Kimitonejdens högstadieskola, Kimito

                                                                                                                 Skoldatabasen

Kimito hst 3

(foto MG 2019)

Skolan är centralt belägen i Kimito kyrkby och i samma hus fungerar också Kimito gymnasium. I Skolcentret finns en bollhall. I grundskolan går elever i årskurserna 7-9. Skolan följer ett system med fem perioder.

Då grundskolan infördes valdes medborgarskolans föreståndare Ernst Lindroos till rektor för det nya högstadiet. Prorektor Bengt Borg ansvarade för övergångsskedet. Lindroos efterträddes av Gunn-Britt Mattsson. Andra lärare i skolan var Viveka Nordman (f. Hellström), Inga-Britt Karlsson, Per-Åke Mattsson Tiiti Mendelin (Nyqvist), Åke Willstedt, Pertti Blankenstein, Maj-Britt Heinström, Bodil Söderblom, Carla Wollstén, Kristina Lönnroth, Ann-Katrin Anderssn, Anneli Ehrstedt, Helena Kommonen, Tom Nylund, Markku Harmanen, Kenneth Nygreén, Agneta Wersterlund, Leif Nyman, Kristina Genberg, Rainer Böhling, Ulf Sourander, Ragne Kommonen, Ingmar Forne, Brita Drugge (f. Fagerlund), Eva Åström, Ben Jphansson, Christer Sjöstrand, Anja Roering-Mäkinen, Marina Sjöblom-Kyllönen, Maria Björkgren-Vikström, Tuulikki Järf, Britt Henriksson, Peter Södergård, Kati Lindfeldt, Carita Lagerspetz och Niklas Wallenius. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet samarbetade högstadiet med Brusaby skolor då det gällde undervisningen i modersmålet, finska och engelska samt naturvetenskapliga ämnen.

Den nya grundskollagen 1985 återinförde skolornas direktioner och följande år tog man i bruk kommunala läroplaner. Den kommunala läroplanen godkändes 1995 och skolans läroplan uppgjordes utgående från den. I början av 70-talet verkade åtta elevklubbar i skolan med i medeltal 14 elever/klubb. Vid årtiondets slut hade klubbarna ökat till ett tjugotal som samlades över 400 gånger per år. Skolorkestern och kören uppträdde också utanför skolan. Dessutom tillkom vanliga idrottstävlingar och utflykter. I klubbarna ägnade man sig åt sång, musik, teater, sport och bollspel, slöjd och handarbete, vänortsverksamhet, scouting och teckning. Sedan när kommunen skar ner anslagen sjönk klubbarnas antal till fyra.

År 1999 gick det 141 elever i skolan. Kimito kommun hade elevplatser också i Åbolands yrkesskola och yrkesinstitutet Sydväst i Brusaby. Internetanslutning fick skolcentret i april 1998. Specialkurser ordnades bla. i första hjälp, bakning, rymdgeometri och sportfiske.

  • Ruusuvuori Juha: På lärdomens stig 1649-1999 Opin tiellä. Åbo 1999.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.