(Foto 2021 MG)
Som en fortsättning på Helsinge samskola grundades Helsinge gymnasium vid övergången till grundskolan 1977.
Historik
Helsinge svenska samskola
Idén att starta ett läroverk i Helsinge väcktes av Bertel Johansson på sommaren 1960. Tanken var till en början främmande, men efter en tids diskussioner så övergick tanken till handling. Den 15 oktober 1961 hölls ett allmänt möte i ungdomsföreningslokalen Midgård. Detta blev startskottet för en svensk mellanskola i Helsinge. Den första ordföranden för både garantiföreningen och direktion var Sten-Olof Westman.
Tanken på ett svenskt läroverk i Helsinge fick av många ett positivt bemötande, men även motstånd i såväl skolstyrelsen som bland vissa kommunalpolitiker. Detta bidrog till att skolan beviljades rätt att ”på prov under 2 år” inleda sin verksamhet först 1963.
Den 2 september 1963 inledde 40 ettor sin skolgång i Prostgårdens sal, där skolan verkade i några veckor innan den kunde flytta in i Kaplansgården Nilsas, som låg på västra sidan av Tusbyvägen. Till vårt förfogande hade vi 2 klassrum i kaplansgården från 1850 och sedermera 2 rum i en barack. Här skulle en skola med fyra klasser, 150 elever, 12 lärare och personal verka. Vaktmästarbostadens kök var skolkök, där maten tillreddes för 160 personer. Gymnastik- och slöjdundervisningsutrymmen fanns inte alls på Nilsas utan undervisningen i de här ämnena skedde på Midgård, som låg över 1 km från skolan. Nilsasepoken i skolans historia varade i 4 år. Hösten 1967 när skolan inledde sitt femte skolår stod den nya skolan färdig.
År 1968 dimitterade vi våra första elever från mellanskolan (grundskolan) och samma år fick vi gymnasierättigheter efter hårt lobbande. Våra första 8 studenter utdimitterades 1971. Skolhuset blev trångt och 1975 fick vi en tillbyggnad med tandläkarmottagning, språklaboratorium, biologisal m.m.
År 1993 uppkom paviljongen på gården. Den var en tillfällig lösning och byggnadslovet hade redan fått förnyas i väntan på att Helsinge gymnasium skulle få permanenta utrymmen. Det dröjde 16 år innan den tillfälliga byggnaden, baracken, gick i graven och idag verkar Helsinge gymnasium i en ny byggnad med toppmodern utrustning.
Skolan leddes fram till 1977 av en privat garantiförening, varefter Vanda övergick till grundskolsystemet och Helsinge svenska samskola uppdelades i två skolor, Helsinge skola och Helsinge gymnasium, med Vanda stad som upprätthållare.
Helsinge svenska samskolas rektor under det första skolåret 1963-1964 var kyrkoherde Kaj Leander, 1964 tog Gunnar Weckström över rektorsbefattningen och vid övergången till grundskolan 1977 fortsatte han fram till 1998 som rektor för gymnasiet medan Birgitta Dahlström tog över högstadiet fram till 2004, då Niclas Grönholm tog över. Efter Weckström har gymnasiet letts av Christer Weckström 1998-1999, Hans Ekblom 1999-2001, Mikael Hakola 2001-2006, Magnus Westerlund 2006-2011 och sedan dess av Johanna Blomstedt.
Under de gångna åren har det skett stora förändringar i skolarbetet. Den första större förändringen skedde i början av 1970-talet när systemet med 5-dagarsvecka – lediga lördagar – infördes. Sedan följde 10-dagarssystemet som betydde att läsordningarna uppgjordes för tio dagar och inte för en vecka. 1981 var det dags att i Helsinge gymnasium införa det kursformade gymnasiet med 6-periodsystemet och 1994 infördes det årskurslösa gymnasiet. År 2008 övergick gymnasiet till 5 perioders system.
Helsinge svenska samskola hade enligt skolstyrelsen inte förutsättningar för verksamhet 1963. De gångna åren har visat att skolan behövs, det bevisar Helsinge skola och Helsinge gymnasium, två livskraftiga och alerta skolor som Bertel Johanson och Lasse Löfgren i dag kunde vara stolta över.
Text: Gunnar Weckström 2005 (redigerat av Magnus Westerlund 2009 och Johanna Blomstedt 2011)