Knifsund folkskola (Finnäs 1947, 4)
Skolan har verkat från 1897
År 1877 upptog byastämman frågan om byggande av en högre folkskola, men stannade då endast vid en diskussion. Följande gång togs frågan upp 1883, men en sådan skola ansågs obehövlig då,byarna hittills hade klarat sig utan. Trots detta beslöt 15 bönder inrätta en privat folkskola och ansökte av guvernören om att få använda brännvinsskattemedel för ändamålet. Det nekades dem utan motivering. År 1885 beslöt man använda skattemedlen för att bygga både en skola i Knifsund och en andra skola på Långö, men beslutet verkställdes aldrig. .Då frågan åter upptogs i byastämman 1891 menade motståndarna att i folkskolan skulle barnen bara lära sig “allehanda odygder” varför frågan åter fick förfalla. Förespråkarna tog upp skolfrågan på tre stämmor. År 1895 beslöts slutligen att en högre folkskolas för bägge könen skulle byggas gemensam för Knifsund och Långö byar. Tomtmark planerades, men tidpunkt för byggstarten lämnades öppen. Motståndarna besvärade sig till guvernören och Senaten, men besvären avlogs. Genom besvären försenades byggstarten med ett år och byggarbetet måste forceras för att skolan skulle kunna öppna 1897.
På en byastämma 1897 beslöts också om lärarens avlöning som enligt tidens kutym till stor del bestod i naturaförmåner. Skolgården utjämnades genom talkoarbete och så valdes bland tre sökande Anders Bäck till skolans första lärare. Han kom att inneha tjänsten 13.8.1897- 1.8.1916, men var tjänstledig med vikarier under tre av åren. Han efterföljdes av Johan Wilhelm Finnäs som var tjänstledig sina två sista år. För åren 1925-37 blev Knifsund en dubbelskola med över 50 elever och lärarinnan Kortell undervisade därefter klass I och II på Knifsunds skola. Eleverna i skolan kom vanligen frtån fiskar- och jorbrukarfamiljer. Många fortsatte i de yrkena eller blev arbetare, men ett flertal blev också tjänstemän inom kommun eller stat, affärsidkare eller hantverkare. Över 90 % har senare inträtt i någon kulturförening, där de medborgerliga dygderna i fortsättningen har utvecklats.
Irma Gullevi Kjärulf anställdes som andra lärarinna och från 1937 delades distriktet så att en ny folkskola grundades på Långö, varvid Knifsund åter blev en enlärarskola. År 1906 inrättades en lägre folkskola för klasserna I-II. Den lägre folkskolan restes på Kort hemmans mark i Långö by och verkade till en början som en privat folkskola till år 1913 då statsbidrag beviljades. Dessförinnan hade där verkat en ambulerande småskola. Från 1946 fick Långö lägre folkskola en andra lärartjänst. Efter att lagen om läroplikt trädde i kraft i Knifsund 1923 har endast ett par elever befriats från läroplikten pga sjukdom.
Kort småskola (Finnäs 1947, 4)
Vid skolan fanns ett skolbibliotek som var i flitig användning. Elevbespisningen verkade från vårterminen 1928. En skolvaktmästare anställdes samma år, varigenom eleverna befriades från uppgifterna att städ och värma skolan. För upprätthållande av ordningen valdes årligen en överdejour bland kamraterna i sjätte klassen med uppgift att leda lekar, ordna serveringen, dricksvatten mm. Sparverksamhet uppmuntrades och eleverna bidrog genom bärplockningh och skrotinsamling, varvid skolan fick pris i en riksomfattaded skrotinsamlingstävling. Eleverna har övats i simning och vanligen blivit simkunniga i 10 års åldern. Skidning har också utövats med många pris för skjolans elever skolornas gemensamma skidtävlingar. Under kriget utövades grannhjälp genom att eleverna deltog i skördearbet och vedhuggning. Sparbanken har bestått eleverna med biobesök och utfärder till Karleby. Folkhälsan ställde en hälsosyster till skolans förfogande från år 1933. Också skolläkare och skoltandläkare har årligen besökt skolan.
Elevantal: År 1900, 1905 1910, 1915, 1920, 1925, 1930, 1935, 1940, 1940, 1950, 1960.
elever 80 37 36 41 38 56 51 55 37 38 33 35
Lärare: Anders Bäck 1897-1915, Johan Wilhelm Finnäs 1915-50, Sven Olof Högnäs 1950-57, Kurt Renhard Bodö 1957-
Lärarinnor i Knifsund skola: Amanda Kristina Sand 1905-07, Irma Gullevig Kjerulf 1925-37, Elsa Sofia Kalfholm-Kortell 1937-56, Thora Viola Roos-Juthans 1956-58, Helena Skott-Nyberg 1958-
Lärarinnor på Kort småskola: Amanda Kristina Sand 1907-11, Anna Wilhelmina Gripenberg 1914-20 Elsa Sofia Kalfholm-Kortell 1920-37.
- J.W.Finnäs: En lång och svår födslovånda. Duplicerad berättelse utarbetad för skolans 50-års jubileum. Karleby 1947. (Kopian daterad 4.10.2022)
Grundskolan infördes här 1973. År 1993 slogs Knifsunds skola ihop med Långö skola och gick 2022 under namnet Öja skola.
Öja skola är en liten byskola som ligger naturskönt invid havet, ca 20 km från Karleby centrum. Öja byacenter, som också används av skolan, ligger beläget bredvid skolbyggnaden. I byacentret finns också Öja daghem och förskola.
Tack vare skolans naturnära läge används också närmiljön i undervisningen, vid skidning, simning och naturvandringar.
I skolan fungerar ett elevråd med klassrepresentanter från de olika klasserna. Eleverna får i elevrådet vara med och påverka sådant som berör deras vardag. I en liten skola är det naturlig del av skolarbetet att ha klassöverskridande projekt och att äldre elever hjälper de yngre. Eleverna uppskattar den trevliga atmosfären i skolan, naturen samt den goda maten som vår kökspersonal erbjuder.
Skolan har också en aktiv Hem och Skola-förening som hjälper till att ge en guldkant på vardagen i skolan genom att understöda sådant som utfärder, lägerskolor, teknisk utrustning och rastredskap.
Föreningen Folkhälsan i Öja sköter om eftisverksamheten för elever i åk 1-3.
Öja skola. (Hemsidan)
Hemsida: https://www.kokkola.fi/sv/fostran-och-utbildning/grundlaggande-utbildning/skolor/oja-skola/