[:sv]Behövs privatskolor i Finland?[:]

[:sv]I år har den privata Björneborgs svenska samskola utgett sin tredje matrikel. I den berättas också om skolans historia och de resultat skolan har uppnått.

Matrikeln har varit ett arbetsdrygt jobb. Efter att dataskyddslagen hade renoverats fick uppgifterna från tidigare matriklar användas. Dessa fanns lagrade på diskett, men år 2014 då arbetet inleddes visade det sig omöjligt att få tag på en läsare av disketterna, så att alla uppgifterna måste samlas in på nytt.

I matrikeln ingår också en av förra rektor Clas-Eric Palm författad historisk tillbakablick  över skolans 125-åriga historia. Erik Geber återger uppgifter ur denna i sin artikel om ”Privatskolorna i Finland” som kommer att ingå i Skolhistoriskt Arkiv nr 37, som utkommer hösten 2019.

Undervisningen på svenska i Björneborg går tillbaka till stadens grundande år 1558. Då inledde ett pedagogi sin verksamhet i staden. Med tiden blev den skolan ett lyceum. I slutet av 1800-talet minskade lyceets elever drastiskt då också många svenskspråkiga satte sina barn i den finska skolan, som i motsats till lyceet ledde direkt till universitetsstudier.

Föreningen Bildningens vänner i Björneborg hade under ledning av kommerserådet Wilhelm Rosenlew i många år stött en för läroverket förberedande skola och en fruntimmersskola i staden. Lyceet var en traditionell pojkskola. Då lyceets statsstöd hotades beslöt Bildningens vänner i Björneborg år 1892 att grunda det privata läroverket Björneborgs Svenska Samskola Ab.

Föreningens ordförande kommerserådet Wilhelm Rosenlew begav sig med ansökningshandlingarna med tåg till Helsingfors för att till Senaten inlämna ansökan om att få grunda en fullständig svenskspråkig samskola. Emellertid avled han mitt under resan. Hans svärson, doktor Ernst Schildt, kunde ändå inlämna ansökan och samskolan fick sitt tillstånd.

I matrikeln ingår också texter om skolan och hur före detta elever har upplevt den. Många av eleverna var återflyttare från Sverige. I sitt tal på samskolans 100-årsfest undrade förre eleven, fastighetsjuristen Anders Stening från Stockholm  hur det kommer sig att vår barndoms skola fortfarande efter årtionden har ett så starkt grepp om oss och betyder så mycket för oss. På vilket sätt har skoltiden sått frön som avgörande har påverkat elevernas liv?

Han framhöll att ursprungligen var skolan en institution där en äldre generation fostrade och lärde upp en yngre för livets behov. Skolan blev sedan ett komplement till familjen. När dagens mera extrema kunskapsgivare betonar faktakunskapernas roll i skolan finns det en risk att de glömmer bort den del av fostran som i äldre tider sköttes av familjen.

En av de viktigaste uppgifterna för den goda skolan är alltså att skapa en helhet av de impulser som fostrar och utvecklar barnet. Vetenskapshistorien visar att alla de viktigaste ”sanningarna” har blivit välta över ända. I själva verket är det så att de stora upptäckterna karaktäriseras av att de tillåter sig att bli välta över ända. Han konstaterade att han inte kan minnas att han skulle ha upplevt att hans skola skulle ha varit den bästa i hela världen, men han kände att det var hans skola.

När jag sedan bläddrade igenom matrikeln kunde jag konstatera att det bland de forna eleverna huvudsakligen är helt vanliga människor med varierande livshistorier och ofta en fortsatt utbildning. I varje fall hittade jag inga stora statsmän eller kändisar.

Den här skolan är bara en av otaliga privata svenska skolor som har funnits och alltjämt verkar i Finland. Skillnaden mellan en ”offentlig” skola och en privat är kanske att den offentliga fungerar på majoritetens villkor, medan den privata kan ta i beaktande också olika minoriteters behov. Den privata fungerar som ett komplement till de offentliga ofta också som en föregångare i socialt eller pedagogiskt avseende då de förändringarna inom det offentliga skolväsendet ofta bromsas av en konservativ attityd och trög byråkrati. Utan de privata skolorna skulle åtminstone det svenskspråkiga skolnätet ha blivit mycket glesare och kunskaperna i svenska betydligt sämre utanför svenskbygderna.

Den privata skolan har sällan en ekonomisk bakgrund utan problem, vilket kräver en större sammanhållning och beredskap av upprätthållare, lärare, personal och elever att kämpa för just den skolans existens och framgång. Den skolan upplevs som vår skola – en stämning som av en engagerad lärarkår också kan skapas i en kommunal eller statlig skola.

Det offentliga upplevs emellertid ha en skyldighet att ställa en god utbildning till elevernas förfogande. Som förälder och elev känner man sig därför mycket mera kräsen och kritisk till den service som en offentlig skola erbjuder. De privata lider ofta större brist på resurser för utrymmen och verksamhet, vilket föranleder både större aktivitet och flera innovationer för att lösa problemen.

De statliga och kommunala skolornas offentliga finansiering kan också medföra en fokusering på skolans yttre omständigheter såsom skolhus, utrustning och lärarnas formella kompetens framom genuina skolupplevelser och lärarpersonligheter, som sätter sig i elevernas minne för hela livet. Det här kanske är något att tänka på nu då skolan går in i en för många diffus digitalisering där lärarens roll ibland reduceras till elevernas rena uppdragsgivares och undervisningen ersätts av perfekt, opersonlig digital teknik utan uppenbara mänskliga drag.

Martin Gripenberg

Källa: Björneborgs svenska samskola 1892-2017

Björneborg[:]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *