[:sv]Saxby skola, Borgå[:]

[:sv]

(Bild: Yle/Mira Bäck) Rektor Magnus Holmberg framför Saxby skola.

Saxby skola var en av de många lågstadieskolorna utanför Borgå. Den inledde sin verksamhet som folkskola. Då skolan drogs in 2019 överflyttades eleverna till Strömborgska skolan. Ditt flyttades samtidigt eleverna från Näse skola. Strömborgska skolan verkade då ännu ett läsår i sin gamla skolbyggnad på östra åstranden. Hösten 2020 kunde eleverna flytta in i skolans nya skolhus på västra åstranden.

https://www.borga.fi/konkretare-planer-pa-stangningen-av-saxby-skola

https://svenska.yle.fi/artikel/2019/05/28/skolavslutning-i-saxby-for-sista-gangen-det-ar-det-basta-lagstadiet-jag-kan-tanka

(Foto Borgå landskommun: 100 år kommunalt skolväsen, 1980, 7)

I Saxby fanns i början av 1800-talet en jungfru Procopé som lärde barnen att läsa. Hennes undervisning omfattade också skrivning och tom. räkning. (Silén 1997, 385)

Jungfru Lovisa Perlsten undervisade både i Hindhår (1836-38), Saxby och senare på Prästgårdsbacken. I kyrkboken har antecknats “undervisar barn”. Under en period verkade hon som lärare vid Flickskolan i Borgå stad. År 1846 flyttade hon till sin födelsestad Åbo.

En av Lovisa Perlstens elever Maria Lovisa Kullberg var dotter till sockensmeden och betraktades som “den finaste flickan i trakten”. Då hon blev änka efter formannen Justus Östman började hon hålla skola i Saxby. Skoldagen började klockan 9 på morgonen och fortsatte utan raster till kl. 3 eller 4 på eftermiddagen. Barnen satt på pallar med sina abc-böcker i ring runt henne, där hon sydde eller spann. De läste högt tillsammans med en viss rytm och lärarinnan stampade takten med foten.

Till undervisningsprogrammet hörde psalmer, katekesen och “barnbibeln” som allt inlärdes närmast med tanke på skriftskolan. De som viller lära sig skriva fick särskild undervisning och i yngre år lärde Maria Östman också flickorna att handarbeta. Barnen i hennes skola fick lära sig “läsa, skriva, sy och märka”.

Antalet elever kunde stiga till omkring 15 och de brukade gå hos henne en till två vintrar. För sitt arbete fick hon 1 mark per elev, senare 2 mark och därtill matvaror och ved.

Maria Östman hade ett gott anseende i byn. Hon var prydlig och ordentlig och hennes hem var snyggt och rent. Som lärarinna var honbestämd och rakryggad och höll god ordning. Hon belönade sina elever efter förtjänst: När de anlände på morgonen kunde det hända att “tuppen hade värpt” i abc-boken. När hon slutade sin lärarbana 1905 belönades hon med en liten penninggåvamur “Januarifonden”.

Maria Östbergs brorson Karl Kullberg (1861-1907) hade sewdan ungdosåren en outsläcklig kunskapstörst. Under sin skoltid i Borgå elementarskola fick han tuberkulos tvingades han sluta, men började efter några år undervisa barn från Saxby ovh Torasbacka. År 1880 flyttade han till Strömberg där han också höll skola. År 1897 blev han sedan lärare vid småskolan i Siggböle. Följande år fortsatte han sin egen utbildning vid småskollärarseminariet i Helsingfors, varefter han blev småskollärare i Ylike, men måste avgå redan 1906 pga sin sjukdom.

Han var ett gott exempel på hur begåvade personer på landsbygden under äldre tider trots svårigheter och ibland under rent tragiska levnadsförhållanden kunde kämpa sig fram till kunskaper och bildning och tack vare ett brinnande intresse kunde göra en värdefull insats för folkbildningen, övertygad om “upplysningens och vetandets heliga sak”. (Silén 1997, 386)

Föreståndare vid Saxby skola: Sigrid Salander 1896-97, Selma Liljeberg 1897-1904, Signe Björkell 1904-06, Augusta Backman 1906-07, Ida Hastig 1907-20, Edit Nyberg 1920-21, Agnes Welling 1921-22, Ester Lindholm 1922-51, Runar Gustafsson, 1951-60, Arne Gustafsson 1960-61, Runar Gustafsson 1961-74, Tor Nyman 1974-

Borgå landskommun: 100år kommunalt skolväsende 1980

Förteckning över folkskolorna

Sirén Göran: Borgå socken genom tiderna II, 1997

 

 

 [:]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *