Vestanfjärd kyrkskola, Vestanfjärd

Västanfjärds första

(Bild Lindholm 1974, 13) Västanfjärds första folkskola.

Vestanfjärd kyrkskola grundades 1872 “efter mycken oro och stridighet i församlingen” bl.a. om platsen för skolan och hurudana elever som skulle kunna antas. Så var skolan ursprungligen tänkt endast för gossar, men 1875 beslöt direktionen också anta flickor, men beslutet kunde genomföras först 1886 då de första flickorna ionskrevs i skolan.. Skolan skulle bestå av både en barnaskola och en egentlig folkskola. Alla elever som antogs skulle dock ha grundläggande kunskaper i läsning och skrivning. Barnen skulle normalt vara minst 8 år. Eleverna skulle erlägga 2 mark i terminsavgift.Skolans läsordning skulle vara enligt Bjärnå folkskolas metod och omfatta Svibeli katekes (utantill läsning) 3 vt, räkning 5 vt, svensk grammatik 1 vt,  Leinbvergs bibliska historie 3 nvt, stilskrivning 4 vt, geografi 1 vt, innanläsning 4 vt,  Topelius naturlära 1 vt, historia 1 vt, ritning 2 vt och textförklaring 2 vt. En förberedande skola skulle hållas två veckor förrän den egentliga folkskolan inledde sin verksamhet. År 1882 började man lära in det nya rymdmåttet och inköpte ett orgelharmonium till skolan.

Beträffande kroppsstrasff skulle det få förekomma mera sällan. Enligt engelskt mönster skulle två gossar dagligen varta monitörer, (ordningsmän) dvs. ha auktoritet över de andra eleverna. Ordning och skick skulle det vara från början. Skolan skulle skuras en gång i månaden. År 1874 utsågs pastor Ekblom till skolans inspektör. År 1883 hade barnaskolan 25 elever och folkskolan 17 elever. År 1875 beslöt att det skulle byggas plank runt skolhuset. År 1876 skulle skolan få ny brunn, potatiskällare och skolhuset skulle brädfodras, men då blev det bara knutarna och brädfodringen dröjde till 1881. Då avstånden inom församlingen, socknen, kommunen ansågs vara betydande började man i samma tid planer grundandet av en kyrklig ambulerade småbarnsskola. Redan tidigare under 1870-talet hade man i församlingen sett till att barn som inte kunde få lära sig läsa och skriva i hemmet sattes i lära hos någon lämplig perrson. Den ambulatoriska skolan kom dock inte igång förrän 1882 och skulle verka kortare tider i fem olika distrikt.Undervisningen meddelas i regel under ogynnsammma förhållanden.

Vestanfjärdslärare Sjöholm

(Bild Lindholm 1974, 14) Lärare G.B. Sjöholm med fru Gustava.

Hösten 1875 stod det nya skolbygget färdigt och den 7 november överlämnsades den till direktionen. De första lärarna var Gustaf Bengt Sjöblom och hans fru Gustava. Läsåret 1884-85 hade Sjöblom tjänstledigt för att gå på kurser i Åbo och hospitera vid seminariet i Nykarleby. Hans vikarie var den senare välkända Nils Oskar Jansson-Vretdal. I en dispyt mellan vikarien och inspektören konstaterade Jansson att “Inspektören tyckes också uppfatta folkskolan som en förberedande skola till skriftskolan”. Jansson såg en betydligt vidare horisont. (Lindholm 1974, 7-15)

  • Lindholm Arne: Västanfjärds folkskola 100 år. Åbo 1974.
  • https://fi.wikipedia.org/wiki/Luettelo_Varsinais-Suomen_kansakouluista#Vestanfj%C3%A4rd

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.