[:sv]Nedervetil skola, Kronoby[:]

[:sv]Nedervetil

(Bild Nathalie Lindvall https://www.google.com/imgres?imgurl=https%3A%2F%2Fcdn.hssmedia.fi%2FNewsmedia%2F2017%2F10%2F19%2F480%2Fnedervetil__skola1_595487.jpg&imgrefurl=https%3A%2F%2Fwww.osterbottenstidning.fi%2FArtikel%2FVisa%2F246617&tbnid=zmXBQkWynCPXtM&vet=10CAMQxiAoAGoXChMIqK3f-LWn7QIVAAAAAB0AAAAAEAY..i&docid=55MeSGYQknMMuM&w=480&h=320&itg=1&q=Nedervetil%20skola&ved=0CAMQxiAoAGoXChMIqK3f-LWn7QIVAAAAAB0AAAAAEAY)

ÖSTERBOTTENJAKOBSTAD OCH KARLEBY

Nya Nedervetil skola ska byggas nära daghem och hälsocentral mitt i byn. Det beslöt en enhällig kommunstyrelse i Kronoby (Svenska YLE 06.03.2018).

Motiveringarna är bland annat att skolan då ligger mitt i byn, nära Murickvägen och hälsocentralen. Imagemässigt är det också en fördel att ha skolan på synlig plats, anser kommunstyrelsen.

– Det är nära till daghemmet, nära till idrottsplanen och inte långt till skidcentret, säger tekniska direktören Bernt Storbacka.

Det är dessutom nära till kommunalteknik och kommunens fliscentral.

– Vi har utrett nio alternativ och det här var det mest fördelaktiga.

För 130 eller 160 elever

Bygget väntas komma i gång nästa vår och stå klart hösten 2020. Budgeten är 4 miljoner euro. Nedervetil skola har i dag 125 elever.

– Antalet elever hålls stabilt kring det de närmaste åren, säger kommundirektör Malin Brännkärr.

Eventuellt kommer antalet elever att öka då Söderby skola stängs 2020. Skolsektionen avgör i vår vilken närskola eleverna från Söderby ska ha.

Måste pålas för 100 000

Men placeringen av skolan har också mött kritik. Enligt Nedervetilbon Henrik Wiik är området blåsigt och låglänt. Han undrar varför man ska bygga på ett område som kräver mycket jobb innan man ens kan börja bygga.

– Nya stället är blött och låglänt, det ska vara stora massabyten och det ska pålas. Sådant är kostsamt, säger Wiik som själv varit i byggbranschen i tiotals år.

Wiik anser att man i stället kunde bygga på samma ställe som nuvarande skola finns.

– Det är högt uppe på en backe, ett ypperligt ställe. Där finns vägar och gårdsplan och alla som vet något om byggande vet att det är bra att bygga på en stadig backe.

Tekniska chefen Bernt Storbacka säger att förarbeten ska göras var man än placerar skolan. Skillnaden är att den nya tomten måste pålas.

– Området är lite låglänt, att påla kostar snabbt 100 000 euro. Det slipper man på det gamla området, men annars är det inte så stor skillnad.

Wiik anser å sin sida att kommunen borde satsa pengar på själva skolfastigheten i stället för förarbeten.

Fråga om image

Fördelarna med nya området överväger ändå enligt Storbacka.

– Gamla skolan upplevs finnas lite på sidan om. Det är många som inte ens vet var skolan i Nedervetil finns idag. På det här stället blir den mer synlig, den syns både från riksväg 13 och Murickvägen.

Enligt beredningen är ett synligt ställe för skolan en imagemässig fördel. En detaljplaneändring för området ska vara klar innan sommarsemestrarna. Kommunen ska också förhandla vidare med tre personer som äger området. De har redan meddelat att de är villiga att sälja marken.

När vi prickar in vår skola på Kronoby kommuns karta, ligger den i mitten av kommunen. Skolan ligger högt uppe på backen med Perho å flytande nedanför. År 2020 kommer 124 elever till vår skola, och elevrekryteringsområdet är Nedervetil kommundel. Eftersom distriktet är vidsträckt och genomkorsas av riksväg 13, som klassificeras som farlig skolväg, kommer de flesta till skolan med taxi eller skolbuss.

I skolan undervisas elever i åk 1-6. Detta läsår har vi sex basundervisningsgrupper.

Bygden är känd för sin humor och positiva livssyn. Nedervetilborna brukar kallas ”Solskensfolket”. I skolan vill vi förmedla samma livsinställning.

Efter åk 6 fortsätter eleverna i Ådalens skola i Kronoby.

Den första folkskolan i Nedervetil startade år 1878, detta trots att kommunalstämman vid två tillfällen förkastade förslaget om att en skola skulle grundas i Nedervetil. Majoriteten av bönderna ansåg att man klarade sig bra med den ambulerande skolan. Det var framför allt skolmästare Enqvist som hade gjort ett gott arbete ute i byarna med sin undervisning, som fick bönderna att anse att den ambulerande skolans undervisning räckte.

Den store tillskyndaren C.J.Slotte fick i privat regi i gång skolan trots flera besvär och skolan kom att inrymmas under tre år i Slottes eget hus i Murick.

Det första läsåret hade skolan 42 inskrivna elever i åldern 8-16 år. Efter tre år var ett skolhus klart och folkskolan blev nu kommunal och flyttade in i egna lokaliteter. I den f.d. Murick folkskola finns i dag Myrbo serviceboende.

År 1898 kom skolan i Tast, senare Överby, i gång och här kunde man ta i bruk ett nytt skolhus år 1901. Den tredje som grundades var Haavisto skola år 1900. Senare började den kallas Norrby skola. Åbacka skola började år 1907 med sin verksamhet och Brännkärr (Pellas) år 1913. Skolan i Viitavesi, Heimbacka skola, startade år 1915. Långbacka skola tillkom år 1923 och Jolkka 1934.

Dessa åtta skolor har verkat i Nedervetil. Men redan i mitten av 1950-talet började elevunderlaget svikta på grund av flykten från landsbygden och den stora emigrationen till främst Sverige. Detta ledde till att den ena efter den andra skolan indrogs.

Skolorna drogs in i följande ordning:

Långbacka 1954
Jolkka 1957
Heimbacka 1961
Norrby 1965
Brännkärr 1969
Murick 1969
Åbacka 1971

Från hösten 1971 undervisades alla elever i den år 1957 nybyggda skolan i Tast, som började kallas Nedervetil skola. År 1974 infördes grundskolan.

https://www.kronoby.fi/sv/barn-and-utbildning/grundlaeggande-utbildning/vara-skolor/nedervetil-skola/[:]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *