Nya Svenska Samskolan, NSS (Lönkan), Helsingfors

(foto 2019)

Läroverket verkade1888-1977. I huset på bilden verkade Nya Svenska Samskolan eller Lönnbeckska samskolan, “Lönkan” 1954-1977.  Skolan hade grundats som ett privat läroverk 1888. Skolan kommunaliserads 1977 vid övergången till grundskolan. Åren 1977-1990 verkade här Högstadieskolan Lönkan och Lönnbeckska gymnasiet. Åren 1990-2017 verkade här Tölö gymnasium. År 2017 sammanslogs Tölö gymnasium med Svenska normallyceet och tog den senare skolans namn.

Skolan verkade ursprungligen som ett nioklassigt läroverk och hörde under Finlands autonoma tid till de ledande samskolorna i landet. I skolan utvecklades läroplanerna ända fram till förtryckstiden 1899–1905 och 1908–1917.

Skolan verkade först i Standerskjölds stenhus vid Norra kajen 4, från 1889 i v.Heikels hus på Bulevarden 7-9. Åren 1911 – 1954 verkade skolan vid Lönnrotsgatan 12 (tidigare Andrégatan). Under kriget blev skolans hus skadat då bomber träffade grannhusen. Tegel, betong och balkar rasade över skolhuset. Ett klassrum totalförstördes och angränsande delar av skolans hall skadades samt många fönsterrutor krossades.  fter kriget infördes undervisning i slöjd i slutet av 1940-talet.(Hägglund 1991, 58-59)

Redan i slutet av 1940-talet diskuterades skolans utrymmesproblem. Man tänkte sig att det gamla skolhuset på Lönnrotsgatan skuile rivas och ersättas av ett nybygge där också affärslokaler kunde inrymmas för att ge skolan hyresinkomster eller så kunde man sälja dent gamla huset och ansöka om tomt av stasden för ett nybygge. Ett alternativ var en tomt i Mejlans, men närheten till Munksnäs svenska samskola upplevdes som en konkurrensfaktor. Staden erbjöd slutligen en tomt i Tölö som accepterades eftersom en flyttning til en annan stadsdel kunde inverka negativt på elevrekryteringen eftersom en undersökning hade visat att familjetraditionerna hde en betydelse. Skolhuset vid Tölö torg kunde sedan tas i bruk 1954. Under de första åren ökade skolans elevantal.

I slutet av 1940-talet införde skolan liksom också i några andra skolor försök med elevsjälvstyrelse. Försöket utföll rätt väl. Funktionärerna utgjordes av en överprefekt och tre hallprefekter och två uteprefekter samt konventets kurator.Självstyrelsen gällde uppställning  och ordning i hallar och trappor före och efter morgonbönen, under rasterna såväl inne som ute och ordningen i klasserna före lektionens början. Överträdelser antecknades och anteckningasrna redovisades en gång i veckan för överprefekten. Straff utdelades av ett möte sammanklallat med alla prefekterna. Straff följde i regel på den tredje anmärkningen och innebar en timmes kvarsittning. Vid allvarligar förseelser kunde straffet vara praktiskt arbete före eller efter skoldagen,t.ex. potatisskalning eller städning. Det hårdaste  straffet var lördagskvarsittning. Allvarliga förseelser av moralisk art hänsköts till rektor och lärarkollegiets behandlinmg. Efter år av entusiasnm och aktivitet ebbade intresset för självstyrelsen ut. Dels fanns det inte alltid intresserade elever med förutsättniingar att leda verksamheten, dels fanns eleverna det mindre attraktivt att övervaka sina kamrater. (Hägglund 1991, 59-60)

Det nya skolhuset restes 1954 vid Sandelsgatan 3.

Rektorer: 1888-1914 Albin Lönnbeck, 1914-1916 Eirik Hornborg, 1916-1917 Johannes Sundström, 1917-1918 Eirik Hornborg, 1918-1945 Johannes Sundström, 1945-1965 Leo Backman, 1965-1967 Walter von Koskull, 1968-1973 Paul Hägglund, 1973-1977 Boris Lönngvist.

Skolans elevantal 1945-1975: 1945 316, 1950 277, 1955 446, 1960 598, 1965 471, 1970 511, 1975 407 elever

Läroverksförteckningen

  • Nya svenska samskolan 1888-1938, Helsingfors 1938.
  • Nya svenska samskolan sjuttio år, Nya svenska samskolan redogörelse för läsåret 1957-1958, Helsingfors 1958.
  • Backmann, Leo, m.fl. (red.), Nya svenska samskolan 1938-1963, Helsingfors 1963.
  • Nya svenska samskolan, Lönnbeckska gymnasiet 1888-1988, Hangö 1988.
  • Paul Häggblom: De svenska läroverken i Helsingfors 1944 – 1977. Sklolhistoriskt Arkiv 21/1991, 56 – 100.
  • Geber Erik: De svenska privatskolornas betydelse. Skolhistoriskt Arkiv 37/2017.http://www.yksityiskoulut.fi/yksityiskoulujenmatrikkeli/hellyceum.htm
[:]

2 reaktioner på ”Nya Svenska Samskolan, NSS (Lönkan), Helsingfors”

  1. Ett litet påpekande om skolan där jag själv gått: I skolhuset vid Sandelsgatan 3 verkade Nya Svenska Samskolan eller Lönnbeckska samskolan, “Lönkan” (Lönnbeck med E) 1954-1977. Från 1977 Högstadieskolan Lönkan och Lönnbeckska gymnasiet (till 1990).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *