Koski bruks privata folkskola, Bjärnå

                                                                                                        Skoldatabasen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På 1870-talet låg den rödmönjade skolbyggnaden med vita fönsterkarmar på en central plats vid Bruksgatan i linje med en stenladugård från samma tid. I bakgrunden ses herrgården och kyrkbacken. (Bergroth m.fl.: Koski ajan virrassa. 2012, 328)

Skolan verkade 1876-1921

Koski bruk ligger vid Kisko å som utgör gränsen mellanlandskapen Nyland och Egentliga Finland, med kommunen Tenala (nu Raseborg) på Nylands sida. På Egentliga Finlands sida om ån ligger Bjärnå kommun (nu Salo). I Bjärnå är majoriteten av befolkningen finskspråkig medan den i Tenala har varit huvudsakligen svenskspråkig. Brukspatron John von Julins son Albert von Julin, som hade ärvt Koski bruk fortsatte sin fars intresse för att bilda lokalbefolkningen genom att han på 1870-talet beslöt att grunda en privat svenskspråkig folkskola i Koski. En orsak kan ha varit hans svårigheter vid grundandet av den första (svenskspråkiga) folkskolan i Bjärnå kyrkby.Till Koski bruk kom emellertid många svenskspråkiga arbetare från Tenala. År 1875 lät Albert von Julin uppföra en timrad folkskolbyggnad enligt Skolöverstyrelsens modellritningar väster om brukets huvudbyggnad på en synlig plats i byn. I skolhuset fanns ett stort klassrum med stora ljusa fönster som frestade på elevernas koncentrationsförmåga. Fönstren vätte mot ån. En skola gemensam för för flickor och gossar öppnades 1876 med fröken Olga Wendelin från Tavastehus som lärarinna. Till en början var undervisningsspråket svenska. Då brukspatronen hade bestämt att alla barn i skolåldern på bruket skulle gå i skolan blev lärarinnans arbete inte lätt. Emellertid var antalet veckotimmar i början lågt, läsåret 1876-77 endast 16 timmar. Läroämnen var religion, modersmål, geografi, historia, räkning, skrivning, sång, teckning och handarbete. Den första terminen hade skolan 50 elever bla. trädgårdsmästare Classons son Karl, brandvakt Carlssons son Magnus, pigan Enbergs son JUlius, torpare Fältbergs son Gustaf, torpare Grönmans dotter Wilhelmina, klockare Kämpes son Walfrid, torpare Lindstedts dotter Augusta, stalldräng Lönnqvists son Carl, arbetare Rajalins söner Edvard och Albert, arbetrsmästare Rasmussons söner Oskar och Oskar och Axel, mjölnare Söderholms barn Albert, Alfred, Ida och Gottfrid samt därtill ett stort antal barn till brukets arbetare. Eleverna var omkring 10 år gamla, men enligt lärarens anteckning för en del elever framgår att 14-åriga Frans Backman skulle ha rymt från arresten och en Ericas föräldrar avlidit och hon hade stannat på klassen. Undervisningen kan till stora delar ha följd den Bell-Lancaster modell som Alberts hustru Emilia Lindsay från London hade infört i en folkskola vid Fiskars bruk, vilket utgjorde det viktigaste av de av von Julin ägda bruken.

Från läsåret 1878-79 verkade skolan i Koski officiellt som tvåspråkig liksom många andra skolor vid språkgränsen. Det stora antalet elever gav skolan också en biträdande lärarinna Hulda Weckman. Enspråkigt finsk blev Koski folkskola först då Skolöverstyrelsen år 1921 i samband med införandet av läroplikt beslöt att skilja undervisningen på svenska och finska. Albert von Julin fortsatte emellertid som direktionsordförande även i den finskspråkiga folkskolan.

Till lärarens löneförmån hörde fri bostad med två rymliga rum samt brännved. Bostaden var belägen i skolans norra ända och ingången var i skolhusets vackra femhörniga slutna farstu. (Bergroth m.fl. 2012, 328)

 

 

 

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.