Svenska folkskolan, elementarskolan, Halla sågs folkskola, Kotka svenska grundskola, Kotka

För barnen till de norrmän som år 1872 inflyttade till konsul Guzeits sågverk i Kotka ordnade han skolgång under ledning av teologie kandidaten A. Christensen. Då Kotka år 1879 fick  stadsrättigheter inrättades en tvåspråkig folkskola som år 1884 omvandlades till en två-årig elementarskola. Denna blev dock aldrig populär då tvåspråkigheten försvårade undervisningen som upplevdes som en svår belastning såvä’l för dess lärare som elever. När skolan öppnades anmäldes 18 elever varav 8nvar svenskspråkiga. Skolan hade dock länge stora svårigheter att vinna arbetarbefolkningens förtroende. (Sommerschield 1952, 10-12)

Redan år 1882 hade en svenskspråkig lägre folkskola etablerats i den då tvåspråkiga stadens regi i Kotka. Aktiv i detta sammanhang var tullförvaltare August von Nandelstadh. tVå år senare, hösten 1884 startade en högre folkskola med fyra klasser ed skilda avdelningar för pojkar och flickor. Till den lägre folkskolans första föreståndare utsågs Ernestine Starck. I den högre folkskolan blev Anna Rosenberg utnämnd till flickornas lärare och Johan Nylenius anförtroddes ansvaret för underviosningen av pojkarna. Av ekonomiska skäl ansöts de 1891 de två högre klasserna till motsvarande klasser i den finska folkskolanm. Först år 1898 återförenades dessa två klasser med den svenbska folkskolan.

I Kotka verkade under 1880-talet även en svensk – och finskspråkig elementarskola som grundades 1884. Betydligt livskraftigare än elementarskolan visade sig vara en förberedande skola för flickor respektive pojkar som grundades av Ida Tammelin och Wendla Amalia May. Dessutom verkade det i staden en tvåspråkig elementarskola med två, senare tre klasser. Denna skola kom att omformas till en finsk samskola.

På den tomkt vid Kirkkokatu där biblioteket numera finns byggdes ett skolhus, planeraty av arkitekt Josef Stenbäck. Arkitekturen hade gemensamma drag medden byggnad som enligt arkitekt Theodor Höijers ritningar år 1898 färdigställdes för Kotka svenska samskola.

Bolaget som drev Halla såg hade år 1887 grundat en tvåspråkig folkskola. Antalet svenska elever i skolan minskade påtagligt då den svenska samskolan inledde sin verksamhet i Kotka. Halla folkskola avvecklades efter läsåret 1909-1910.. Då hade skolan ännu 22 svenskspråkiga elever, som överfördes till stadens svenska folkskola.

År 1910 hade den svenskspråkiga folkskolan hela 103 elever. Under dennierna därpå minskade antaletr elever sakta men säkert. Till denbna fallande trend bidrog det beslut som stadsfullmäktuge faffade år 1912. Belutet stipulerrade, att elever som antas till folkskolan måste behärska skolans undervisningsspråk. Detta innebar att finskspråkiga barn inte fick enrolleras i den svenska folkskolan. Under senare år har liknande antydningar emellanmåt hörts både “på stan”, bland vårdnadshavare, i insändarspalter, på lärarhåll och även i maktens korridorer såväl i Kotka som i Pyttis.

Den demografiska basen för de kommunala och privata svenska skolorna i staden var begränsat. Kvantitativt kulminerade den svenskspråkiga befolkningsandelen i Kotka i början av 1920-talet, då närmare 1000 personer hade svenska som modersmål. Den svenskspråkiga förberedande skolan stängdes 1945 då stadens folkskola utvecklades till en fullständig enhet. Eftersom staden inte förmådde anvisa tidsenliga lokaliteter för verksamheten, tog skolmyndigheterna kontakt med Garantiföreniingren för Kotka svenska samskola. Förhandlingarna  fördes i positiv anda och från 1946 kom folkskolan att arbeta i utrymmen som hyrdes av samskolan. Därmed skapades grundförutsättningarna för utökat samarbete.

I samband med att man i Kotka övergick till grundskolan 1974 omstrukturerads folkskolan till Kotka svenska grundskola, som 14 år senare förenades med samskolan. Därmed fick staden och hela landskapet sin första egentligs enhetsskola med årskurserna 1-9 i Kotka svenska samskolas Garantiförenings regi. Under 1990-talet uppkom en kraftig våg av skolindragningar då staten gick in för att finansiera skolväsendet utgående från elevernas anta och inte undervisningsgrupper, som hade varit tidigare praxis. Följden var att man överlag började sats på större  skolenheter och att Kotka Svenska Grundskola sammanslogt med Kotka svenska samskola 1998.

 

  • Sommerschield Finn E. : Kotka svenska samskola 1900-1950. Kotka 1952.
  • Lindström Ove: Kotka svenska samskola 125 år, Kotka 2010.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *