(foto MG 2014)
Kimitoöns gymnasium, KÖG, ger en mångsidig utbildning som öppnar dörrar för framtiden.
Speciellt för KÖG är ett strukturerat samarbete med yrkesutbildningen Axxell gällande uppbyggnaden av kombistudierna, många möjligheter till språkstudier och språkresor, vår intensivstudieperiod och distansstudier. Från och med hösten 2014 kan man vid KÖG även avlägga båtförarutbildning i samarbete med Aboa Mare. Studierna i KÖG är kursformade, periodiserade och årskurslösa.
Samskolans föräldraförening väckte hösten 1965 frågan om en utvidgning av skolan till att omfatta också ett gymnasium. En undersökning av elevantalet visade att det till en början kunde vara tillräckligt. Den sjunkande nativiteten på Kimitoön avskräckte ändå. Endast kyrkoherde Lars Julin taklade varmt för gymnasieplanen. Efter att en kommunal mellanskola hade inlett verksamheten i Dalsbruk hade frigjort undervisningsplatser i Kimito och samtidigt ökat underlaget för ett gymnasium tillsatte Garantiföreningen hösten 1967 en kommitté för att undersöka förutsättningarna för ett treårigt gymnasium. Till medlemmarna hörde Lars Juslin. Kommittén konstaterade att det fanns underlag för ett gymnasium och 28 januari 1968 inlämnade föreningen en ansökan till statsrådet. Skolstyrelsen bordlade den dock med hänvisning till att de bara var 20 km till Pargas gymnasium, vilket visade total okunskap om de geografiska förhållandena. Det krävdes att en delegation från Kimito uppvaktade Skolstyrelsen och upplyste om att avståndet från Kimito till Pargas landvägen i verkligheten är över 70 km. Hösten 1968 inledde 30 elever sina gymnasiestudier i Kimito svenska samskola. Lärare i skolan var förutom samskolans lärare Bengt Borg, Maj-Len och Bengt Östergård. Från hösten 1969 tillkom lärarna Kaj Kulla, Viveca Hellström, Gun-Britt Mattsson och Carola Ritamäki. Våren 1971 skrev skolans första 20 abiturienter studentprovet.
När grundskolan infördes 1972 delades samskolan upp i grundskolans högstadium och Kimito samgymnasium. Gymnasiet upprätthålls av Kimito kommun i samarbete med Dragsfjärd och Västanfjärd. I skolans direktion satt bla. Lars Juslin. Femdagarsveckan införs likaså 1972 med 10 dagars läsordning. Tidigare hade “vandrande” lördagsläsordning tillämpats. När lördagsläsordningen föll bort minskades antalet veckotimmar. Genom att införa dekader kunde minskningen göras mera flexibelt t.ex. från 2 veckotimmar till 3 per dekad. Skolan hade förutom rektor Eero Ruohio tre egna lärare Ingrid Ruohio, Kaj Kulla och Carola Ritamäki. Övriga ämnen undervisades främst av högstadiets lärare. Hösten 1974 övertog Aarno Nordman rektorsposten. Ingrid har gift om sig och fått efternamnet Sandman och Carola har återtagit sitt flicknamn Antskog. Hösten 1975 började man kalla gymnasieklasserna I-III i stället för VI-VIII. Nya lärare blev Åke Mannerström och Eva Åström. Hösten 1978 anställdes Marianne Nummelin och Brita Fagerlund som var en av samskolans första studenter. 1979 får skolan Gun Anderssen som lärare och 1980 blir ett märkesår då skolan flyttar in i nybyggda utrymmen i Kimito skolcenter. Här fick skolan tillgång till specialsalar och språklaboratorium. Skolan fick 37 elever och sin första parallellklass. Skolan får också en ny status emedan den blir direkt underställd kommunstyrelsen. Kaj Lönnroth blev ny direktionsordförande efter Lars Julin. Ännu byggde läroplanen på dekader.
Hösten 1981 inledde Kimito gymnasium som ett av fyra svenska försök med kursbundna studier. Läsåret indelades i sex perioder då de ämnen som finns på läsordningen, med några få undantag lästes koncentrerat. För t.ex. modersmålet innebar det att i stället för att läsa ämnet 5 timmar per dekad lästes det sex timmar i veckan under tre av sex perioder. Genom nya lagar ökades kommunens ansvar för läroplanen 1985. Meningen är att man ska beakta kommunens särart och ta till vara lärarkårens specialkunskaper. Det mest synliga resultatet blev kursen Ad fontes som blev ett samarbete mellan ämnena historia, konst, litteratur och latin. Eleverna gavs rätt att utse två fullvärdiga medlemmar till skolans direktion, men samtidigt minskade direktionens betydelse då den inte längre ansvarade för lärarvalen. Hösten 1984 hade Peggy Krokfors och hösten 1987 Gabriella Lindholm anställts. En lektorstjänst i religion och psykologi inrättades läsåret 1990-91 med Trygve Cederberg som innehavare Två år senare anställdes Maria Björkgren-Vikström. .Ragne Kommonen blev historielektor 1992. Våren 1993 kunde skolan utdimmittera hela sex ladaturstudenter.
Hösten 1995 inleddes som årskurslöst, vilket innebär att man inte längre talade om klass. För att igen ta modersmålet som exempel blir det så att om man tidigare hade åtta kurser fördelade 3+2+3 inför man i det årskurslösa gymnasiet 6 obligatoriska kurser och 2 fördjupade kurser som kan läsas av eleverna i egen takt även om de flesta ännu en tid läste enligt gamla läroplanen. Den största nyheten var att man inte längre stannade på klass utan kan gå vidare i andra ämnen trots stora svårigheter i något ämne.Tack vare årskurslösheten kan man infra intensivstudier Under en vecka på våren kunde eleverna egna sig åt intensivstudier, samhällstjänst eller individuell forskning. Kursen avlades, genom att man skrev en rapport över arbetet. För avgångsbetyg krävdes minst 75 avlagda kurser. En del av de obligatoriska kurserna kunde avläggas med vitsordet 4.
Åke Malmströms sjukledighet innebar att skolan fick Britt-Marie Norrbacka som vikarie och Marianne Thomander som ny lärare. Parallellklasser inrättades för att bättre kunna utnyttja årskurslösheten. En del elever vid i Yrkesinstitutet Sydväst i Brusarby fick möjlighet att delta i gymnasuiets kurser i modersmål, finska, engelska och kort matematik med sikte på att avlägga studentexamen. Detta ökar kraven på tilläggsutrymmen vilket leder till att vå klassrum hyrs i den närliggande fastigheten Arkadia. Skolan började också delta i flera internationella projekt. I oktober 1999 åkte en av vårens studenter till Hawaji för att delta i en miljökonferens.