Bjernå folkskola, Bjernå

I Bjernå har det funnits en svenskspråkig befolkning ända fram till 2000-talet. Före 1870 utgjorde de svenskspråkiga närmare 15 % av befolkningen, men minskade snabbt till bara någon enstaka procent. I kyrkan ordnades varannan gudstjänst på svenska ännu i början på 1900-talet, kanske för att kyrkoherden länge var svenskspråkig. Den svenskspråkiga befolkningen utgjordes till en stor del av tjänstemännen vid bruken i Teijo och Mathildedal. Mathildedal gick tidigare under namnet Hummeldal, vilket tyder på att här skulle ha funnits en svenskspråkig befolkning.

Bjernå folkskola, period III

Någon skriftlig information om Bjärnå folkskola har inte påträffats, men av Hitis sockens skolhistoria framgår att Aili Lindholm anställdes som lärare i Biskopsö folkskola 1919 efter att tidigare ha verkat som lärare i Bjärnå. I historiken om Västanfjärds folkskola nämnes att då Västanfjärds folkskola i Kimito grundades skulle ”skolans läsordning … vara enligt Bjärnå folkskolas metod”. Sist och slutligen kan man inte heller med säkerhet veta om en folkskola här i bruksmiljön var svenskspråkig, tvåspråkig eller finskspråkig innan man hittar någon skriftlig information om skolan.

  • Innamaa Kerttu, Lindström Olavi: Perniön historia III. Salo, 1986.
  • Historiekommittén för Hitis skolväsen och DataJob: Skolväsendet i Hitis 100 år. Åbo 1990.
  • Lindholm Arne: Västanfjärds folkskola 100år. Västanfjärd 1974.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.