Knifsunds och Långö folkskolor, Öja skola, Kronoby, Öja, Karleby lk, Karleby stad

                                                                                                                 Skoldatabasen

Knifsund fsk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Knifsund folkskola (Finnäs 1947, 4)

År 1877 upptog byastämman frågan om byggande av en högre folkskola, men stannade endast vid en diskussion. Följande gång togs frågan upp 1883, men en sådan ansågs obehövlig  då,byarna hittills hade klarat sig utan en sådan. Trots detta beslöt 15 bönder inrätta en privat folkskola och ansökte av guvernören om att få använda brännvinsskattemedel för ändamålet, men nekades detta utan motivering. År 1885 beslöt man använda skattemedlen för att bygga en skola i Knifsund och en andra skola på Långö men beslutet verkställdes aldrig. .Då frågan åter upptogs 1891 menade motståndarna att i folkskolan skulle barnen bara lära sig “allehanda odygder” varför frågan åter fick förfalla.Förespråkarna tog upp skolfrågan på tre stämmor. År 1895 beslöts slutligen att en högre folkskolas för bägge könen skulle byggas  gemensam för Knifsund och Långö byar. Tomtmark planerades, men tidpunkt för byggstarten lämnades öppen. Motståndarna besvärade sig till guvernören ochg Senaten, men besvären avlogs. Besvären försenade byggstarten med ett år och byggarbetet måste forceras för att skolan skulle kunna öppna 1897.

På en byastämma 1897 beslöts också om lärarens avlöning som enligt tidens kutym till stor del bestod i naturaförmåner.Skolgården utjämnades genom talkoarbete och så valdes bland tre sökande Anders Bäck till skolans första lärare. Han kom att innneha tjänsten 13.8.1897- 1.8.1916, men var tjänstledig med vikarier under tre av åren. Han efterföljdes av Johan Wilhelm Finnäs som var tjänstledig de två sista åren. Knifsund blev en dubbelskola för åren 1925-37 med över 50 elever och lärarinnan Kortell undervisade därefter klass I och II på Knifsunds skola. Eleverna i skolan kom vanligen frtån fiskar- och jorbrukar familjer. Många fortsatte i de yrkena eller blev arbetare, men ett flertal blev också tjänstemän inom kommun eller stat, affärsidkare eller hantverkare. Över 90 % bhar senare inträtt i någon fkulturförening där de medborgerliga dygderna i fortsättningen har utrvecklats.

Från 1925 blev Knifsund folkskola en dubbelskola med över 50 erlever Irma Gullevi Kjärulf som andra lärarinna och från 1937 delades ditriktet så att en ny folkskola grundades på Långö, varvid Knifsund åter blev en enlärarskola. År 1906 inrättades en lägre folkskola för klasserna I-II. Den lägre folkskolan restes på Kort hemmans mark i Långö by och verkade till en början som en privat folkskola till år 1913 då statsbidrag beviljades. Dessförinnan hade där verkat en ambulerande småskola. Från 1946 fick Långö lägre folkskola en andra lärartjänst. Efter att lagen om läroplikt trädde i kraft i Knifsund 1923 har endast ett par elever befriats pga sjukdom.

Kort småskola

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kort småskola (Finnäs 1947, 4)

Vid skolan fanns ett skolbibliotek som var i flitig användning. Elevbespisningen verkade från vårterminen 1928. En skolvaktmästare anställdes samma år, varigenom eleverna befriades från uppgifterna att städ och värma skolan. För upprätthållande av ordningen valdes årligen en överdejour bland kamraterna i sjätte klassen med uppgift att leda lekar, ordna serveringen, dricksvatten mm. Sparverksamhet uppmuntrades och eleverna bidrog genom bärplockningh och sktotinsamling, varid skolan fick pris i en riksomfattaded skrotinsamlingstävling. Eleverna har övats i simning och vanligen blivit simkunniga i 10 års åldern. Skidning har också utövats med många pris för skjolans elever. Under kriget utövade grannhjälp genom att eleverna deltog i skördearbet och vedhuggning. Sparbanken har bestått eleverna med biobesök och utfärder till Kaeleby. Folkhälsan ställde en hälsosyster till skolans förfogande från år 1933. Också skolläkare och skoltandläkare besökte årligen skolan.

Elevantal: År 1900 80 elever, 1905 37, 1910 36 , 1915 41, 1920 38, 1925 56, 1930 51, 1935 55, 1940 37, 1940 38, 1950 33, 1960 35.

Lärare: Anders Bäck 1897-1915, Johan Wilhelm Finnäs 1915-50, Sven Olof Högnäs 1950-57, Kurt Renhard Bodö 1957-

Lärarinnor i Knifsund skola: Amanda Kristina Sand 1905-07, Irma Gullevig Kjerulf 1925-37, Elsa Sofia Kalfholm-Kortell 1937-56, Thora Viola Roos-Juthans 1956-58, Helena Skott-Nyberg 1958-

Lärarinnort på Kort småskola: Amanda Kristina Sand 1907-11, Anna Wilhelmina Gripenberg 1914-20 Elsa Sofia Kalfholm-Kortell 1920-37.

  • J.W.Finnäs: En lång och svår födslovånda. Duplicerad berättelse utarbetad för skolans 50-års jubileum. Karleby 1947.

Grundskolan infördes här 1973. År 1993 slogs Knifsunds skola ihop med Långö skola och gick 2022 under namnet Öja skola.

Öja skola är en liten byskola som ligger naturskönt invid havet, ca 20 km från Karleby centrum. Öja byacenter, som också används av skolan, ligger beläget bredvid skolbyggnaden. I byacentret finns också Öja daghem och förskola.

Tack vare skolans naturnära läge används också närmiljön i undervisningen, såsom skidning, simning och naturvandringar.

I skolan fungerar ett elevråd med klassrepresentanter från de olika klasserna. Eleverna får i elevrådet vara med och påverka sådant som berör deras vardag. I en liten skola är det naturlig del av skolarbetet att ha klassöverskridande projekt och att äldre elever hjälper de yngre. Eleverna uppskattar den trevliga atmosfären i skolan, naturen samt den goda maten som vår kökspersonal erbjuder.

Skolan har också en aktiv Hem och Skola-förening som hjälper till att ge en guldkant på vardagen i skolan. Det genom att understöda sådant som utfärder, lägerskolor, teknisk utrustning och rastredskap.

Föreningen Folkhälsan i Öja sköter om eftisverksamheten för elever i åk 1-3.

Öja skola. (Hemsidan)

Hemsida: https://www.kokkola.fi/sv/fostran-och-utbildning/grundlaggande-utbildning/skolor/oja-skola/

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.