkiga konferens detta år som i någon mån berörde skolhistoria.

Arbetsutskottet har alltså sammankommit en gång, i september, och det beslöt att sända ett upprop om medlemskap per e-post till skoldirektörerna och rektorerna. Eftersom Utbildningsstyrelsen inte ger ut adresserna skrapades dessa ihop från Internet på talko. Sekreteraren har därefter sänt uppropet i grupper till de nämnda mottagarna.

Arbetsutskottet som samtidigt fungerade som redaktionskommitté skisserade också innehållet i den tilltänkta årsboken. K-J Jossfolk har lovat komma med en uppsats om hur det var att lärare på 1950-talet, och sekreteraren har föreslagit att man skulle begära en artikel om specialundervisningen.

Styrelsen har inför har årsmötet dryftat föreningens framtid. Det gäller bl.a. att förnya styrelsen, så att Erik Geber kan lämna ordförandeskapet. Det är också nödvändigt att fundera över verksamheten. Föreningen står inför ett svårt val för att få understöd. Å ena sidan bör skribenterna som forskare få välja ämnen som de anser vara viktiga och berikar kunskapen om finlandssvensk skolhistoria. Å andra sidan borde man välja frågor som ligger i tiden och följer andra intressenters, t.ex. fondernas, linjedragningar. Möjligen kan dessa synpunkter kombineras.

Föreningens upprop till rektorerna och skoldirektörerna får utvisa om medlemskåren kan utvidgas och föryngras, vilket är avgörande både för aktiviteten och för ekonomin. Det blir eventuellt nödvändigt att frångå den tryckta årsboksserien och såsom den finska föreningen nöja sig med elektroniska utgåvor.

*KaHiFi=Kasvatuksen, historian ja filosofian kesäpäivät