[:sv]Helsingfors (Svenska) Lyceum (Revan), Helsingfors[:]

[:sv]

Revan

Svenska Lyceum, Elisabetsgatan 13, Helsingfors.

(Foto 2014)

Läroverket verkade 1831-1972. Helsingfors lyceum  (Bööks lyceum) var Finlands första privatläroverk. Skolan grundades 1831 genom Lördagssällskapet som ett tecken på att romantiken och nyhumanismens pedagogiska idéer hade spritt sig till Finland. Skolan var först 6-klassig, blev snart 7-klassig och hade 8 klasser från 1857. Helsingfors lyceum upphörde 1889, men följande år inledde Nya svenska läroverket sin verksamhet i samma hus.

I motsats till de gamla läroverket som betjänade prästutbildningen uppfattades Helsingfors lyceum som en plantskola för den hummanistiska bildningen. Tonvikten i skolans prgram låg på moderna språk och realämnen. Till rektor utsågs A.A. Laurell som tillhörde Lördssällskapet. Han publicerade två häften  Afhandling i uppfostringslära. Enligt Laurell innebar bildning en uppfostran som utvecklar individen till en sådan nivå av andlig odling, kunskap och förmåga att han kan utföra sitt arbete och sköta samhällets gemensamma angelägenheter.  Laurells publikation innebar att pedagogiken svänge från  upplysning till idealism och förebådade de idéer om familj och stat som Snellman, Topelius oa. senare representerade (Jossfolk 2001, 116) .

Läroverkets första rektor var Axel Adolf Laurell; senare innehades denna befattning av bland andra Karl BackmanGabriel Leinberg och Emil Böök.

Skolan verkade länge i ett eget hus på Bergatan, byggt 1884. Helsingfors Lyceum inledde sin verksamhet den 15 mars 1831, då 12 lärare med 15 elever. Den 3 juni 1832 stängdes Avellanska skolan och flera av dess elever flyttade till detta läroverk. Skolan utformades för att vara en 6-klassig skola som ledde till universitetet. Det var det enda fullständiga läroverket i vårt land på sin tid. År1857 utvidgades skolan med en åttonde klass. Elever från skolan började vid universitetet för första gången 1835. Den 22 oktober 1890 fick skolan statligt stöd för sista gången eftersom antalet elever sjunkit för lågt. Därför stängdes skolan i denna form. Ett nytt läroverket grundades 1891 av en svenskspråkig förening under namnet Reallyceum i Helsingfors. Det blev upptakten till ett statligt gossläroverk  i Helsingfors. Det  svenskspråkiga läroverket verkade i Kronohagen i Helsingfors,  från 1872 till 1973. Läroverkets namn ändrades 1891 till Svenska reallyceum då ett motsvarande finskspråkigt läroverk grundades. Då också en klassisk linje inrättades genom en förordning år 1914 ändrades namnet till Svenska Lyceum.

Detta svenska reallyceum verkade först i domare Maria Crons hus i hörnet av Kyrkogatan och Riddargatan. Senare användes detta hus för Svenska Privata läroverket för flickor. Redan år 1877 flyttade skolan till Mariegatan 8. Efter att Svenska reallyceum år 1902  flyttat till sin slutliga adress på Elisabetsgatan 13 fick också denna lokal fick nytt liv, först som Industriskola och därefter som finskspråkig samskola.

Ritningarna till Svenska Lyceums nya skolhus på Elisabetsgatan uppgjordes av Theodor Decker och slutfördes efter hans död av Magnus Scherfbeck. Huset uppfördes på accord av byggmästare Johan Johansson.

År 1968 förenades pojkskolan med Svenska flickskolan i Helsingfors till en samskola. Inför grundskolans införande 1972 upphörde det statliga läroverket och lärarkåren överfördes till andra skolor.

Som skolans rektorer har verkat  1831-1840 Axel Adolf Laurell, 1840-1841 K.H. Ståhlberg, 1841-1845 G.F. Aminoff, 1845-1856 Karl Backman, 1856-1868 K.G. Leinberg, 1868-1891 Emil Böök.

Därefter verkade Helsingin tyttölukio i huset tills grundskolan infördes i Helsingfors år 1977. Då inrymdes i skolhuset Kruunuhaan lukio, som år 1982 ändrades till Sibeliuksen lukio.

  • Cleve, Z.J., Tal hållet vid Helsingfors Lycei 50-års fest den 3 maj 1881, Helsingfors lyceum årsberättelse 1881-1882, Helsingfors 1882.
  • Leinberg, K.G., Helsingfors Lyceum under de trettiofem första åren af dess verksamhet, Helsingfors 1866.
  • Broberg, K.T. Försök till historik övfer Helsingfors Lycei konvents verksamhet åren 1861-1886, Album utgiven af Helsingfors Lycei konvent, Helsingfors 1877.
  • Dahlström, Harald, Helsingfors Lycei matrikel 1831-1889, Tammerfors 1953.
  • Lars G. von Bonsdorff: Reallyceum:Svenska Reallyceum i Helsingfors 1872-1957; Helsingfors 1960.

http://www.yksityiskoulut.fi/yksityiskoulujenmatrikkeli/hellyceum.htm[:]

1 reaktion på ”[:sv]Helsingfors (Svenska) Lyceum (Revan), Helsingfors[:]”

  1. Jag gick på Revan mellan 1 september 1952 till 31 maj 1958.
    Fick då ett Dimissiinsbetyg .
    Det jag minns mest av är svårigheten med finska, fick tenta och lästa extra varje sommar.
    Jag bodde i Esbo den tiden.
    Finns det någon elevförteckning över sista året 1958 ,
    Den enda elev jag någonsin haft kontakt med är Reinhold Borg, han flyttade
    Till Sverige,.
    Jag bor sedan 60 talet i Göteborg.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *