(Bild Internet )
Södra Paipis skola är en byskola med tre lärare och cirka 60 elever. Skolan har årskurserna 1–6. Undervisningsspråket är svenska. En skola har funnits i Paipis sedan 1880-talet och i nuvarande byggnad sedan 1924. År 1955 uppfördes en tillbyggnad. Södra Paipis skola samarbetar intensivt med förskolan som ligger vägg i vägg med skolan. Dessutom finns det dagvård i samma byggnad i form av ett gruppfamiljedaghem.
I alla skolor i Sibbo kommun används mångsidiga arbetssätt och undervisningsredskap. I skolan uppmuntras barnet att uttrycka sig själv på ett positivt sätt och att ta ansvar för sig själv och för sin omgivning. Skolorna deltar i finländska och utländska utvecklingsprojekt. I kommunens alla skolor uppskattas arbetsro, innovativitet, stillhet och trygghet samt miljövänlighet. Tillsammans med barnen och hela den övriga personalen arbetar vi varje dag för att tillgodose dessa värden. I skolan genomförs åtgärdsprogrammet mot mobbning KiVa-skola.
Innan en fast skola etablerades i Sibbo verkade här liksom på många andra håll en ambulatorisk folkskola. Den verkade endast några veckor åt gången i någon bondstuga innan den flyttade vidare till en annan by. Då tiden var så begränsad måste den utnyttjas så effektivt som möjligt. I praktiken innebar det en läsordning som inleddes klockan 8 på morgonen och för eleverna slutade klockan 8 på kvällen. Då kunde läraren ännu få fortsätta med lata och okunniga barn med kvarsittning och latläxor till klockan 22 innan arbetsdagen tog slut. Dessutom gällde det att vid sidan av den egna undervisningen utbilda yngre personer till läraryrket. I Sibbo sköttes den ambulatoriska skolan under 20 år av Jakob Warre och hans döttrar Hilda och Hilma.
År 1888 inrättades en högre folkskola för de 236 gossar och flickor i skolålder i distriktet som främst omfattade Härtsby och Borgby i Norra Sibbo
.
(Bild Skolhistoriskt Arkiv 21/1991, 227)
När folkskolan skulle byggas hittade man en lämplig tomt mitt i distriktet, men vad man då inte kunde veta var att distriktet några år senare skulle delas i fyra delar, vavid skolans läge visade sig vara olyckligt. Våren 1891 kunde skolan emellertid flytta in i eget hus efter att första tiden ha verkat i upphyra utrymmmen. Som vanligt på den här tiden var det mycket kyligt i skolans läsesal så redan år 1893 fick den en andra eldstad.
Trots att det i distriktet fanns många barn i skolåldern var det i början svårt att fylla de till Överstyrelsen för skolväsendet utlovade 50 elevplatserna. Inspektor Appelberg som besökte folkskolan 1894 förundrade sig över det begränsade elevantalet då endast 17 av distriktets 185 barn besökte skolan. Orsaken tillskrevs dels fattigdom, dels håglöshet hos föräldrarna samt de långa avstånden till skolan. Man kan förmoda att en väsentlig orsak var passivt motstånd mot skolan av inflytelserika bybor. Trenden vände och snart räckte inte den enkla folkskolan till för alla elever och 1908 delades distriktet genom att Norra Paipis skola grundades. Det hann bli tom. så dramatiskt att direktionen innan delningen förbjöd läraren att ta emot fler elever och uppmanades avlägsna från skolan de fem elever som var från andra än de närmaste byar som ansågs höra till skolans distrikt. Men redan 1911 hade folkskolan igen 55 elever och följande år förväntades 70 elever söka till skola. Direktionen krävde därför att ännu en ny skola skulle öppnas i distriktet. Kommunalfullmäktige godkände grundandet av Myrbacka folkskola först då det visade sig att 12 barn med rätt att inleda sin skolgång i annat fall hade behövt avvisas.
Emellertid hade Myrbacka folkskola snart fler elever än moderskolan, Södra Paipis folkskola, och helt undermålig skollokal i det gamla bönehuset. Därför uppmanade Myrbacka folkskolas direktion understödd av folkskolinspektör Biskop att fullmäktige skulle låta bygga en dubbelskola (Skola med parallklasser). Direktionen för Södra Paipis folkskola oroades av planerna och begärde att den skolan skulle flyttas till en mera central plats. År 1924 invigdes så den nya dubbelskolan för Södra Paipis och Myrbacka. Det är den skola i rödtegel som står kvar ännu 2021. År 1931 indrogs den andra lärartjänsten vid Södra Paipis folkskola, emedan elevantalet hade varit för lågt och fortsättningsvis uppskattades hålla sig på en så låg nivå, alltså mellan 38 och 42 elever. Folkskolan återfick lärartjänsten först år 1947 emedan bestämmelserna om klasstorlek då hade sänkts från det tidigare stadgade 50 elever per klass. Efter en problemfyld tillbyggnadsperiod kunde den ombyggda folkskolan invigas 1956. Skolans temporära fjärde lärartjänst indrogs 1959. I tillbyggnaden inrymdes förutom två små lärarbostäder, som emellertid senare togs i bruk för skolverksamheten, också slöjdsal, gymnastik och festsal. Den ena lärarbostaden omvandlades till lärarrum och kansli, den andra till utrymme för specialundervisning och hälsovård. Folkskolan blev grundskola då Sibbo inledde försök med grundskolan i slutet av 1960-talet..
Elevbespisningen inleddes i Södra Paipis folkskola år 1916 på uppmaning av skolinspektor Biskop. Vid lägre folkskolan upphörde elevbespisningen emellertid år 1925. Fram till år 1944 betalade omkring hälften av eleverna för sin skolmat.
Skolans lärare: Berndt Wilhelm Länsström 1889 – 1911, Algot Lindroos 1911 – 1916, John Bäckman 1915-1950, Signe Holstius 1924 – 1937, Elsa Torckell 1940 – 1948, Ellen Åström 1947 – 1950, Linnea Pihlflykt 1948-1972, Rolf Herler 1951 – 1975, Ola Hillevi Herler 1951 – 1972, Inga Madsen 1953 – 1959, Ingrid Hellman från 1972, Ros-Britt Lindh (Söderholm) från 1972, Odin Sjöholm från 1975.
(Bild Dubbelskolan i Södra Paipis, Skolhistoriskt Arkiv 21/1991, 237)
Småskolorna som motsvarar årkurs 1 och 2 i grundskolan grundades för att lära de yngre barnen läsa och skriva så mycket att de skulle kunna antas i den högre folkskolan. Dessa småskolor var länge helt självständiga skolor. I Paipis var det först folkskolläraren som höll en förberedande skola (småskola – lägre folkskola) innan folkskolan började terminen, men 1903 fick byn en privat småskola som förestods av fröknarna Thesslund och Mattsson. Dess sista verksamhetsår var 1908-09. Lärokursen i småskolan omfattade biblisk historia, katekes, räkning, läsning, välskrivning, rättskrivning, geografi, sång och lekar, handarbete samt gymnastik. 1909 inrättades sex fasta småskolor i Sibbo norra folkskoledistrikt, därmed ersattes den tidigare privata småskolan.
(Bild Södra Paipis småskola. Skolhistoriskt Arkiv 21/1991, 240)
Småskolans lärare: Maria Forsberg 1909 – 1935, Dagmar Bäckman 1910 – 1920, Hjördis Gottberg 1935 – 1936, Clara Granqvist 1936 – 1937, Olivia Hammarström 1936 – 1940, Ingrid Hellman från 1972.
Referens:
- Odin Sjöholm: Södra Paipis skola 1889-1989. Skolhistoriskt Arkiv 21/1991, 221 – 261.